Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (958.) 9 maj 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
313
som här förekommo, kunde förklinga
ohörda.
Ett par tröstegrunder finnas dock.
Under allt det myckna talet om
»ligapojkar» och om »ungdomens tilltagande
förvildning» dristade ingen direkt kasta
någon skuld på folkskolan. Icke
heller kunde någon, huru nära till hands
det än annars skulle legat, våga
åberopa sig på den s. k.
ligapojkskom-mitténs utredning - hvilket är
förklarligt nog, eftersom nämda utredning
såsom hufvudorsaker till
»ligapojksvä-sendet» angifver just industrialismen
och barnproletariatet.
En annan sak, hvartill man bör
lägga märke, är den, att de från
folkskolehåll uttalade farhågorna ej helt
och hållet till sin befogenhet
bestredos. Man förnekade ej det orätta
uti att ferierna gjordes för långa,
att minimikurser anordnades för
åstadkommande af för tidig afgång och
att den fortsatta undervisningen
försummades’. Men från flera håll -
t. ex. af utskottet, af civilministern, af
landshöfding Husberg, af
generaldirektör- Åkerman o. a. - påpekades, att
folkskolestadgan ju kunde på så sätt
reformeras, att trygghet mot dylika
missförhållanden genom dess
bestämmelser vinnes.
Den sålunda gifna fingervisningen
torde vara förtjänt af största beaktande
- nu mera än någonsin förut. Vi
hoppas, att hr ecklesiastikministern, som
hvarken inom statsrådet eller inom
riksdagen yttrat sig i denna för hans
departement så utomordentligt viktiga
fråga, snart skall finna tillfälle visa,
att denna omständighet ingalunda
berott därpå, att densamma undgått hans
uppmärksamhet. Efter de nu på
regeringens initiativ fattade besluten är
det Mg tid att något göres, ifall vårt
berömda svenska folkskoleväsen icke
skall helt och hållet undermineras af
de storindustrialistiska och de därmed
förbundna agrariska Sträfvandena. Ett
stort ansvar i detta hänseende hvilar
nu på dem, som hafva
folkskoleväsendets ledning i sin hand.
Intet undantag för lärarinnorna.
Då år 1896 fråga förelåg om ett
andra ålderstillägg för folkskollärare,
gjordes som bekant särskildt f rån första
kammaren starka försök att rubba den
hittillsvarande grundsatsen om lika lön
för lärare och lärarinna, när det gäller
de genom lagstiftningen fastställda
minimilönerna i olika. grader. Äfven i
åtskilliga af de utlåtanden, som då
inkommo från myndigheterna, läto sig
dylika röster förnimma. Sveriges
allmänna folkskollärareförening
upprätthöll emellertid härvidlag lärarinnornas
likställighet med lärarne, och i år har
det icke alls varit tal om att göra
något som helst undantag för de
kvinnliga arbetarne å skolans fält, när det
gällde en liten förbättring i deras
lönevillkor.
Tillräcklig
ansågs den utredning vara, som af
motionärerna i andra kammaren
före-bragts i lönefrågan, hvadan riksdagen
fann sig kunna utan att skrifva till
k. rn:t fatta definitivt beslut i ärendet.
Därmed har den beviljade förbättringen
inträdt ett par år tidigare än hvad
eljest kunnat blifva fallet. Då år 1896
föreslogs ett andra ålderstillägg, beslöt
riksdagen skrifva till k. m:t och begära
utredning. Ärendet remitterades så till
domkapitlen, länsstyrelsen m. fi.
myndigheter, ja i ett par län t. o. rn. till
kyrkostämmorna. Först 1898 var
saken tillräckligt utredd, så att riksdagen
kunde fatta beslut. Det tredje
ålderstillägget liksom ock i sammanhang
därmed pensionens höjande har däremot
riksdagen tilltrott sig kunna besluta
direkt utan denna långa omväg. Som
bekant har den utredning, hvarpå
beslutet grundar sig, tillkommit på
föranstaltande af Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
S KOLNYHETER
Kristendomsundervisningen. Med
anledning af lektor P. Waldenströms för
någon tid sedan till
ecklesiastikdepartementet insända, af oss fullständigt återgifna
skrifvelse med förslag till reformering af
kristendomsundervisningen i de allmänna
läroverken har k. m:t beslutat anmoda
domkapitlen att dels själfva afgifva utlåtande
om hr Waldenströms förslag, dels sätta
kristendom slärarne vid de allmänna läroverken
och seminarierna i tillfälle att till
domkapitlen inkomma med yttrande öfver
detsamma.
