Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (986.) 21 november 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 47
SVENSK LÄRARETIDNING.
793
rum under synnerligen förmildrande
omständigheter, i det att följderna af misshandeln,
hvilken varit afsedd att verka endast som
aga, syntes hafva berott på gossens klena
utveckling.
- Folkskoleinspektörsbefattningen i
Örebro söktes vid ansökningstidens utgång af
folkskoleinspektörerna M. Nordell i
Hernösand och A. L. Vennström i Lund, f. d.
folkskoleinspektören P. Holmvall i Lit, Jmtl.,
Öfverläraren vid Huskvarna folkskolor Alfr.
Dalin, förste läraren i Lund J. Franzén,
Öfverläraren i Lidköping J. G. Söderberg och
folkskolläraren, fil. kand. H. Olander i
Göteborg, skolf örest andarne A. T. Athen i
Ronneby och O. Bobeck i Eslöf, extra lärarne A.
Hjelmérus i Halmstad, Harald Fjellander och
K. L. Lohmander i Lund, fil. d:r Aug.
Lin-dell i Malmö, teol. kand. K. G. Lundberg i
Stockholm, folkhögskoleföreståndaren H.
Hansson i Gamleby, folkhögskoleläraren Aug. Bruhii
å Hvilan och v. pastor P. Fahlgren i Lundby,
Västerås. Lönen är 4,000 kronor med
ålderstillägg.
Från oktoberkyrkostämmorna.
Glanshammar, Öreb.: Lönen för en
folkskollärarinna höjdes med 100 kr. öfver den
lagstadgade. Slöjdlärarinnelönen vid
kyrkskolan bestämdes till 100 kr.
S. Sallerup, Mim.: Bägge folkskollärarnes
löner höjdes med 50 kr. öfver det
lagstadgade beloppet.
Gamla Lödöse, Älfsb.: Det boställe, som
af läraren brukats i st. f. kofoder, skall
framgent användas af läraren, som äfven får det
ökade statsanslaget 66 kr. 67 öre.
Tunge, Älfsb.: Dito.
Sura, Vstm.: Som extra lönetillägg fingo
lärarne vid folkskolan hvardera 100 och
lärarinnorna 50 kr.
Hackas, Jmtl.: Skoldistriktet skall betala
hela afgiften till understödsanstalten för
distriktets lärarinnor.
LITTERATUR
Handbok för åskådningsundervisningen
under de tvänne första skolåren af. J. M.
Ambrosius, fil. doktor, folkskoleinspektör
i Göteborg. Lund, C. V. K. Gleerups
förlag. Pris l krona.
»Att utarbeta en god handbok för
åskåd-ningsöfningarna är ej någon lätt sak, rnen
vi hoppas, att någon af våra lärare skall
behjärta behofvet däraf och underkasta sig
mödorna och svårigheterna därvid. Helt visst
skall han, om han lyckas åstadkomma ett
användbart arbete, få en rik belöning i
medvetandet af att hafva väsentligen bidragit till
höjandet af undervisningen i ett ämne, som
är af så betydande vikt som
åskådningsöfningarna i småskolan.»
Det är nu snart ett 20-tal af år, sedan
det kända märket Carl K-n ined dessa
ord afslutade en uppsats om
åskådningsöfningarna vid den första undervisningen.
Under alla dessa år ha sådana öfningar stått
upptagna som särskildt läroämne på
småskolans arbetsordning, och samtidigt hafva
pedagogerna tvistat om deras betydelse och
berättigande till en sådan själfständig
ställning.
Åskådningsundervisningens motståndare
hafva emellertid ofta grundat sin uppfatt-
ning i frågan på den parodi af verklig
åskådningsundervisning, som presterats i många
skolor. Men en god
åskådningsundervisning, som gör till hufvudsak att genom
sammanförandet af konkreta bilder från de
lifs-områden, som ligga barnens uppfattning nära,
lifva barnens intresse och på åskådningens
väg befrämja deras intellektuella utveckling,
ställer – det ruå.ste erkännas - stora kraf
på undervisaren. Lärarinnorna finna i
allmänhet uppgiften svår, och hufvudorsaken
såväl härtill som till det mindre
fruktbringande sätt, på hvilket denna undervisning
skötts, bar utan tvifvel varit bristande
tillgång på litteratur i ämnet. Den, som
intresserat sig för och närmare velat sätta sig
in i detsamma, har hittills varit hänvisad
att gå öfver ån - i detta fall öfver
Kölen - efter vatten. Men på den allra
sista tiden ha, glädjande nog, äfven svenska
författare och förläggare vågat sig på att
utgifva specialarbeten på detta område.
Ett sådant i dubbel mening nytt arbete
är den handbok, hvars fullständiga titel
läses här ofvan. Författaren har – enligt
förordet - i denna sin handbok rörande
åskådningsundervisningen beträdt en ny väg.
Och det nya består däri, att han, i
hufvudsak följande normalplanens allmänna
föreskrifter, »vid tillämpningen af dessa
grundbestämmelser, då det kräfves en detaljerad
planläggning af åskådningsöfningarna, och
då det blir fråga om, huru de praktiskt
skola utföras, sökt gifva vägledning till en
bättre och mera fruktbringande
åskådningsundervisning, än den, som hittills i
allmänhet bedrifvits i våra skolor». Och häri
torde han hafva lyckats. Hur författaren
redan vid valet af ämnen velat tillämpa
ofvanstående grundsats framgår af
innehållsförteckningen, som har följande utseende:
Förberedande åskådningsöfningar.
