Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (983.) 31 oktober 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 44
SVENSK LÄRARETIDNING.
739
och lilla upplagan mot 50 öre. Endast
enstaka exemplar utsändas för
närvarande; det allmänna utsändandet
börjar som vanligt omkring den 20
november. För bestämmande af
upplagans storlek är önskligt, att
rekvisitioner insändas med det snaraste.
S KOLNYHETER
Statsbidrag för
fortsättningsskola. Skolrådet i Västerås anhöll hos
länsstyrelsen att för år 1900 utbekomma
lönetillskott af allmänna medel till
aflö-nande af lärare och lärarinnor vid tre
fortsättningsskolor med sammanlagdt belopp af
225 kr.
Vid rekvisitionens granskning å
landskontoret anmärktes, att, enär i k. kungörelsen
angående anslag för lärares aflöning vid
fortsättningsskolor den 11 september 1877
såsom förutsättning för anslags erhållande för
sådan skola funnes stadgadt, att i denna
lämnades tillträde endast för de lärjungar,,
hvilka med goda vitsord genomgått
föregående af delningars kurser, men denna
förutsättning, enligt hvad vederbörande
folkskoleinspektörs å rekvisitionen tecknade
anmärkning gaf ve vid handen, icke vore uppfylld
beträffande två af de tre fortsättningsskolor,
för hvilka statsbidrag söktes, sådant borde
beviljas endast för en af dessa tre skolor.
Med gillande af anmärkningen
utanordna-des allenast 75 kronor.
På grund af skolrådets besvär har k.
m:t den 17 d:s af kunnat följande utslag:
Som, enligt hvad upplyst blifvit, alla
lärjungar uti ifrågavarande fortsättningsskolor
genomgått fullständig folkskolekurs och
utexaminerats från folkskolans fjärde klass samt
dessutom underkastats särskild pröfning,
innan tillträde till fortsättningsskola dem
beviljats; alltså och då härigenom måste anses
styrkt, att lärjungarna äga den mogenhet,
som erfordras för att statsbidrag enligt
of-vanberörda nådiga kungörelse den 11
september 1877 må till fortsättningsskola utgå»
har k. m:t pröfvat skäligt att, med
upphäfvande af k. m:ts befhdes öfverklagade beslut,
visa målet åter till k. m:ts befhde, som äger
att detsamma ånyo företaga och därmed
vidare lagligen förfara.
Om den unisona sången och
sången i skolorna höll rektor K. E.
Palmgren från Stockholm vid möte med
Pedagogiska sällskapet i Linköping sistlidna
fredag ett inledningsföredrag, som hälsades
med lifligt bifall.
Förmågan att kunna sjunga är stadd i
aftagande hos oss, yttrade tal:n. Vi må yfvas
öfver våra förmågor inom tonkonstens
område, vår studentsång, våra sångföreningar,
men förmågan såväl som lusten att sjunga är
klen i Sveriges land. Sjunga vi i hemmen?
I våra skolor, i våra kyrkor? Mycket litet.
Sångförmågan är lika allmänt mänsklig som
förmågan att tänka och tala, men blott ett
fåtal af barnskaran får någon utbildning i
sång. Och så är det vid universiteten. Vi
göra icke rättvisa åt den obetydliga
sångför-mågan, åt den lilla rösten och sätta ej värde
på annan sång än stämsång, solosång af rang
förstås undantagen. Ja, vi värdera sången
efter dess llerstämmighet och ringakta således
den enstämmiga körsången. I denna
öfverdrifna dyrkan af flerstämmig sång ligger ett
af de förnämsta skälen till sångens aftagande
i våra bygder.
l samma anda yttrade sig flera talare
under den på föredraget följande
diskussionen. Adjunkten A. Sterner åter tog
kvartettsången i försvar och förmenade, att vår brist
på entusiasm och fosterlandskärlek orsakade
sångens bortdöende. I Danmark sjunger
man, sedan yttre olyckor väckt de
slumrande krafterna till lif.
Unisont sjöngo mötesdeltagarne »Du gamla,
du friska» samt »Vårt land», och tonerna
klingade kraftigt.
Domprosten Personne framförde mötets
tack till rektor Palmgren för det väckande
föredraget.
Framstegen på
»läraremötesteknikens» område börja allt mer
tillgodogöras af våra små kretsmöten. Och
rätt så! Största möjliga valuta för utlagda
penningar och uppoffrad tid - det bör vara
lösen! Exempel på ett sådant möte
lämnar det den 20 d:s å Sandö, den lilla
in-dustri-ön i Ångermanälfven, hållna Sydöstra
Anger manlandskretsens andra möte.
Fyra veckor före mötet var styrelsen
samlad, hvarvid bestämdes dag för mötet
och uppgjordes mötets grundplan samt
upprättades förslag till kretsstadgar m. m. Tre
veckor i förväg kallades medlemmarna till
mötet genom brefkort och annons i Svensk
Läraretidning. Samtidigt syntes i
ortstidningarna en förberedande notis med
uppgift å såväl de frågor, som skulle
förehaf-vas jämte namn på föredragshållare och
inledare som ock å andra mera materiella
förhållanden, genom hvilkas kännedom
blifvande mötesbesökare skulle kunna i tid
beräkna kostnaderna och planlägga om sitt
deltagande i mötet. En vecka före mötet
voro tryckta program utsända, upptagande
detaljerad timplan, resolutionsförslag m. m.