Folkskollärareseminarierna. Vid
examcnsskrifningarna i modersmålet hafva
vid nedannämda seminarier gifvits följande
ämnen:
Lunds folkskollärareseminarium: 1)
Apostla-rnötets betydelse för kristendomens utveckling
till världsreligion. 2) Hvad lär oss Viktor
Rydberg i sin dikt »Snöfrid»? 3) Figurers
likformighet. 4) Sverige och Polen 1598-
1660. 5) Luftballongen. 6) Psykologiens
betydelse för folkskollärarens verksamhet. 7)
Fruktträdens form.
Växjö folkskollärareseminarium: 1)
Rättfärdiggörelsen och nya födelsen. 2) Johan
Ludvig Runeberg. 3) Jämförelse mellan Döbeln
och Sandel sådan de äro tecknade i Fänrik
Ståls sägner. 4) Upproren mot Gustaf L 5)
Den enväldiga furstemakten under de
sextonde och sjuttonde århundradena. 6)
Skolhuset och dess inredning. 7) Olikheten
mellan liflösa och lefvande kroppar. 8) Om
bruket af njutningsmedel.
Göteborgs folkskollärareseminarium: 1) Lagen
sorn nådemedel. 2) Kon j unktivus’ användning
i svenskan. 3) Grunddragen af den svenska
adelns historia från den nyare tidens början
till slutet af Karl XI:s regering. 4) Djurens
och växternas betydelse för hvarandra. 5)
Areometrar. 6) Grundfelen i Rousseaus upp-
fostringslära. 7) »All hjältekraft, all ädel
glöd har vuxit under kamp och nöd, försakelse
och fasa». (Topelius.)
. Kalmar folkskollärarinneseminarium: 1)
Nådemedlen. 2) Jesuiterorden. 3) De svenska
adjektivens komparation. 4) Hattpartiet. 5) Ögat
och seendet. 6) Folkskolestadgans pedagogiska
grundtankar. 7) Röta och icke böta gör
fal-.lande hus.
Det nya
folkskollärarinnesemi-nariet i Landskrona kommer att nästa
hösttermin börja sin verksamhet så till vida,
att seminariets första klass och den med
seminariet förenade öfningsskolans
småskole-af delning då komma i gång. Rektor är ej
ännu utnämd, men åtgärder för platsens
tillsättande torde snart komma att vidtagas.
I gamla sjukhuset, där seminariet finner
tillfälligt tak öfver hufvudet, skola gamla
läroverkets skolmöbler användas och
komplettering sker från folkskolorna. De nya
seminariebyggnaderna, till hvilka
öfverinten-dentsämbetet uppgjort ritningarna, skola vara
färdiga hösten 1903.
Svenska turistföreningens
anslag till skolvandringar hafva äfven
i år varit föremål för liflig efterfrågan.
Från allmänna läroverk och därmed
jämförliga skolor hafva inkommit 30 och från»
folkskolor 27 ansökningar om bidrag.
Anslaget till folkskolor är ej ännu utdeladt,
men det för öfriga skolor bestämda beloppet
har fördelats på följande sätt: allmänna
läroverken i Luleå, Kalmar, Jönköping, Visby
och Lidköping, Katarina allmänna
läroverk, Ebba Lundbergs högre allmänna
läroverk för flickor i Helsingborg, Sigrid
Rude-becks elementarskola för flickor i Göteborg,
Hudiksvalls elementarskola för flickor,
Linköpings elementarläroverk för flickor och
Stockholms samskola få hvardera 100 kr.,
Vänersborgs högre flickskola och högre
elementarskolan för flickor i Lund hvardera
75 kr. samt Hörby samskola, Eslöfs högre
flickskola och Stockholms högre
realläroverks naturvetenskapliga förening hvardera
50 kronor.
Pedagogisk utbildningskurs.
Anna Sandströms skola härstädes skall till
hösten utvidgas med en tvåårig kurs för
utbildning af lärarinnor, särskildt i de histo- j
riska ämnena och geografi. Därjämte
beredes tillfälle för dem, som utan hänsyn till
lärarinnekallet önska förkofra sina kunskaper,
att gen,omgå en ettårig kurs, omfattande ett
eller flera ämnen.
Ett hufvudsyfte blir att söka så mycket
som möjligt sammanarbeta de olika ämnena
till en enhet, så att t. ex. kyrko-,
litteratur- och konsthistoria ställas i närmaste
samband med den politiska historien,
likasom geografien med geologi samt växt- och
djurbiologi.
Undervisningen i de historiska ämnena
och geografi kommer att skötas på det sättet,
att lärjungarne dels åhöra föredrag af
lärarne, dels fä anvisning på lämplig
litteratur, hvilken under lärarnes ledning
studeras, refereras och belyses, hvarvid, då
tillfälle gifves, äfven författare på de
moderna främmande språken komma att
användas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
