Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50 (A). (989.) 12 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
854
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
svär pröfvat skäligt att, med upphäfvande
af öfverklagade beslutet, visa målet åter till
länsstyrelsen, som äger att detsamma ånyo
företaga och därmed vidare lagligen
förfara.
Afslagna ansökningar. Förra små
skollärarinnan Anna liammardahl, som
genomgått elementarläroverket för flickor i
Linköping och Östergötlands läns landstings
småskollärarinneseminarium samt därefter
under fem terminer undervisat i småskola
och mindre folkskola inom Regna
församling, har hos k. m:t anhållit, att hon måtte
få undervisa vid Stockholms folkskolor i de
afdelningar, hvari hon på grund af aflagd
småskollärarinneexamen vore berättigad att
undervisa vid andra skolor inom riket, för
att blifva satt i tillfälle att genom den
praktiska erfarenhet, som därunder kunde
vinnas, göra vissa psykologiska studier bland
skolbarnen. K. m:t har funnit den gjorda
ansökningen icke föranleda någon k. m:ts
vidare åtgärd.
Afslaget grundar sig naturligtvis därpå,
att det är folkskoleöfverstyrelsen, ej k. m:t,
som bestämmer hvem som skall undervisa
vid Stockholms folkskolor. Öfverstyrelsen
hade i infordradt utlåtande medgifvit, att
H. finge åhöra undervisningen vid
folkskolorna härstädes.
- En af bokförläggaren Hugo
Brusewitz i Göteborg gjord anhållan, att k. m:t
täcktes, på de villkor k, m:t kunde finna
skäliga, tilldela honom ett årligt anslag af
500 kr. under så lång följd af år, som k.
ni:t ansåge lämpligt, för fortsatt utgifvande
af »Kalender för folkundervisningen» har
k. m:t ej funnit skäl bifalla.
Fastställdt beslut rörande
skolväsendets ordnande. Fagerhults
församling fattade å kyrkostämma den 11 februari
detta år beslut rörande skolväsendets
ändrande och byggande af nya skolhus i
församlingen. Hos domkapitlet i Kalmar
anfördes besvär öfver beslutet, under anförande
att detta icke i laga ordning tillkommit, i
det dels ärendet icke blifvit vederbörligen
beredt, dels kungörelsen om stämman icke
innehållit bestämd uppgift om
öfverläggnings-ämnet för densamma, hvadan det yrkades
att ifrågavarande kyrkostämmobeslut måtte
upphäfvas.
Genom utslag den 13 juni förklarade
domkapitlet, som icke ansåg sig hafva att ingå
i pröfning af det öfverklagade beslutet i
hvad det afsåge byggandet af nya skolhus,
att, hvad anginge beslutet i öfrigt,
klagandena saknat fog för sina påståenden, på
grund hvaraf de anförda besvären, så vidt
de tillhörde domkapitlets pröfning, lämnades
utan afseende.
K. nr.t har ej funnit skäl att i detta
utslag göra ändring.
2) fil. kandidaten C. L. Lohmander och 3)
folkskolläraren J. Franzén.
Alla de å förslaget upptagna hafva aflagt
folkskollärarexamen och de, som kommo i
andra och tredje rummet, hafva tjänstgjort
som lärare vid folkskola. Som i ett
föregående nummer nämdes, utsågs den på första
rummet uppsatte enhälligt till platsens
innehafvare,
Inspektören Nordells porträtt med biografi
finnes intaget i n:r 8 af denna tidning för
i fjor.
[-Folkskoleinspektörsutnämningen-]
{+Folkskoleinspektörsutnämning-
en+} i Örebro. Skolrådets pedagogiska
afdelningen hade å förslaget till denna befattning
uppfört: 1) teol. kandidaten M. Nordell,
Kyrkomusikaliska
undervisningskurser vid universiteten anser
»Kyrkosångens vänner» önskvärda för
höjande af den kyrkliga musiken och
kyrkosången. Genom sin centralkommitté med
biskop Ullman som ordförande har
föreningen till ecklesiastikministern ingifvit ett
förslag till ordnande af undervisningen i
detta cimne vid universiteten.
I skrifvelsen påpekas först den kyrkliga
sångens och musikens betydelse för kyrkans
uppfostrande uppgift samt huruledes
intresset för denna fråga på senare tiden stigit,
och därefter som ett nödvändigt villkor för
kyrkomusikens höjande ur dess nuvarande
förfall, att kyrkans prästerskap utbildas till
verkliga liturger. Den nuvarande utbildningen
är i hög grad knapphändig, hvarför ock
frågan blifvit beaktad i det »förslag till stadgar
angående undervisnings-, studie- och
examensväsendet vid de teologiska fakulteterna>,
hvilket af särskilda kommitterade uppgjorts.
Men då de ifrågasatta förbättringarna ej
synas i allo tillfredsställande, framläggas nu
åtskilliga önskningar med afseende å
grunderna för anordnande af en
liturgisk-musika-lisk kurs för teologie studerande.
