- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
669

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (979.) 3 oktober 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.

N:r 40.

STOCKHOLM, 3 OKTOBER 19OO.

19:e årg.

Prenumerationspris j
Vi år 3,50 kr., <V4 år 3 kr., V2 år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Allm. tel, 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare: Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspriss
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.

Skolväsendet på Island.

Tidig andlig odling.

j^slands historia börjar under vikingatiden och börjas af
nordiska vikingar.

Efter nutida måttstock var det just icke något
respektabelt folk, som fyllde de mot Island under 800-talets senare del
styrda drakarna. Det var mördare och helgerånare, som flyktade
för att undgå rättvisa eller - på den tiden - hämd, envisa
Odinsdyrkare, som
icke kunde tåla talet
om »Hvite Krist»,
okufliga rebeller, som
föredrogo att söka sig
ett nytt hem på den
snöiga ön 100 mil
från Norges kust
framför att böja sig under
den väldige Harald
Hårfagres spira.

Men det var dock
af det yppersta,
Norden ägde så i andlig
utrustning som
kroppslig kämpakraft. Och
de drogo norrut, dessa
bärsärkar, för att
hugfästa minnet af de
tider, som gjort dem
till hvad de voro, för
att i sagans dräkt
kläda sina hjälteideal,
en Ragnar Lodbrok,
en Orvar Odd, en
Hjalmar, och för att
sjunga hymner till
gamla gudar.

Så mättes snart mannavärdet lika mycket efter förmågan att
»kväda» som efter skickligheten i vapenbruk. Och när det icke mer
var plats till att svänga svärdet, blef det en furstebragd att i säkert
minne samla gamla sånger och sägner och hjältedater och att, sedan
man fått ett alfabet -. hvilket icke dröjde länge - nedskrifva dem.

Så kom Island att äga en rik litteratur på en tid, då vårt land
ännu låg försänkt i djupt barbari, ja, på 11- och 12-hundratalen

Folkskolan i Reykjavik.
Efter amatörfotografi af O. Liden.

var det icke något folk i Europa, som ägde så rik litteratur på
sitt modersmål som denna handfull nordmän på den isiga ön vid
polarhafvets rand.

I denna litteratur sysslades gärna med händelserna i Sverige,
Norge och Danmark, i den fingo gamla nedärfda sagor och sånger
plats, men först och sist var det Island själft, hvarom
författare-skåpet rörde sig.

Hvad som skrefs,
skrefs sålunda för
folket i gemen och
var i högsta grad

populärt. Följden
blef, att allt flera
lärde sig att läsa och
äfven att skrifva, då
den enda vägen till
att få ett bibliotek
var att skrifva af
andras böcker.

I denna tid talas
det redan om skolor
och lärare på Island.

Den ursprungliga
skolformen.

Sedan dess har det
lilla folket upplefvat
många öden. Väldiga
inbördeskrig bragte i
slutet af 1200-talet
landet i ekonomisk
ruin och gjorde slut
på dess
själfständighet, digerdöden
reducerade i början af

1400-talet invånarnes mängd från 120,000 till 40,000, danska
handelsmonopolen från år 1602 verkade på landets
utvecklingsmöjligheter som en snara kring halsen, och i följd af vulkanutbrotten år
1783 dogo 77 % af landets hästar, 53 % af nötkreaturen samt
82 % af fåren. Och 9,500 människografvar reddes.

Man får icke undra på, om den så tidigt började andliga
odlingen under sådana förhållanden skulle komma att sakna jordmån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free