Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (971.) 8 augusti 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 32
undervisning fördelats på två eller flera
afdelningar, äger skoldistriktet likaledes på
ofvan angifna villkor för hvarje sådan
slöjd-afdelning, i hvilken antalet slöjdande
uppgått till minst femton, erhålla ett årligt
understöd af statsmedel å 80 kronor.
Skoldistrikt, som i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola för flickor
anordnat undervisning i slöjd, bestående i
stickning, linnesömnad, stoppning och
lappning samt, där omständigheterna så
medgifva, klädsömnad, spånad, väfning och
fiät-ningsarbeten, äger under enahanda villkor,
som i § l äro angifna, för hvarje skola,
i hvilken minst tio, och hvarje
slöjdafdelning, i hvilken minst tjugufem flickor
deltagit uti ifrågavarande undervisning, erhålla
af statsmedel ett årlig b understöd å 40
kronor.
§ 3.
Om i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola undervisning i slöjd väl
icke pågått den i § l föreskrifna tiden,
men meddelats åtminstone två timmar i
veckan under två månader och fyra timmar
1 veckan under sex månader, eller fyra
timmar i veckan under sju månader, eller ock
fyra timmar i veckan under sex månader,
äger skoldistriktet, därest öfriga i §§ l och
2 omförmälda villkor blifvit uppfyllda, för
hvarje skola eller slöjdafdelning bekomma
i de två första af här angifna fall sju
åttondedelar och i sista fallet tre fjärdedelar utaf
det statsbidrag, som enligt nyssnämda §§
kunnat erhållas.
§ 4.
Har slöjdundervisning anordnats å allenast
en af de stationer, mellan, hvilka flyttande
skola flyttar, eller i endast en afdelning af
sådan fast skola, hvilkens särskilda
afdelningar undervisas olika tider af året, äger
skoldistriktet erhålla en åttondedel af de i
§§ l och 2 omförmälda statsbidrag för hvarje
hel månad, beräknad till trettio dagar,
undervisning uti ifrågavarande ämne meddelats,
dock under förutsättning,
att de i §§ l och 2 föreskrifna villkor
angående dels slöjdundervisningens
ändamålsenliga anordnande utan eftersättande af
undervisningen i öfriga ämnen, dels ock antalet
i denna undervisning deltagande och samma
undervisnings förhållande till skolans eller
annan skolas arbetstid blifvit uppfyllda,
samt att slöjdundervisningen under det
år, för hvilket statsbidrag ifrågasattes, pågått
minst tre månader och att slöjdtimmarna
under året, fördelade enligt de i § l
omnämda grunder, uppgått till ett
sammanlagdt antal af minst fyra timmar för hvarje
vecka, undervisningen meddelats.
§5-
Har slöjdundervisning i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola eller i
slöjdafdelning af dylik skola begynt under
en så framskriden del af ett kalenderår, att
af den anledning undervisning ej kunnat
under samma år äga rum så lång tid, som
för statsbidrags bekommande här ofvan fore
skrifvits, äger dock skoldistriktet, därest de
i §§ l-3 stadgade villkor i öfrigt uppfyllts,
erhålla sådant bidrag för det antal hela, på
angifvet sätt beräknade, månader
undervisningen bedrifvits, dock endast i det fall,
att densamma pågått åtminstone från
höstterminens under året början.
§ 6.
För utbekommande af statsbidrag enligt
förestående stadganden böra hinder ej möta
däraf,
att slöjdundervisningen till följd af farsot
mast för någon tid inställas, eller
att två eller flera glöjdafdelningar under
året förenats till ett mindre antal, i hvilket
fall statsbidrag såväl före som efter
sammanslagningen må för en hvar
slöjdafdelning utgå för hvarje hel månad,
undervisningen pågått, med en åttondedel af det å
afdelningen eljest belöpande årliga
understödsbelopp, eller
att antalet slöjdande barn vid
hösttermins början nedgått under tio, i hvilket
fall statsbidrag må utgå med en åttondedel
af det årliga understödsbeloppet för hvarje
hel månad, slöjdundervisningen under
vårterminen i enlighet med gifna föreskrifter
fortgått, eller
att vid flyttande skola de slöjdande
gossarne eller flickorna äro fördelade på de
olika stationerna.