Den blifvande försarnlingsläraren bör för
detta ändamål sättas iå stånd att med
sakinsikt öfvtrvaka och främja
kyrkosångsöfning-arna i folkskolan och kyrkosångens öfvande
af församling, kyrkokör, organist och kantor,
att som liturg förstå och, därest han är med
sångröst begåfvad, liffullt och värdigt utföra
altarsången samt i hvarje fall värdigt utföra
den liturgiska läsningen vid altaret och det
muntliga föredraget i allmänhet.
Därför bör han efter lämpl’g lärobok
inhämta en sammanhängande kurs i den
kristna kyrkosångens historia samt kunskap om
de liturgiskt-musikaliska grunderna för de
olika kyrkosångsarternas rätta utförande och
användning samt orgelns bruk i gudstjänsten.
Han skall ock genomgå behöfliga praktiska
föröfningar för röstens utbildning samt i
koral- och altarsång.
Dessa kurser böra vara obligatoriska och
kostnadsfria, och efter afslutad kurs
anställas prof. Utfärdadt vitsord skall gälla som
ett af kompetensvillkoren för prästexamen.
Som önskvärdt framhålles, att läraren i
detta ämne helst borde vara teologiskt
bildad så att han kunde vara anställd som
assistent i teologiska fakulteten med
undervisningsskyldighet i liturgik, hymnologi och
kyrkosång. I hvarje fall bör han utom
organist- och kyrkosångareexamen samt helst
äfven musiklärareexameu hafva tagit
åtminstone mogenhetsexamen och helst äfven
teologisk examen samt hafva aflagt prof på
insikter och praktisk skicklighet att undervisa
i liturgisk läsning och sång.
Ett årligt anslag af 2,000 kr. föreslås till
arvode åt läraren och ett tillfälligt anslag af
1,000 kr. för anskaffande af orgelharmonium
och annan undervisningsmateriel. En
lämplig lärobok bör för ändamålet af därtill
kompetent person utarbetas samt sedan antagas
och följas vid den kyrkomusikaliska
undervisningen.
Öfverbefolkningen i folkskolan
var ett af de diskussionsämnen, som
förekommo å programmet för Södra
Västmanlands lärareförenings årsmöte i Arboga den
l dennes. Därvid betonades kraftigt, att
öfverbefolkningen allestädes, hvarest den
förekommer, hvilket mestadels vore fallet i
laadsbygdens folkskolor, kanske vore ett af
de allra svåraste hindren för folkskolans
tidsenliga utveckling samt åstadkommandet af
ett önskvärdt resultat af undervisningen.
Här vore ett fält, där folkskoleinspektören
borde på ett kraftigt sätt ingripa och göra
hvad göras kunde för vinnandet af ändring
i berörda missförhållande. Det hjälpte ej
om skollokalerna vore aldrig så väl inrättade,
undervisningsmaterielen än så rikhaltig och
lärarekrafterna de bästa möjliga - allt
detta vore vanmäktigt gent emot en ständigt
växande öfverbefolkning i skolorna. Här
liksom i så många andra afseenden vore
dock kanske den enda utvägen att råda bot
för detta ödesdigra missförhållande att på
lagstiftningens väg söka åstadkomma rättelse.
Enhälligt uttalades därför önskvärdheten och
nödvändigheten af att i folkskolestadgan få
inryckt en bestämmelse örn, att barnantalet
i en skola eller klass i intet fall finge
öfverstiga 50, hvarjämte uttalades den kraftigaste
protest mot den på en del ställen
förekommande hvarannandagsläsningen såsom
synnerligen hindrande och skadlig, då det gäller
att få en bättre sakernas ordning införd
beträffande öfverbefolkningen i våra skolor
Om fortsättningsskolans
anordning diskuterade Linde lärareförening vid
möte den l dennes. Frågan lydde: »Bör
under några förhållanden något af folk-,
skolans ordinarie tid tagas bort för
undervisningen i fortsättningsskolan och i så fall
huru mycket?»
Mötet ansåg det vara en nödfallsutväg att
begagna sig af lagstiftarnes medgifvande att
för fortsättningsskolan använda ända till 4
veckor af folkskolans ordinarie lästid,
hvarigenom högre afdelningen af folkskolan får en
alltför kort lästid. I trakter rned tätare
befolkning borde fortsättningsskolan anordnas som
aftonskola, som skalle bli väl besökt, då
vetgirigheten hos ungdomen ofta föranleder
hemställan hos lärarne att anordna
aftonskolor. Mötet enades om att
fortsättningsskolan bör förläggas 4 veckor utom och 2
veckor inom folkskolans ordinarie lästid och
lika i alla skolor, som hafva
fortsättningsskolor.
- Samma fråga var äfven föremål för
behandling vid S. Västmanlands
lärareförenings årsmöte i Arboga den l dennes.
. Mötes ansåg, att fortsättningsskolan borde
bli obligatorisk öfverallt. Den borde icke
bli en repetitionsskola, hvadan t. ex.
katekes icke borde vara med. Allmänna
historien borde i denna skola förekomma
genom framställande af vissa typiska
lifs-och tidsbilder med ledning af den af
Johannes Johansson i Göteborg utgifna
läro- och läseboken. I
fortsättningsskolan borde äfven införas användandet af
skioptikon, hvarmed borde förevisas
ljusbilder for komplettering af kurserna i
geografi, historia och naturlära. Man borde
öfverhufvud taget vid anordnandet och sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
