Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (960.) 23 maj 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
345
af det nuvarande anslaget för tillsyn
vid skolorna, förrän det får närmare
kännedom om huru meningen är att
för framtiden ordna
förste-lärare-institutionen i Stockholm,- hvadan skolrådet
hemställt,
»att församlingen, i af vaktan på det
af ett flertal kyrkostämmor begärda
omorganisationsförslaget, beviljar
samma belopp som för innevarande år eller
9,000 kronor för tillsyn vid skolorna.»
En minnesvård
är det meningen att resa öfver den värme
folkskolefrämjaren Hjalmar Petré.
Inbjudning, ställd i främsta rummet till
lärarepersonalen, skolråden m. fl. i
Gäfleborgs län, förekommer längre fram
i dagens nummer.
Själfstudier
i tyska språket och psykologi omnämde
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening vid sitt i januari
detta år hållna årsmöte bland de
önskningsmål, till hvilka hänsyn borde
tagas vid upprättandet af program för
årets sommarkurser i Lund.’ Såsom af
det i detta nummer längre fram införda
prospektet för nämda sommarkurser
synes, hafva också dessa önskningar
vunnit gehör: docent J. Kjederqvist
kommer att på 10-12 timmar
utveckla en planläggning af själfstudier
i tyska språket, och docent A. Herrlin
skall ägna lika många föreläsningar åt
psykologi.
Program
för sjette svenska seminarieläraremötet
i Linköping den 21-23 augusti detta
år återfinnes längre fram i dagens
nummer. Bland de mera intressanta
frågorna märkas: behöfligheten af en ny
katekes, dagens allt mer brännande
fråga; Seminarielärarnes ställning till
vår tids nykterhetsverksamhet,
synbarligen föranledd af rektor Bergendals
uppträdande i Uppsala; två frågor om
psykologiens och barnpsykologiens
studium vid seminarierna; om att fbrsta
termirlen i första klassen vid
folkskollärareseminarierna skulle betraktas som
en pröfningstid och först därefter
intagning fastställas; om likformighet i
afseende på organisation och arbetssätt
vid småskoleseminarierna.
»Folkundervisning betalar sig.»
’En korrespondent till Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning lämnade för
någon tid sedan en skildring af den
ryska sociala utställningen i Paris.
Bland annat anfördes ur en där
tillhandahållen redogörelse för
arbetareförhållandena vid en rysk fabrik, att
blott 67 procent af dess arbetare kunde
läsa, samt att deras medelförtjänst pr
dag uppgick till den hemska svältlönen
af 1,76 francs.
Det ojämförligt största intresset hos
redogörelsen - tillade korrespondenten - knyter
sig dock till en framställning af det
inflytande, arbetarnes bildningsgrad har på deras
löneförhållanden. De arbetare, som hvarken
kunna läsa eller skrifva, förtjäna i medeltal
francs 1,51 pr dag; de blott läskunniga 1,53;
j de både läs- och skrif kunniga 2, o 2 och de,
»som genomgått folkskola» 2,09.
Det är siffror, som bestyrka den gamla
sanningen, att folkundervisning betalar sig -
om den nu icke tjänar något annat och högre
ändamål.
Det vore önskligt, om man inom
vissa svenska kretsar med moskovitiska
bildningsideal ville fundera litet på
denna statistik. Den kunde möjligen
göra tjänst såsom en välbehöflig
»tank-ställare» för dem, som jämra sig öfver
vårt tryckande »folkskoletyranni».
Ett viktigt riksdagsbeslut
kallar Skaraborgs Läns Tidning det af
riksdagen fattade beslutet angående
folk- och småskollärarepersonalens
lönereglering. Tidningen fortsätter sålunda:
Enligt hvad vi tro oss veta, har knappast
något riksdagsbeslut någonsin framkallat så
mycken glädje och tacksamhet i tusentals
hem, som just detta, hvarigenom en talrik,
i årtionden af ekonomiska svårigheter
genom för knapp aflöning tryckt
tjänstemannakår fått en välbehöflig tillökning i såväl
lönen som pensionen.
Den, som är van vid litet, brukar vara
inest tacksam, och det torde vara visst och
sant, att Sveriges folkskollärarekår i
närvarande stund känner sig uppfylld af liflig
tacksamhet mot riksdagen i allmänhet och
särskildt de män, som kraftigast bidragit
till den genomförda löneregleringen.