Äfven mötesmärken användes - såsom
kvitton å den vid ankomsten erlagda
afgif-ten för middag och förfriskningar. (Pris
i ett för allt l kr. 50 öre.)
På den jämförelsevis korta tiden af sex
timmar medhunno ock mötesdeltagarne med
dessa anordningar att åhöra ett pedagogiskt
föredrag och tvä inledningsanföranden, att
diskutera därtill hörande frågor och antaga
resolutioner till bägge, att antaga stadgar
för kretsen, att behandla och afgöra
centralstyrelsens samtliga ärenden och att
dessutom hålla rast, under hvilken utfördes
kommittéarbeten (förslag till valen och
beredning för kretsens tredje möte), intogos
förfriskningar, åsågs under hyttingeniörens
ledning den för främlingen så intressanta
fönsterglasblåsningen och togos skollokalerna
för slöjd, huslig ekonomi och gymnastik
i betraktande samt anordningarna för
kontinuerlig ventilation,
Att besluta om skrifvelses afsändande
till landskapets ene folkskoleinspektör med
vördsam anhållan om offentliggörande i tryck
af ett nyligen hållet, synnerligen
uppmärk-sammadt pedagogiskt föredrag, det låg
liksom i luften, ehuru det ej stod upptaget
å programmet.
Trots det disiga höstvädret och den för
årstiden kanske mindre lämpliga mötesplatsen blef
deltagarnes antal det för middagen på
förhand och utan anmälningar beräknade -.
35. Blott en skolrådsordförande hedrade
mötet och sig själf med sin närvaro, men
så hade denne i stället under den kulnä
höstmorgonen fått färdas så mycket längre
väg, nämligen från Nordingrå till hafs via
Hernösand - tillsammans nära 7 mil! För
denna bragd fick han ock, såsom tillbörligt
var, mottaga mötets hyllning.
Om planteringsdagar i
folkskolan uppstod vid Sydöstra
Angerman-landskretsens möte å Sandö den 20 dennes
ett längre meningsutbyte. Frågan inleddes
af folkskolläraren K. A. FlemströmiLockuö.
Tal:n framhöll trädgårdsskötselns stora
betydelse i skolan. Bli barnen intresserade
därför, inverka de i sin mån på föräldrarna.
Trädgårdsskötseln har stor uppfostrande
inverkan: barnens sinne för det sköna i
naturen utvecklas och lust för allvarligt arbete
väckes, hvarjämte den utgör en angenäm
omväxling med skolarbetet. Ordnad
trädgårdsskötsel vore nog svår att i skolorna få till
stånd, men planteringsdagar med folkskolans
tredje och fjärde klasser borde man kunna
åstadkomma, och borde dessa
planteringsdagar äfven sådd af skogsfrö ske.
I den lifliga diskussionen deltogo flera
talare. En och annan af dessa fasthöll den
gamla åsikten, att skogens återväxt sköter
sig själf. Häremot gjordes längre sakliga
gensagor af hrr M. Tennman i Sandö,
folkhögskoleföreståndaren Sandler och hr V allgren
i Hemsö. Och slutligen enades mötet om
följande af hr Tennman framlagda förslag
till resolution:
Emedan folkskolestadgans bestämmelser
rörande trädgårdsskötsel, trädplantering och
skolträdgårdar icke äro obligatoriskt bindande,
äfvensom till följd af de i våra trakter långa
sommarferierna har trädgårdsskötseln såsoin
läroämne i väster norrländska skolor blifvit
synnerligen misslottad. Men då vården om
växtvärlden visat sig vara af allt för stor
betydelse för att skolan i längden skall kunna
helt undvara detta ypperliga
uppfostringsmedel, bör lärarekårens sträfvan tills vidare
gå ut på att få till stånd åtminstone ett par
planteringsdagar höst och vår hvarje år,
under hvilka de äldre barnen få än i skolans
omedelbara närhet, än vid hemmen och än
bredvid de allmänna vägarna plantera för
orten och andra lokala förhållanden passande
trädslag, hvartill plantorna - vid skolor, där
lämpligt jordland för deras uppdragande
saknas - böra anskaffas på skolkassans
bekostnad. Då vidare till följd af den allt mer
öfverhandtagande skogssköflingen våra
barrskogar - till obotlig skada för landet - hota
att försvinna, om intet göres för deras
återväxt, böra barnen en eller annan dag af sin
skoltid under ledning af läraren, biträdd af
därtill skicklig, på allmän bekostnad
förordnad instruktör, få utföra skogssådd eller
skogsplantering på därför lämpliga, af
jordägarne upplåtna platser, såsom redan sker
på sina ställen i landets sydligare delar.
Folkskollärarnes ställning till
Skytterörelsen utgjorde o ämnet för ett
föredrag, som vid Sydöstra
Ångermanlands-kretsens möte å Sandö den 20 dennes hölls
af folkskolläraren E, Lindholm i Sandö.
Sedan tal:n berört de viktigaste af de
synpunkter, som i frågan borde beaktas,
såsom den nutida politiska ställningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
