Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (986.) 21 november 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
790
SVENSK LÅEAEETIDMNG.
N:r 47
hafva någon betydelse i fråga om tidpunkten,
då hennes anställning skulle anses hafva
upphört, funne direktionen M. ej vara till
understöd berättigad.
Då Malmström, enligt hvad i målet
företedda skolrådsprotokollen gifva vid handen,
varit i tjänst anställd till den 15 juni 1900,
samt hennes ansökan om understöd förty
blifvit gjord inom den i § 5 af reglementet
stadgade tid, har k. m:t, med upphäfvande
af direktionens beslut, visat målet åter till
direktionen, som äger att detsamma ånyo
företaga och därmed vidare lagligen
förfara.
Villkoren för erhållande af stats
bidrag ej Uppfyllda. Skolrådet i
Hellefors församling anhöll hos länsstyrelsen i
Örebro län att för första hälften af år 1900
utbekomma lönetillskott af allmänna medel
med 100 kr. för aflönande af
småskollärarinnan Johanna Hellberg, som mot en årlig
lön af 325 kr., förutom ersättning för
naturaförmåner, under vårterminen 1900
meddelat undervisning i småskoleafdelningen inom
en församlingens folkskola. Enär villkoren
för erhållande af lönetill skott åt sagda
lärarinna icke blifvit uppfyllda, ansåg sig
länsstyrelsen icke kunna till skolrådet
utan-ordna begärda beloppet.
K. m:t, hos hvilken skolrådet anhållit
om utbekommande af det sökta
lönetillskottet, har den 3 dennes ej funnit skäl
bifalla ansökningen.
Ej berättigad till löneförhöjning.
Läraren vid mindre folkskolan i Östra
Hemmestorp inom Efverlöfs församling, Mim.,
A. Persson har hos k. m:t anhållit att,
utan hinder däraf att han ej undergått
före-skrifven pröfning, förklaras berättigad att
komma i åtnjutande af sådan löneförhöjning
efter 15 års oförvitlig tjänstgöring, som
oui-förmäles i § 2 mom. l af k. kungörelsen
angående aflöning åt lärare vid folkskolor
och småskolor den l juni 1900, men har
k. m:t funnit den gjorda ansökningen icke
kunna bifallas.
Vikarieersättning af statsmedel.
Med anledning af en utaf
folkskoleinspektören P. O. Grape gjord framställning,
har k. m:t den 26 sistlidne oktober
medgifvit, att de i §§ l-4 och 9 af
kungörelsen den l juni 1900 angående aflönande
af vikarie för lärare vid folkskola eller
småskola under tjänstledighet på grund af
sjukdom beträffande ordinarie lärare vid
folkskola och deras vikarier må äga tillämpning
å lärarne vid statens folkskolor i
finsktalande församlingar och deras vikarier, dock
med iakttagande att hela den del af
vikariens till 600 kr. för åtta månaders
undervisningstid bestämda aflöning, som det ej
åligger den tjänstledige läraren att erlägga,
skall gäldas af statsverket, som jämväl skall
till vikarien utgifva ersättning för bostad
med vedbrand, beräknad efter minst 50 kr.
för 8 månaders undervisningstid, äfvensom
godtgörelse för resekostnaden enligt femte
klassen i gällande resereglemente.
Inträde vid seminarium.
Småskollärarinnan Julia Götilda Forsbergson har
hos k. m:t anhållit, att hon, som vore född
den 3 juni 1873 och sålunda öfverskridit
den för inträde vid
folkskollärarinneseminarium föreskrifna högsta ålder, måtte utan
hinder af berörda omständighet förklaras
berättigad att vinna inträde vid ett sådant
seminarium. Enär sökanden enligt § 33 i
gällande scminariestadga må kunna antagas
till elev vid seminarium, ehuru hon
öfverskridit den för inträde därstädes föreskrifna
högsta ålder, har k. m:t funnit ansökningen
icke till vidare yttrande föranleda.
Användning af skogsskifte,
tillhörande klockareboställe. Klocka
ren Manfred Vallgren har som innehafvare
af klockarebostället i Leksands församling
hos k. m:t anhållit,
.att, då det till bostället hörande
fäbodeskiftet vid Granberg, hvarifrån
husbehofavir-ket skulle enligt gällande
skogshushållnings-plan uttagas, vore beläget på betydligt
afstånd från boställsgården, i följd hvaraf
sökanden under de två sista åren icke uttagit
sitt virkesbehof utan funnit det förmånligare
att inköpa virket från annat håll, k. mit
täcktes medgifva, att det sålunda besparade
virket finge försäljas och köpeskillingen därför
efter afdrag af nödiga omkostnader tillfalla
sökanden, äfvensom att afkastningen från
öfriga års hyggen framdeles måtte å lämpliga
tider genom skogsstatens försorg försäljas och
den behållna köpeskillingen honom
tillhandahållas.
K. m:t har på det sätt bifallit
ansökningen, att innehafvaren af Leksands
klockareboställe må tills vidare äga rätt att
efter vederbörlig utsyning fritt disponera
vir-kesafkastningen å ifrågavarande fäbodeskog.
En tvist om klockarejord.
