Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (964.) 20 juni 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
419
- För resa till skolmötet i Kristiania i
sommar hafva följande medlemmar af staden
Lunds lärarepersonal hvardera erhållit 50
kronor: folkskollärarne E. Hansson och A.
Lagergren j folkskollärarinnorna Hilda
Ljunggren och Anna Nilsson samt
småskollärarinnorna Elisabet Nilsson och Matilda
Trägårdh.
- Efter 25 års tjänstgöring som
folkskollärare i Mörsil, Jmtl., erhöll A. Sundelin den
17 dennes en vacker pokal af silfver med
inneliggande summa i sedlar. F. d.
riksdagsmannen Gustaf Eriksson i Myckelgård
frambar vid minnesgåfvans of verlämnande ett varmt
tack från församlingen för den trägne
lärarens mångåriga arbete.
- En vacker afskedsgåfva öfverlämnades
i förra veckan af prosten Ekström till
folkskolläraren K. J. Lindgren, som efter 23 års
arbete vid Svarta bruk, Öreb., nu lämnar
detta verksamhetsfält. Gaf van var från Svarta
bruks aktiebolag och dess arbetare samt
bestod af kaffekanna och gräddskål af silfver
med lämpliga inskriptioner.
- Om önskvärdheten af en
katekesrevision diskuterade Ås kontrakts prästmän den
6 dennes. Resultatet af diskussionen blef
emellertid, att någon revision af den
nuvarande katekesutvecklingen icke är
önskvärd åtminstone för närvarande, emedan den
trots sina brister är så utmärkt, att man
näppeligen af ett kommittéarbete kan vänta
något bättre.
– Västmanlands läns
småskollärarinneseminarium är som bekant förlagdt i Västerås.
Nu har emellertid en af landstinget utsedd
kommitté genom sin ordförande kyrkoherden
L. Lindberg i Sala hos Kolbäcks kommun
begärt att få anstalten förlagd i närheten af
Kolbäcks centralt belägna järnvägsstation.
Vid kommunalstämma den 17 dennes beslöts
enhälligt att på församlingens bekostnad
inköpa plats för ändamålet. Nu går frågan till
landstinget.
- Öfverbefolkningen i folkskolan var en
af de frågor, som S. Västmanlands
lärareförenings möte i Köping diskuterade den 9
dennes. Det framhölls, att i många af landets
skolor, särskildt å landsbygden, vore
barnantalet på hvarje lärare så stort, att en
uppfostrande undervisning ©möjliggöres eller
åtminstone i hög grad försvåras, hvarjämte
luftens förskämning i skolsalarna vållar stora
faror. Frågan ansågs så viktig, att hon skall
upptagas till fortsatt behandling äfven vid
årets vintermöte.
- Skolagemålet i Kristinehamn, af oss
omiiämdt i n:r 22, var före inför
rådhusrätten den 11 d:s. Enligt af förste stadsläkaren
Hammarström verkställd obduktion å gossen
Johan Anderssons lik var vänstra örats
trumhinna genombruten, men öronsjukdomen hade
ej varit vållande till gossens död, och någon
följd af yttre våld hade ej förmärkts. Ett
protokoll från skolrådets undersökning i
frågan upplästes. Skolrådet ansåg icke läraren
Lindberg kunna anklagas för att hafva varit
vållande till gossens död. Lindberg bestred
helt och hållet åtalet, enär han ej som lärare
öfverskridit sin befogenhet, samt gjorde den
invändning, att allmänna åklagaren ej ägde
befogenhet att föra talan i detta mål.
Måls-ägareii fick begärdt uppskof till den 9 juli.
- Med raska steg har en af
folkskollärarekårens medlemmar tågat framåt på
studiebanan. För 10 år sedan började J. A.
Vallberg* vid Lunds folkskollärareseminarium sina
studier, dem han där afslöt 1894. Samma år
fick han anställning som folkskollärare i
Halmstad, tjänstgjorde där ett år och var
1896 färdig med mogenhetsexamen. Han
tjänstgjorde nu ett år i Eskilstuna och ett i
Stockholm. Hen längtan att få studera
vidare drog honom till Lund, där han efter
endast två år tog filosofie kandidatexamen. Det
behöfver väl knappast tilläggas, att han
lämnat lärarebanan, sedan han efter en kort tids
extra arbete i Skånes enskilda bank vunnit
anställning därstädes och kan blicka en god
framtid till mötes som belöning för sällsynt
flit och energi.
- En »svenska folkskolans gemensamma
läraremössa» var på tal vid Oppunda
krets-förenings möte i V. Vingåker den 16 dennes.
Den, som väckt förslaget, var ej närvarande
vid mötet, och ordföranden föreslog därför
att frågan måtte bordläggas. Men mötet
ansåg, att den hastigt och lustigt kunde
affär-das; ingen brydde sig om att taga del af
förslagets vidlyftiga motivering. Det nya >
symboliska kårmärket» vardt illa åtgånget: man
påpekade, att i vår tid, då utjämning af alla
skrankor samhällsklasserna emellan äger rum,
skulle väl skolans lärare minst vara med om
att resa nya sådana. En annan talare
anmärkte skämtsamt, att man efter några års
skolarbete hade »skolmästarefysionomien»,och
den vore ett alldeles tillräckligt
igenkänningstecken. Enhälligt vardt ock den nya
hufvud-bonaden stukad - redan före sin tillkomst.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLIÄRAREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Öfre Fryksdals-kretsen: J. Franzén, Alex.
