Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50 (A). (989.) 12 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 50
SVENSK LÄRARETIDNING.
857
23. Lärjungebibliotek.
24. Hälsovårdsförhållandena inom skolan.
25. Om folkskolebyggnader på landet.
(Motion från Sydvästra Upplandskretsen.)
d) Rörande skolans historia.
26. Material till en svenska
folkundervisningens historia.
27. Ett skolhistoriskt museum.
e) Rörande lärarnes ekonomiska och rättsliga
ställning.
28. Lärarens bostad. (Motion från
Nju-rundakretsen.)
29. Afkortning af tjänstetiden för
erhållande af pension från folkskollärarnes
pensionsinrättning. (Motion från Näsumskretsen.)
30. Afkortning af tjänstetiden för
erhållande af ålderdomsunderstöd för
småskollärare. (Motion af Alma Vallgren i
Kopparberg.)
31. Folkskollärarnes rättsliga ställning.
32. Småskollärarnes rättsliga ställning.
33. Stadgan för organister och klockare.
II. Speciella föreningsärenden.
a) Rörande föreningens organisation.
34. Centralstyrelsearbetets anordning.
35. Ändring af stadgarnas §§ 8, 9 och 11.
36. Föreningens länsornbud.
Länsombudens berättelser.
Val af Jänsombud.
37. Främjandet af föreningens utveckling.
38. Föreningssångens främjande.
b) Rörande föreningens ekonomi och
förvaltning.
39- Redogörelse för ekonomien 1900.
40. Lifförsäkringsfrågan. (Motion från
Östra Barakretsen.)
41. Jultomtens pedagogiska stipendium.
42. Tummelitens gåfvomedel.
43. Kretsföreningarnas beslut om
ansvarsfrihet.
44. Kretsföreningarnas beslut om arvoden.
45. Förslag om arvoden för 1901.
46. Val af tjänstförrättande inom
centralstyrelsen.
47. Val af ledamöter i
litteraturkommittén och af revisorer för granskning af
litteraturkommitténs räkenskaper.
c) Rörande föreningens förhållande till andra
institutioner.
48. Samverkan med Svensk Läraretidnings
Förlagsaktiebolag.
Val af ledamot i styrelsen för Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Val af ombud att vid bolagsstämma föra
talan för föreningens aktier.
Val af ledamöter i Sagakommittén.
49. Samverkan med andra lands allmänna
lärareföreningar.
Val af korresponderande ombud.
50. Planläggning af årsskriftens innehåll.
51. Pedagogisk småskrift för 1901.
52. Fördelning af arbetet för årsskriften.
Om aftonskolor för
yrkeselever.
Såsom inledning till diskussion om
ofvan angifna ämne höll
folkskoleinspektören d:r J. A. Lyttkens vid
Norrköpingskretsens vintermöte sistlidna
lördag ett anförande af i hufvudsak
följande innehåll:
Sedan tal:n förutskickat den upplysningen,
att de uttalanden, han ämnade göra,
närmast rörde stadsförhållanden, öfvergick han
att genom citat från diskussioner om hvad
som borde göras för den ungdom, som
lämnat den egentliga folkskolan, visa, att fort-
sättningsskolan i sin nuvarande form ej
tillvunnit sig de sympatier, som vore önskliga,
och att den på många ställen förde ett
tynande lif. Till denna erfarenhet hade man
kommit på vidt skilda orter: Göteborg,
Helsingborg, Vadstena, Visby, och erfarenheterna
från Norrköping vittna om detsamma. Till
detta faktum måste gifvas gemensamma
orsaker. Dessa kunna ej sökas i förhållandena
på en viss ort, så att t. ex. industrialismen
i ett industrisamhälle, kommersialismen på
en plats, där handeln utgör det förhärskande
intresset, o. s. v. skulle bära skulden. Tal:n
ansåg orsakerna vara hufvudsakligast tvänne,
antingen psykologiskt-personliga eller
socialpolitiska och dessa oftast inväfda i
hvarandra.