Klockaren i Brösarp A. N. Evander begärde
1899 hos länsstyrelsen i Kristianstads län,
att han, sorn 3891 tillträdt sin
klockarebefattning, måtte få handräckning för att
komina i åtnjutande af hela den inkomst
af den inom församlingen belägna s. k.
klockarejorden, som vid delningen af den för
Raflunda och Brösarp gemensamma
klockaretjänsten blifvit stadgad, samt anhöll i
sådant hänseende, att länsstyrelsen måtte
förklara Raflunda församling och klockaren
därstädes obehöriga att åtnjuta inkomst af
den i Brösarp belägna klockarejorden samt
ålägga Raflunda församling ej mindre att
återbära och till Evander erlägga hvad
församlingen genom sin klockare af nämda
lö-ningsjord uppburit åren 1891-98 med 806
kr. 25 öre jämte därå till den l jan. 1899
upplupna räntor med 135 kr. 95 öre eller
tillsamman 942 kr. 20 öre jämte 5 % ränta
därå från sistnämda dag, tills betalning sker,
än ock att ersätta honom kostnaderna i
målet.
Grenom utslag den 16 dec. 1899 utlät sig
länsstyrelsen,
att, enär Evander, som den l juli 1891
tillträdt klockaretjänsten i Brösarps församling,
vore skyldig att åtnöjas med den af
församlingen, jämlikt föreskrift i k. förordningen
den 2 nov. 1883, å kyrkostämma den 17 okt.
1886 beslutade reglering af de med samma
tjänst förenade löneförmåner, enligt hvilken
lönereglering klockaren skulle åtnjuta årliga
afkastningen af den »socknen tillhöriga an-
del» i den s. k. klockarejorden under n:r 8
Bosarp, samt upplyst och ostridigt vore, att
afkomsten af nämda klockarejord, hvilken
utgått till den gemensamme klockaren i
Raflunda och Brösarps församlingars pastorat,
intill dess klockaretjänsten i pastoratet
blifvit delad mellan två tjänsteinnehafvare, en i
hvardera församlingen, efter delningen fått
af dessa tjänsteinnehafvare uppbäras till
hälften af dem hvar, ty och då Raflunda
församling påstått sig äga rätt till lika stor del af
afkomsten af klockarejorden som Brösarps
församling och i öfverensstämmelse därmed
reglerat lönen för klockaren därstädes samt
icke visad t vore, att Brösarps församling
efter därom i behörig ordning förd talan fått
sig tillerkänd rätt att förfoga öfver mera än
hälften af samma afkomst, funne
länsstyrelsen, som icke till pröfning upptoge
Evan-ders yrkande om utfående af godtgörelse för
den afkomst af klockarejorden, som under
hans tjänstetid uppburits af klockaren i
Raflunda, klagandens i öfrigt förda talan icke
kunna bifallas.
Hvarken kammarkollegium eller k. m:t
hafva funnit skäl att i öfverklagade
utslaget göra ändring.
Folkhögskolorna. Vid Tärna
folkhögskola i Västmanland, hvilken i år har
sin 25:e lärokurs, vistas 46 elever, däraf 36
tillhöra första och 10 andra årskursen eller
landtbruksafdelningen. Bland lärarne
märkas organisten E. Rönnstedt från Sala,
hvilken undervisar i sång. Till tredje lärare
vid skolan är antagen fil. kand. H.
Rosander.
Pedagogiska sällskapet i
Stockholm sammanträdde i lördags. Efter
verkställdt revisorsval höll skolföreståndarinnan
fröken Anna Danielsson föredrag om sina
studier från undervisningsutställningen i
Paris. Sedan talarinnan gifvit en kortfattad
öfversikt öfver de särskilda
undervisningsutställningarna, öfvergick hon till en
utförligare behandling af Frankrikes och
Nordamerikas förenta staters utställningar samt
lämnade i samband därmed en liffull och
intressant redogörelse för dessa länders
undervisningsväsen, därvid hon särskildt
uppehöll sig vid de uppslag till förbättrade
undervisningsmetoder, som under de senare
åren framkommit i Amerika. Ej minst
redogjordes för teckningsundervisningens
ställning i de nämda länderna och de åtgärder,
sona vidtagits för att denna undervisning
skall blifva hvad den kan och bör blifva
för skolans undervisning i det hela.
Därefter företogs till behandling frågan
om teckningsundervisningen.
Rektor S. Almquist påvisade deri stora
betydelse, som teckningsundervisningen, rätt
handhafd, kan utöfva för främjandet af
barnets allmänna utveckling och särskildt för
verklighetssinnets utbildning. Teckningen
vore i hög grad ägnad att skärpa och
fullkomna synsinnet och kunde således blifva af
stor betydelse för en riktig uppfattning af
världen. Likaledes vore teckningen, rätt
be-drifven, af synnerlig vikt för
åskådningsundervisningen och såsom stöd för de öfriga
läroämnena, hvarjämte den helt säkert vore
bästa medlet att gifva utlopp för barnets
pro-duktionsbehof.
Teckningsläraren J. Ekström och lektor A.
Bendixson redogjorde för några i Tyskland
och Amerika framkomna nya
teckningsmetoder, utarbetade af Chr. Schwartz och Liberty
Tadd m. fi. Enligt dessa metoder skulle
naturen och verkligheten läggaa till grund för teck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