Jonsson och folkskollärarinnan Anna L.
Les-sel i Göteborg.
Säf sjö-kretsen: dito.
Sunne -kretsen: dito.
Halmstads-kretsen: dito.
Kolm år ds- kretsen: dito.
Umeå-kretsen: dito.
8. Västmanlands-kretsen: Alex. Jonsson, J.
Franzén och redaktrisen Kr. Quint i
Stockholm.
Munka-Ljungby kretsen: dito.
Kullens-kretsen: Alex. Jonsson, J, Franzén
och Hulda Lundin.
b) Revisor.
Öfre Fryksdals kretsen: And. Lindén i
Stockholm.
Säffijö-kretsen: dito.
Halmstads-kretsen: dito.
8. Västmanlands-kretsen: Alfr. Fridén i
Örebro.
Kolmår ds-kretsen: L. G. Broomé i Bårslöf.
Umeå-kretsen: Aug. Björklund i Sundsvall.
Kullens-kretsen: Anna L. Lessel i Göteborg.
Sunne-kretsen: A. F. Liljeholm i Göteborg.
Munka-Ljungby-kretsen: E. Rönnell i
Stockholm.
Ökning af eentralstyrelseledamöternas
antal.
Kolmårds-, Sä f sjö-, Öfre Fryksdals-,
Sunne-, S. Västmanlands- och
Umeå-kretsarna hafva oförändradt godkänt
centralstyrelsens förslag.
Vanartade barns behandling.
Öfre Fryksdals-kretsen: 1)-4) Ja. 5)
Nej. 6) Ja.
Umeå-kretsen: dito.
Sunne-kretsen: dito.
Bräkne-Hoby-kretsen: dito.
Halmstads-kretsen: dito.
Sä f sjö-kretsen: dito.
S. Västmanlands-kretsen: dito.
S. Tjusts-kretsen: l)-4) Ja. 5) Nej.
6) Ja. Kretsen uttalade därjämte som sin
önskan, att fortsättningsskolan blefve
obligatorisk och konfirmationsskolan i väsentlig
mån en uppbyggelseskola, att ungdomsför-
eningar bildades samt att för de vanartade
och sedligt förvildade barnen i hvarje län
å någon statens egendom upprättades en
åkerbrukskoloni i likhet med den å Hall,
där barnen finge lära sig att arbeta och med
sitt arbete bidraga till sitt underhåll.
Skolmötesuttalanden
med anledning af ifrågasatt
ny normalplan.
Umeåkretsen
behandlade å sitt möte den 9 dennes frågan
om den nya normalplanen. Diskussionen
inleddes af hr P. A. Lindholm i Vännäs,
på hvars förslag beslöts att göra följande
uttalande:
Kristendomsundervisningen. Då barnen vid
9 års ålder i regel sakna den
förståndsutveckling och förberedande kunskap i biblisk
historia, söm är oundgängligt nödvändig för
en fruktbringande katekesundervisning, bör
läsningen af katekesen med undantag af
Luthers lilla katekes uppskjutas till
folkskolans andra årsklass och i stället förlängd
kurs i biblisk historia genomgås i första
klassen. Fjärde och femte hufvudstyekena
eller åtminstone det femte bör ej genomgås
i folkskolan utan vid
konfirmationsundervisningen. Kristendomslektionerna jämte bön
och bibelläsning må aldrig upptaga utöfver
en timmes tid dagligen.
Historia, geografi och naturkunnighet. Då
historieundervisningen framför andra profana
ämnen är ägnad att väcka och lifva
fosterlandskärleken och ansvarighetskänslan och
sålunda är mycket karaktärsbildande; då det
för hvarje människa är nödigt att äga någon
kännedom om den värld, där vi lefva och i
synnerhet om det egna fosterlandet; då en
liten inblick i naturens stora bok väcker
kärlek till skaparen och det skapade, och då
man icke äger rättighet att förhålla någon i
ett kristet samhälle född dessa kunskaper, så
anser kretsen, att i normalplanen ej bör
upptagas någon skolform, där ett eller flera af
dessa ämnen äro uteslutna.
Modersmålet. Tillbörlig vikt bör läggas vid
att barnen inhämta god färdighet i
innanläsning, att rätt- och uppsatsskrifningen samt
ord- och satsläran få något ökadt timantal
och att i bättre lottade skolor förberedande
uppsatsskrifning börjar redan i folkskolans
första klass.
Barnens skoltid. Då en afknappning af den
nuvarande skoltiden utan tvifvel skulle verka
i både moraliskt, intellektuellt och fysiskt
hänseende skadligt och sålunda i framtiden
blefve en olycka för vårt land och folk, anser
kretsen att hvarje försök i sådan riktning
bör på det allvarligaste motarbetas.
Småskolans lärotid. Då en treårig lästid i
småskolan skulle verka förfuskande på både
denna och folkskolan, bör denna skolform
icke förordas.
Ersättningsskolan anser kretsen såsom ett
icke ens nödvändigt ondt, hvarför denna
skolform under inga som helst förhållanden
bör få plats i normalplanen. Däremot bör
fortsättningsskolan helst göras obligatorisk.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning - lärarekårens eget skoIblåd\ -
’så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