Inhemska tama djur. Hunden. Katten. Hästen. Kon.
Fåret. Svinet. Hönsen. Renen. Inhemska vilda
djur. Haren. Ekorren. Björnen. Utländska
djur. Åsnan. Kamelen. Elefanten. Lejonet.
Strutsen. - Sillen, räfven och anden. Gossen
och fågelboet. Vargen och lammet. Flickan
och hunden. Bocken och hunden. Växter.
H vitsippan. Maskrosen. Äppelträdet.
Potatisväxten. Krusbärsbusken. Björken. Eken.
Hasselbusken. Granen. Tallen. Sädesslagen.
.Årstiderna. Våren. Sommaren. Hösten. Vintern.
Land och vatten. Klockan.
På goda skäl hafva de i normalplanen
förordade föremålen, yrken och industrier
utmönstrats. Behandlingen af dessa
kommer i hvarje fall att bestå af från
åskådningen långt aflägsna beskrifningar. Groda
föreställningar om åtskilliga näringar kunna
bibringas i samband med planscherna öfver
årstiderna. Text till dessa finnes i
handboken. I afdelningen »Land och vatten»
behandlas de vanligaste geografiska föremålen
i anslutning till iakttagelser i naturen samt
planschen öfver jordytans hufvudformer.
Valet af klockan synes vara ett godt grepp, då,
såsom författaren säger, det roar och
intresserar barnen att få lära sig att förstå
klockan, som är ett af de föremål, hvilka
ganska tidigt tilldraga sig uppmärksamhet. I
de första s. k. förberedande öfningarna
lämnas några mönster för enkla samtal med
barnen om de vanligaste föremålen inom
hemmet och skolan.
Arbetets största praktiska betydelse för
dem det vederbör, ligger gifvetvis i de
anvisningar för stoffets behandling, som
lämnas för hvarje särskildt ämne. l en
särskild afdelning i förordet framhåller
författaren några af de kraf, som böra ställas
på lektionsinnehållet och framställningssättet
vid en god åskådningsundervisning. Ett
yttrande härvid, som särskildt förtjänar att
understrykas, är följande: »Det är alldeles
för tidigt och onaturligt att försöka bibringa
barn vid 7-8 års ålder släktbegrepp och
andra relativt abstrakta föreställningar.»
Författaren påpekar själf, att de gifna
anvisningarna icke äro eller böra betraktas
som detaljerade lektionsmönster; men det
bör vara ganska lätt för den intresserade
lärarinnan att med ledning af dessa
skildringar och samtal hålla goda
åskådningslektioner. Obetingadt lycklig är idén att så^
som t. ex. vid behandlingen af djurbilder
gå ut från det hufvudfiguren omgifvande
staffaget, hvarigenom djuret så att säga
gripes i sin naturliga lifsomgifning och
därigenom kommer att framträda lifs lefvande
- ej blott som en bild på papperet. Och
enligt anmälarens mening hade det ländt
arbetet till förtjänst, om denna idé blifvit
allmännare och utförligare fullföljd. Där så
skett, t. ex. vid de vackra gruppbilderna
Räfven och anden o. s. v., har lärarinnan
nu till hands liffulla situationsskildringar,
hvilka alltid fånga barnens intresse och
äfven taga deras fantasi en smula i anspråk.
Rörande nyssnämda grupptaflor yttrar
författaren i förordet: »Jag anser emellertid, att
dessa bilder böra vid undervisningen
behandlas i största korthet, ty de skänka
visserligen barnen nöje vid betraktandet men
gifva icke någon större behållning.»
När man läst boken i sin helhet, kan man ej
öfvervinna frestelsen att här göra en
invändning, ty då är man öfvertygad om, att den
lärarinna, som tillägnat sig bokens idéer
och anda, vid sina äskådningslektioner
drifver tråkigheten på dörren. Och det är visst,
att hade åskådningsöfningarna alltid
bedrifvits så, att barnen haft nöje af desamma,
så skulle betydelsen af denna undervisning
långt fore detta varit erkänd och
uppskattad till sitt fulla värde. Ty är icke det
»behållning», som duger, då barnen få en
glädjestund emellanåt och hafva nöje af att
betrakta en färgrik, konstnärlig plansch?
I slutet af hvarje skildring om djuren
förekomma hänvisningar till stycken i
läseboken. Det torde bero på ett förbiseende,
att det icke upplyses hvilken läsebok.
Hela arbetet utgör för lärarinnan ett
mönster i begränsningens konst. Sidantalet
är 84, och priset bör anses billigt för ett
föregångsarbete af så stort värde.
Sven Nylund.
Om fågelskyddet af friherre H. von Berleps.
Öfversättning och bearbetning af. C J.
Gardell j lärare vid Göteborgs folkskolor,
Gera-Untermhaus, Eug. Köhler.
Denna bok vill i vårt land fästa
särskildt lärarekårens uppmärksamhet på det
flerstädes i Europa nyvaknade lifliga
sträfvandet att skydda de insektätande
småfåglarna mot deras många fiender, bereda dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
