Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (954.) 11 april 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
Den norske folkehöiskole
og
et paataenkt nordisk
höiskole-möde paa Tärna.
I anledning af Hr direktör T. Holmbergs
artikel i -»Svensk Läraretidning» for 21 de in arts
d. a. angaaende den svenske folkehöiskole og
höiskolemödet i Seljord med de af
redaktionen tilföiede bemserkninger skal jeg som
höi-skolemödets sekretser faa bede om tilladelse
til ät oplyse fölgende:
Fra Ullmanns side blev ingenting gjort for
ät hindre deltagelse af norske höiskolemsend
i det paataenkte nordiske mode paa
Holmbergs höiskole. Vi her ved Seljord skole fik
ikke engång vide om, ät Hr. Holmberg sendte
indbydelse til et saadant mode, hvad jo ogsaa
Hr. H. selv oplyser om, og vi har intet vidst
om denne indbydelse, för vi igaar laeste hans
stykke i Sv. Läraretidning.
Der stod ifjor engång en liden meddelelse
i dansk »Höjskolebladet» om, ät et mode paa
Tärna var under förberedelse; senere stod
der i samme blad en liden meddelelse om,
ät modet ikke kunde komme istånd paa grund
af de sörgelige hsendelser i Finland.
Dette er alt, hvad den norske almenhed
har faaet ät vide om den säg.
I de norske skoleblade blev ikke skrevet
et eneste ord mod modet, hverken af Ullmann
eller nogen anden. Og jeg tror med meget
stor sikkerhed ät kunne sige det samme
ogsaa for den politiske presses vedkommende.
De fleste mer betydelige blade sendes her til
skolen. Da der intet stod i dem vedrörende
denne säg, kan man vel gaa ud fra, ät der
ikke i et eneste norsk blad blev agiteret mod
modet. Der blev i det hele taget ikke
skrevet nogetsomhelst om hint mode, hverken for
eller imod, Sif den meget enkle grund, ät man
ingen ting vidste om det. Der blev jo ingen
alrnindelig offentlig inbydelse udsendt til den
norske folkehöiskole. Udenom de antagelig
forholdsvis faa, som i private breve fik
indbydelse til modet paa Tärna, er der derför
ingen af dem, som arbeider i den norske
folkehöiskole, der kjender noget til, hvad der i
denne säg er forefaldt.
Formodentlig skyldes alt dette vsesentlig
ubekjendtskab fra svensk side til den norske
höiskoles udvikling og de nuvserende
skole-forholde i det hele, og de deraf fölgende
mis-forstaaelser kan jo meget let rettes paa.
Til den norske folkehöiskole maa nu ogsaa
regnes amtsskolerne, hvoraf vi for tiden har
ca. 40. Hvordan udviklingen har fört dem
dertil, er her ikke tid til nsermere ät paavise.
I de sidste 10 åar er de fleste af de först
oprettede höiskoler nedlagte. En hel rsekke
nye har reist sig i deres sted. Alene i fjor
blev ikke mindre end 7 - syv - nye
höiskoler oprettede, og et par er under dannelse
iaar. Dertil kommer, ät ved 3 af de seldre
er der oprettet videre gaaende höiskoler,
hvor-iblandt en her.
I »Berättelse om nordiska folkhögskolemötet
å Hvitan 1890* findes bl. a. ogsaa en
forteg-nelse över de norske höiskoler. Dette er
saa-vidt jeg ved den seneste, der er offentliggjort
for den nordiske aJmenhed. Dersom Hr.
Holmberg udsendte sin indbydelse efter denne
- hvad jo vjar meget naturligt -, saa er
det förklarligt nok, ät han forgjseves maatte
vente paa svar fra de fleste. Der er i nsevnte
fortegnelse opfört 11 skoler. 8 - otte - af
disse er nedlagt og forstanderne paa 2 nser
er fraflyttet det sted, hvor skolerne holdtes.
Telemarkens folkehöiskole i Seljord 26
marts 1900. E. Stauri.
Blade som har optaget Hr. Holmbergs
rede-gjörelse bedes ogsaa ät optage ovenstaaende.
l den till oss ställda skrifvelse, som
åtföljde förestående uppsats, anhåller hr S.
att få som sin mening uttala, att alla
opartiska norska skolmän - och antagligen äfven
svenska - äro eniga om den uppfattning, som
Svensk Läraretidning sökt göra gällande
angående denna sak. »Inom skolvärlden är det
en allmän önskan, att man måtte komma bort
från detta eviga gnat», slutar han sitt bref.
De meddelade upplysningarna synas oss
innebära ett nytt bevis på nödvändigheten
af lugn och besinning, då det gäller att
bedöma motiven för hvad en politisk
motståndare gör och icke gör. Äfven . om en
inbjudning till Västerås-Tärna blifvit
af-böjd, så behöfde väl detta icke nödvändigt
tolkas som bortstötande af en utsträckt
brodershand samt besvaras med öppen
fientlighet. Nu tyckes det förmodade
bortstötandet, åtminstone i hufvudsak, upplösa sig i
ett rent missförstånd.
Utställningen
vid
åttonde nordiska skolmötet
i Kristiania
den 7-10 augusti 1900.
Den utställning, hvilken kommer att
anordnas i samband med åttonde nordiska
skolmötet, är afsedd att - förutom
åtskilliga i Kristiania befintliga skolor samt
dessas undervisningsmateriel och inventarier
- omfatta:
1) Skolmateriel och inventarier samt
föremål afseende skolhygien: teckningar och
utkast till apparater, skolbad, ventilation,
uppvärmning och rengöring, ritningar till
skolbyggnader m. m.