§ 7.
De för undervisning i slöjd enligt denna
kungörelse utgående bidrag af statsmedel
skola på rekvisition, som af vederbörande
skolråd eller skolstyrelse bör för hvarje år
göras efter början af december månad det
år, för hvilket bidraget sökes, och före
utgången af januari månad följande år, af
Vårt statskontor och Vare
befallningshaf-vande, sedan folkskoleinspektören eller i
Stockholm stadens konsistorium vitsordat
riktigheten af de för statsbidragens
erhållande lämnade uppgifter, efter vederbörlig
granskning utbetalas.
Det alla, som vederbör, hafva sig
hör-samligen att efterrätta. Till yttermera
visso hafve Vi detta med egen hand
under-skrifvit oeh med Vårt Kungl, sigill bekräfta
låtit. Stockholms slott den 25 maj 1900.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres
frånvaro:
GUSTAF.
(L. S )
Nils Claeson.
Veckans stora skolmöte
tilldrager sig helt naturligt i.närvarande
stund skolyännernas främsta
uppmärksamhet. Öfver 5,000 lärare och
lärarinnor samt andra, som hafva med
skolans gärning att skaffa, hafva i
dagarna stämt möte i Norges vackra
hufvudstad. Och detta möte är ej blott
för personliga sammanträffanden utan
ock för att dryfta maktpåliggande frågor
angående ungdomens uppfostran.
Mötesprogrammet för de fyra dagarna
upptager ej mindre än 33 frågor, däraf
’5 behandlas vid allmänna möten och
de öfriga 28 vid afdelningsrnöten.
De flesta af in ledarne hafva lämnat
korta ofversikter af sina
inledningsföredrag. Vi återgifva här nedan
föl-jonde:
Kraften i skolen.
Lsercrcns person er kraften i skolen.
Lsereren maa, foruden ät vucre et
vidnes-byrd selv om tro og moral, tilligc voere en
oplysningens representant.
Med hengivclsens styrke maa begge delc
bo i ham.
Kjserlighed til b0rnene n0der laerercn til
arbeidet for dem og med dem.
Hvad der forstyrrer Igereren i ät vasre en
laerer-kraft, undgaar han.
Sogneprest TH. ’ FRÖLICH.
Jjccreres (Uererinders) r ej ser i
broder-landene.
De nordiske skolem0ders store afslutning,
Iserernes hyppige rejser i broderlandene,
samt korrespondancen mellem svenske og
danske laerere har vist, ät der f01es träng
til en ngermere förbindelse mellem nordens
lasrerstand. Denne förbindelse vil kunne
lettcs ved ät der i hvert af rigerne oprettes
et nordiskt Isererbureau med den opgave, ät
vejlede rejsende Iserere, ät besvare
fore-sp0rgsler, ät samle statistiske oplysninger
og ät inedvirkc ved ombytning af
pedagogisk litteratur. Laerere og skolevenner
kunde finde et rigt udbytte for de öfre, et
saadant kursus vilde kraeve.
Lserer H. E. HANSEN från Danmark.
Hvad hafva uppfostrare att iakttaga för
att bibringa de unga rätt uppfattning af
människans plikter i förhållande till djuren ?
1. De unga böra bibringas en rätt
uppfattning af människans plikter i förhållande
till djurvärlden,
a) emedan de ungas karaktärsutveckling
är beroende däraf;
b) emedan djuren därigenom skola
komma att röna en mera rättvis och mild
behandling;
c) emedan en sådan uppfattning har så
stor betydelse i nationalekonomiskt och
sanitärt hänseende.
2. Såsom medel för bibringandet af en
sådan uppfattning må isynnerhet framhållas
föredömet och undervisningen.
a) För åstadkommande af ett godt
föredöme böra uppfostrare medverka till att
sådana vanor och plägseder, hvilka äro uttryck
for onödig grymhet mot djuren, måtte
utrotas, och i stället människans förhållande
till djurvärlden präglas af rättvisa och
barmhärtighet.
b) Enär en rätt uppfattning af de
mänskliga plikterna i förhållande till djuren
förutsätter rätt uppfattning af djuren, deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
