Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (990.) 19 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
870
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
Hvad folkskoleinspektörerna säga
om skolråden.
Vi afsluta här nedan den i förra
numret med anledning af de
förestående skolrådsvalen påbörjade
redogörelsen för folkskoleinspektörernas
uttalanden angående folkskolans
lokalstyrelse.
Lnnds stift.
Det är fortfarande prästerskapet, på
hvilket den egentliga tillsynen hvilar. I
mycket få skolor förekomma skolbesök af
annan skolrådsledamot. Men till och med
skolrådets ordförande sviker stundom. Så
t. ex. fann jag vid en inspektion den 30
september 1897, att församlingens
kyrkoherde icke varit med sin fot inom skolan
sedan den 29 april 1896. Nils Larsson.
I fråga om barnens skolgång hafva
till-syningsmännen icke sällan på ett mindre
tillfredsställande sätt skött sina åligganden.
Tillsynen öfver undervisningen har öfvats i
de flesta skoldistrikt icke af någon annan
ledamot i skolrådet än ordföranden. De
öfriga skolrådsledamöterna i många skoldistrikt
hafva sällan gjort skolbesök. Då
förbättringar af skollokaler föreslagits, har mången
skolrådsledamot varit mycket verksam för,
att de skulle blifva utförda. I intet fall
har jag funnit det nödigt att för att få
något missförhållande rättadt vända mig till
vederbörande domkapitel. J. N. Agardh.
- - - Öfver tillsynen öfver
byggnader och dylikt är intet att anmärka, då
denna med ett par undantag skötes väl.
Däremot är ganska mycket att anmärka
öfver tillsynen öfver skolgången, särskildt om
sommaren, beträffande hvilken jag nödgats
afsända mer än en skrifvelse.
Otvifvelaktigt böra många skolråd utöfva den på ett
mera kraftigt sätt än hittills skett. Lika
mycket som man har skäl att glädja sig
öfver den trohet, hvarmed skolråden och
församlingarna hålla fast vid, att folkskolan
skall hvila på kristlig grund och kristligt
uppbyggas, lika mycket får man beklaga,
att de låta barnen under sommaren
försumma skolan och därmed hindra dem från
att draga full nytta af en inrättning, för
hvilken de dock gjort och göra så stora
uppoffringar. J. T. Malin.
Den egentliga tillsynen öfver skolväsendet
i sin helhet inom distrikten utöfvas af
skolrådets ordförande. Han är den, som vakar
öfver undervisningen och skolgången, som
utväljer undervisningsmateriel, som
genoin-drifver skolhusbyggnader, som lägger sig ut
för att bereda lärare- och lärarinnepersonalen
bättre löneförmåner, som utgör kårens bästa
stöd. På honom hvilar onekligen den tyngsta
bördan, och tacksamt måste erkännas, att i
regeln bär han den bördan med glädje och
uthållande kraft. För barnens hållande till
någorlunda ordentlig skolgång har han att
fordra lagstadgad hjälp af skolrådets leda-
möter, som nog här och där kunna vara
nitiska, när de därtill uppfordras, men som
i allmänhet finna uppdraget förenadt med
många obehag, som de helst söka skudda
från sig. I rent ekonomiska angelägenheter
lämna de med sina praktiska erfarenheter
honom en god hjälp. Carl N:son Gieroiv.
Göteborgs stift.
Ännu står det fast och torde väl alltid
stå fast, att det egentligen är prästerskapet,
i synnerhet pastor, som öfvar den lokala
tillsynen öfver skolorna, och att det vore
en olycka för dessa och deras verksamhet
i god kristlig riktning, om pastors
själf-skrifvenhet såsom skolrådsordförande skulle
upphöra. Det är nog en sanning, att en
och annan skolrådsordförande af skilda
anledningar är mera sällsynt i skolorna, i
synnerhet då han har ett större antal att
öf-vervaka, men så finnas också många
distrikt, där hans intresse och nit träda i
öppen dag. Blott i ett enda fall har
skolrådsordföranden visat en på säregen
uppfattning hvilande tydlig afvoghet mot
skolan och dess verksamhet. I stort sedt har
svenska folkskolan förvisso en stor
tacksamhetsskuld till skolrådens ordförande för hvad
den nu är, och detta så mycket mera som
arbetet nied skolorna tager i anspråk mera
tid och kraft, än mången utomstående är
villig erkänna.
Att skolrådsledamöterna mera sällsynt
stödja ordföranden i tillsynen öfver
distriktets skolor, har nog mångenstädes sin grund
i bristande kännedom om de plikter, som
ett sådant förtroendeuppdrag ålägger. Det
vore önskligt, att ordföranden i dylika fall
sökte klara uppfattningen och arbetade för
planmässigt ordnade skolbesök. - - -
Carl Christenson.