2) Skolböcker: läroböcker och handböcker.
Till deltagande i utställningens första
afdelning inbjudas lärare, lärarinnor,
tillverkare och försäljare af skolmateriel m. fi.
i de tre nordiska länderna. De utställda
föremålen böra i allmänhet vara tillverkade
i det land, där utställaren är bosatt.
Till deltagande i utställningens andra
afdelning inbjudas bokförläggare inom de
nordiska länderna. Läroböcker få utställas,
endast för såvidt de äro införda vid någon skola.
Den norska ntställningskommittén
förbehåller sig rätt att afgöra, huruvida anmälda
föremål skola få utställas eller icke.
Kommittén anordnar och of vervakar
utställningen samt låter brandförsäkra de
utställda föremålen men ikläder sig ingen
ersättningsskyldighet för å dem möjligen
uppkommande skada.
Tillverkare och försäljare af utställda
föremål bekosta själfva sitt deltagande i
utställningen (frakt, upp- och inpackning
samt märkning m. m.).
Utställningskommittén skall söka utverka tullfrihet för
utställningsföremål .
De svenskar, som ämna deltaga i
utställningen, skola före den 30 april hos den
svenska mötesbestyr elsen rekvirera
anmälningsblanketter samt före den 20 maj ifylla tvä
exemplar af dessa och insända dem till den
norska bestyreisen, hvars
utställningskommitté därefter lämnar direkt underrättelse,
huruvida de anmälda artiklarna mottagas
eller icke.
Utställningsföremålen, åtföljda af
specificerad förteckning, böra insändas till ut-
ställningen under tiden 23-28 juli och
af-hämtas 13-16 augusti.
Stockholm den 9 april 1900.
Svenska mötesbestyrelsen.
(Bestyreisen stannar i tacksamhet hos de
tidningsredaktioner, som godhetsfullt återgifva
ofvanstående.)
(MedddJaciaen ocii förti åfnwgar i bref oen å orefkort,
so 01 icke äro undertecknade med af sändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
163. K A. F. Vikarie för sjuk lärare
skall hafva lön pr läsmånad. Se k.
kungörelsen den l juni 1894!
164. Lill-Jonas. Omöjligt att besvara, då
Ni ej nämner, om frågan gäller
folkskollärarinna eller småskollärarinna, ordinarie eller
extra eller vikarie.
165. Slöjdlärare. Antagligen är det senare
fallet. K. m:t har nämligen på senare tiden
tillämpat stadgandet strängare än förut. Se
i öfrigt diskussionen under rubriken
»Riksdagen» !
166. Calle. Torde ej kunna nekas. Ni
har att vända Eder till länsstyrelsen.
167. S-r. 1) Ja. 2) Ja, men med hvad
framgång våga vi ej säga. 3) Nej.
168. Sektilar. Fullkomligt lönlöst.
Akademien gifver härå intet svar.
169. Vigo. 1) Ja. 2) Tyckes vara
rimligt. Dock intet stadgande eller prejudikat
härom..
170. A. A. O. Frågan örn vanartade barns
uppfostran samt stadgeändringar m. m.
171. H. i E-s S. Skolrådet bör göra ett
försök att få statsbidrag ef ter 700 kr. Om Ni
i alla officiella uppgifter stått upptagen
såsom ordinarie från l jan. 1895, bör Ni från
l jan. 1900 hafva första ålderstillägget.
172. Sch. 1) Ja, 2) 14 öre.
173. Kommitté 00. Vänd Eder till
förläggaren, C. E. Fritzes k. hof bokhandel,
Stockholm.
174. Björn. 1) Om särskild
kassaförvaltare blifvit utsedd, skall denne naturligtvis
hafva räkenskapsböckerna. 2) Bäst att vända
sig till domkapitlet.
175. 19-årinq. Beslutet att utdebitera
kofoder in natura på jordbruksfyrk är alldeles
olagligt, och den, som vägrar lämna kofoder,
kan nog ej tvingas härtill. Läraren har att
i fråga om sina rättigheter hålla sig ensamt
till skolrådet, ej till de skattskyldige.
176. Dixi. En tolftedel.
FAMILJENOTISE
(Kostnadsfria tillkännagifvanden.)
Död.
Folkskolläraren Ernst Ekmans hustru Alida,
född Pettersson, Göteborg, 26 mars, 36 l/2 år.
LEDIGA TJÄNSTER
Förenade.
Österplana, Skbg, skoll.-, kl.- o. org.-tj., 60
d. fr. 3 april, skoll.-l. enl. L, kl.-o. org.-l. 200
kr., adr. Gössäter.
Nämdö, Sthm, skoll.- o. kl.-tj., framd. fören.
m. org.-tj., 60 d. fr. 4 april, skoll.-l. enl. L,
kl.-l. 50 kr., org.-l. 50 kr., adr. Nämdö.
Sigtuna-S:t O/of-S:f Per, skoll.-, kl.- o.
org.-tj., 60 d. fr. 7 april, skoll.-l. enl. 1., kl.-
0. org.-l. 363 kr. m. m., adr. Sigtuna.
Vid folkskolan.
Frände fors, Sivikan, Älfsb., 60 d. fr. 4 april,
1. enl. L, adr. Frändefors.
Ludgo-Spelvik, Mellanvik, Södm., lärarinna,
60 d. fr. 5 april, 1. 540 kr. m. m., adr. Ludgo.
(Se annonsen!)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