Sant har en riksdagsman en gång sagt:
»Det är farligt att hafva en missbelåten
folkskollärarekår». Men då måste det också
vara sant, att om denna lärarekår, som står
den stora massan af folket så nära och
genom sitt inflytande på de unga danar
kommande släkten, känner sig nöjd och vänligt
stämd mot samhället och de styrande, så
skall verkan häraf tränga ut i vida kretsar
och ett släkte danas, som tror Gud och
människor om godt och älskar sitt
fosterland.
Få riksdagsbeslut torde till sina följder
få så stor räckvidd, som det nu antydda
om lönereglering för folk- och
småskolepersonalen.
SKO LNYH ETER
En allmän medborgerlig
examen* Den af centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening till k. m:t
ingifna framställning i afseende å anordnande
a£ en allmänt medborgerlig examen är
remitterad till läroverkskommittén.
Om statens allmänna läroverk
för gossar har utkommit en i k.
ecklesiastikdepartementet utarbetad berättelse för
läsåret 1898-99.
Latinstudiet i klasserna 4-7 är fort-
farande stadt i tillbakagående. Under det
latinlinjen räknade 60,6 proc. år 1889 och
51,7 proc. år 1893 var siffran 1898 endast
46,2 proc. Reallinjens procentsiffror voro
samma år 39,4, 48,3 och 53,8. År 1897 voro
reallisterna 52,4 och latinarne 47,6 proc.,
hvadan ökningen för de förra var 1,4 och
minskningen för de senare likaledes 1,4 proc.
på sistförflutna året.
Lärjungarnas antal uppgick 1889 vid
samtliga läroverk och pedagogier till 14,441 och
1898 till 16,516.
Folkskollärareseminarierna. Vid
nedannämda folkskollärareseminarier hafva
gifvits följande ämnen för de skriftliga
af-gångsprofven i modersmålet:
Linköpings folkskollärareseminarium: 1)
Helgelsens betydelse för saligheten. 2) Hvilka
voro de viktigaste förutsättningarna för
uppkomsten af den s. k. Nya skolan? 3) Hvilka
voro de viktigaste orsakerna till den franska
revolutionen 1789? 4) Om hafsströmmarna.
5) skan. 6) Jesuiterna såsom pedagoger.
Uppsala folkskollärareseminarium. 1)
Pie-tismen, dess ljus- och skuggsidor. 2) Affallet
ur döpelsenåden. 3) Tegnérs »Axel»
(inne-hållsredogörelse). 4) Johan Baner. 5) Våra
sädesslag. 6) Atmosferens fuktighet och
nederbörden. 7) Uppfostringsanstalterna under
medeltiden.
Falu folkskollärarinneseminarium. 1) Den
första kristna församlingen i Jerusalem. 2)
Om adverbialet. 3) Den inre utvecklingen
under Karl XIV Johans regering. 4)
Grekernas frihetsstrid 1821-1829. 5) Om
vattnet (dess viktigaste fysiska och kemiska
egenskaper). 6) Huru bör man vid undervisningen
behandla de af lärjungarna afgifna svaren?
7) Lekens betydelse vid våra skolor. 8)
Ungdomen, lifvets vår.
- Ecklesiastikministern har från
domkapitlen infordrat yttrande öfver ett
upp-rättadt förslag till kurser i naturkunnighet
för seminariernas olika klasser. Karlstads
domkapitel har -. efter Seminarielärarnes
hörande - i sitt utlåtande förklarat sig ej
hafva något att erinra mot eller tillägga till
nämda förslag; dock synes det domkapitlet
vardt att beakta, att genom förslagets
till-lämpning ingen ändring kommer att ske i
nu gällande timfördelning.
Församling ålagd att upprätta
fast folkskola. Folkskoleinspektören J.
Kjellin anmälde i en till Hernösands
domkapitel ingifven skrift,
att till Frösö församling hörde ett närmast
staden Östersund beläget municipalsamhälle
benämdt Hornsberg, med en mantalsskrifven
folkmängd af 508 personer, och att det visat
sig, att de i detta samhälle af församlingen
inrättade skolorna, en mindre folkskola och
en småskola, vore otillräckliga, så att
afdelningsläsning därstädes måst införas;
att folkskoleinspektören år 1896 föreslagit
församlingen att utbyta den mindre
folkskolan i Hornsberg mot en fast folkskola, men
att detta förslag blifvit af församlingen
för-kastadt, och hade husfäderna inom
ifrågavarande trakt sedermera ånyo bragt denna
fråga före, utan att någon förbättring i
Skolförhållandena inom Hornsberg vunnits.
Inspektören hemställde därför om
föreläggande för församlingen att inom viss
lämplig tid hafva inrättat en folkskola i
eller i närheten af Hornsberg och för
densamma uppfört skolhus med två lärosalar
och anställt nödiga lärarekrafter, allt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