De i folkskolestadgans 8 och 44 §§ gifna
föreskrifterna om tillsynen öfver skolorna
och barnens skolgång hafva icke alltid
iakttagits så, som önskligt och behöfligt hade
varit, särskildt föreskriften i § 44, att
»skolrådets ordförande och öfriga ledamöter böra
genom förnyade besök i skolorna föra
noggrann tillsyn däröfver, att barnen ordentligt
begagna undervisningen». Enligt de vid
inspektionerna gjorda anteckningarna, så långt
dessa kunnat utföras, har antalet af herrar
skolrådsordförandes årliga besök i hvarje
skola i medeltal utgjort ej fullt 2,
skolråds-ledamöternas och tillsyningsmännens mellan
3 och 4. Antalet besök växlar dock
mycket inom olika skoldistrikt. Sålunda
finnas skoldistrikt, där skolrådets både
ordförande och ledamöter flitigt besökt skolorna,
ledamöterna hvarannan vecka eller mera.
Å andra sidan finnas skoldistrikt, och dessa
äro icke fä, där besöken varit mycket
sällsynta eller, i åtskilliga skolor, helt och
hållet uteblifvit. - - -
FI vad skolrådets ordförande beträffar, har
det förefallit, som intresset för folkskolan
såväl i allmänhet som särskildt i fråga om
besök i skolorna hos många bland dem
under senare åren minskats. ––––-
Hvarhelst emellertid skolrådets ordförande med
intresse omfattar folkskolans sak, och det
sker lyckligtvis ännu flerstädes, märker
man alltid det välgörande inflytandet däraf
icke blott i fråga om barnens skolgång utan
äfven med hänseende till lärarnes
verksamhet samt hela andan i skolan. Man kan
därför blott önska, att allt sådant, som kan
hämmande eller försvagande inverka på detta
intresse, mätte så långt som möjligt
undanrödjas. ––––- C. Leidesdorff.
Kalmar stift.
Hvad tillsynen öfver skolorna angår, så
utöfvas den af skolrådet och i främsta
rummet af dess ordförande. Att i egenskap af
tillsyningsmän i de olika rotarna inom
distriktet öfvervaka barnens skolgång äro
antingen vissa ledamöter af skolrådet
utsedda, och detta är det vanligaste, eller ock
hafva andra därtill lämpliga personer fått
detta uppdrag. På icke så få ställen
besöker, enligt hvad jag utrönt, alltid någon
skolrådsledamot närliggande skola några
gånger under läsåret. Att likväl
skoldistrikt finnas, där tillsynen särskildt öfver
barnens skolgång är slapp och bristfällig, må
icke förtigas. Jag har åtminstone i ett
distrikt gjort den upptäckten, att skolrådet
därstädes högst sällan infinner sig i skolan
eller tager kännedom om, hur den skötes.
Skolgången har också i detta distrikt visat
sig i hög grad ojämn. Att resp. lärare
under sådana förhållanden hafva all
anledning till klagan öfver bristande stöd och
hjälp från de personers sida, af hvilka de
hade rätt att vänta sådan, och att deras
arbete i följd häraf måste kännas i dubbel
mening tungt, är allt för tydligt.
Obestridligt är det emellertid, att
skolrådens ordförande nästan utan undantag
ägna mycken tid och ett ganska drygt
arbete åt sina distrikts skolväsende, och att
de, så ofta deras ämbetsåligganden det
medgifva, infinna sig i skolan för att där
lämna råd och hjälp, där så behöfves.
E. Möllerterg.
Tillsynen öfver undervisningen och
skolgången får skolrådets ordförande i det
närmaste ensam utöfva. Skolrådets valda
medlemmar draga sig vanligen undan denna
plikt med den ursäkten, att undervisningen
förstå de ej att bedöma, och beifrandet af
skolförsummelser är ett besvärligt och
obehagligt göromål. Härmed vare icke
för-nekadt, att de uträtta mycket för skolans
yttre förhållanden. En nitisk ordförande
finner dock öfverallt personer, hvilkas
intresse kan begagnas till enig samverkan för
skolans bästa. Och i fråga om
ordförandens tillsyn vore det för skolan nyttigt och
för läraren uppmuntrande, om en mer
ingående tillsyn öfvades öfver skolornas inre
lif, än som vid årsexamen kan göras.
Allmännare än nu sker, borde församlingarna
tillvarataga den nitiske lärarens medverkan
genom hans inväljande i skolrådet.
Skolråden vinna allt flera intresserade och
kunniga medlemmar, i den mån yngre personer
inväljas, hvilka såsom lärjungar själfva
vunnit erfarenhet om skolan och hennes
arbete. - - - J. A. Johnsson.
- - - I tillsynen öfver skolorna har
skolrådets ordförande i allmänhet mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