Det förefinnes en ganska bestämd
skillnad mellan barn i den egentliga barnaåldern,
t. o. m. 12-års åldern, och barn i
Öfvergångsåldern, tiden närmast därefter. Under
barnaåldern är barnets intresse
hufvudsakligast riktadt på inhämtande: det vill verka
för att verka men frågar ej efter bestående
resultat af sin verksamhet. Barnaåldern är
mera passiv. Barnet i Öfvergångsåldern
kännetecknas af vaknande aktivitet. Under
denna tid framträder ett starkt behof att
verka för ett resultat. Fortsättningsskolan,
sådan den hittills varit, har ej beaktat denna
skillnad, utan både med afseende på ämnen
och metod varit inrättad mera för
bibringandet af en teoretiskt allmänbildande kurs
och således fortfarande lagt hufvudsaklig
vikt på inhämtandet. Det kan visserligen
invändas, att lärjungar i Öfvergångsåldern
med intresse fortsätta t. ex. i folkskolans
högre afdelning och allmänna läroverk,
oaktadt man äfven där fortsätter med
inhämtandet, men det är då vanligen något
speciellt intresse, som drifver dem framåt, och
hvad de allmänna läroverken beträffar, så
är det en ganska allmän klagan, att
yng-lingarne där alltför länge behandlas som
barn.
Såsom exempel på ämnen, som i
fortsättningsskolan lämpligen skulle tillfredsställa
Öfvergångsåldern behof att verka for ett
resultat, nämdes affärsskrifning,
uppsatsskrifning, problemlösning, dekorationsmålning,
teckning o. s. v.
Så berördes de orsaker till att
fortsättningsskolan ej omfattas med intresse, hvilka
kunna anses ligga i samfundsförhållandena
eller hvad tal:n förut kallat de socialpolitiska
orsakerna. För ett mycket stort antal barn
är liksom en milstolpe satt just vid
inträdet i Öfvergångsåldern. De flesta af de vid
12 års ålder från folkskolan afgångna
barnen utträda omedelbart i arbete för sin
existens, i praktisk verksamhet. Denna tid
inleder för dem ett nytt skede i lifvet, och
därför uppstå nya behof. Hos just dessa
barn framträda därför öfvergångsålderns
speciella behof starkast och söka taga ut sin
rätt. De känna sig på grund häraf ej
tilltalade af en skolform, som erbjuder samma
yttre anordningar, samma läroämnen, samma
metod, samma lärare och samma ton vid
undervisningen. Oreflekteradt och med
naturnödvändighet infinner sig känslan af att
de behöfva något annat. Med lätt hand
berörde tal:n i detta sammanhang, att nå-
gon orsak till fortsättningsskolans
impopu-laritet torde ligga i lärarnes undervisning
och behandling af barnen. Den, som
under större delen af sin läraregärning arbetat
med lärjungar i barnaåldern, har genom
erfarenhet och öfning kommit att använda ett
undervisningssätt och i sin behandling af
lärjungarna anlägga en ton, som passar just
för detta stadium men ej lämpar sig för
Öfvergångsåldern.
Tal:n sade sig ej genom sitt anförande
ha för afsikt att framlägga något färdigt
organisationsförslag, utan hade endast velat
liksom framkalla synpunkter och
åskådningar. Dock uttalade han som sin åsikt, att
äfven fortsättningäskolor, inrättade efter
hufvudsakligen samma plan som de närvarande,
borde bibehållas. Det kommer alltid att
finnas en ganska talrik grnpp af de från
folkskolan afgångna lärjupgarna, för hvilka
den är både behöflig och tillfredsställande.
För de öfriga, d. v. s. egentligen £or de i
det praktiska arbetet direkt utträdande, borde
vid sidan af densamma inrättas yrkesklasser,
ett slags högre tekniska skolor.
Grundprinciperna för dessas anläggning
antyddes därmed, att de borde meddela
undervisning i sådant, som för de besökande
på grund af deras ställning kunde kännas
värdefullt och öfverensstämmande med
deras önskningar och behof. Den s. k.
Eber-steinska söndags- och aftonskolan i
Norrköping skulle i åtskilliga viktiga afseenden
kunna tjäna som mönster för läroanstalter
af det antydda slaget. Erfarenheterna från
nämda skola samt ett par med densamma
jämförliga i Linköping och Gäfle ansågos
tala för att deltagandet i sådana
undervisningskurser borde vara frivilligt och att
ämnena borde vara valfria, åtminstone borde
begränsad valfrihet, rättighet att välja
mellan olika grupper af ämnen, vara medgifven.
Dessa ofvan nämda skolor voro dock
lämpade och afsedda hufvudsakligen för äldre
lärjungars behof. Hvad vi behöfde vore
således att vid sidan af våra nuvarande s. k.
fortsättningsskolor få en för Öfvergångsåldern
lämpad, mera växlingsrik skolform, som
bättre fyllde deras behof, som redan vid
den tiden utträdt i lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
