- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
882

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (990.) 19 december 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

882

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr: 51

Med tanke på ämnets framträdande plats
i våra skolor, den betydelse det intar med
hänsyn till det uppväxande släktets
uppfostran och det ofantliga arbete, som
nedlägges på kristendomsundervisningen, är det
tydligt, att man i längden ej kan sluta örat
till för de framträdande krafven på en
reform. Hvad som bidrager till att detta
kraf vinner i styrka, är det jämförelsevis
ringa resultat, som vinnes i förhållande till
det myckna arbete, som nedlägges.

Inledaren af frågan vid Gröteborgs
läraresällskaps möte, adjunkten F. Gr. Ljungkvist,
erinrade om professor Kromans yttrande, att
vi genom vårt sätt att bedrifva den första
kristendomsundervisningen »vaccinera barnen
mot religion», och fann detta särskildt vara
tillämpligt på den katekesläsning, som
under de första skolåren äger rum.

Hvad som enligt min mening i väsentlig
mån försvårar en reform är den olika
uppfattning om såväl omfånget för densamma
som den riktning, i hvilken den bör gå. A
ena sidan framhålles, att man af pietet mot
det bestående endast bör verkställa en lätt
retouchering af den nuvarande katekesen;
å andra sidan yrkas att en reform bör ske
till såväl form som uppställning, så att man
erhåller en katekes, som motsvarar tidens
pedagogiska kraf.

Så vidt jag af gjorda uttalanden uppfattat
saken rätt, kunna reformvännerna med
afseende på sina önskningar delas i följande
grupper:

1) att nuvarande katekesen bibehålles
men att de stycken, som innehålla ett
upprepande af lilla katekesens ord, strykas, och
att en lätt retouchering i språkligt
hänseende verkställes;

2) att en katekes utarbetas i
sammanhängande följd med anslutning till lilla
katekesens uppställning;

3) att katekesen erhåller »en systematisk
uppställning, som afspeglar ämnets egen
natur och utveckling samt ansluter; sig till
innehållet i bibeln» (prof. F. A. Johansson,
till hvilken mening Göteborgs läraresällskap
synes ansluta sig).

Såsom af ofvanstående framgår, äro
meningarna ganska delade. Detta är ju ock
lätt förklarligt, ty dels har frågan ännu
varit för litet diskuterad för att meningarna
skulle hannit stadga sig, dels hafva först helt
nyligen framställts några positiva förslag till
reform, och dels behöfves tid, innan från
barndomen insupna vanor och
föreställningssätt hinna maka åt sig. På grund häraf
torde det nog dröja länge, innan en fullt
lämplig lärobok i ämnet införes. Härtill
bidrager utan tvifvel den omständigheten,
att ännu intet förslag till lärobok enligt
reformvännernas längst avancerade mening
framlagts för allmänheten. Kunde t. ex.
ett förslag framläggas, vunnes den fördelen,
att man blefve i tillfälle lättare bedöma
förslagets förtjänster och brister samt
erhölle, om ej mera,, en fast punkt för vidare
öfverläggning.

Föga utsikt finnes, att enskild person af
intresse för saken skulle vilja utarbeta
dylik lärobok. Icke heller har man mycket
att vänta af blifvande kommittéer, så länge
frågan befinner sig i sitt ännu outredda

skick. Då frågan är af synnerlig vikt och
på det innerligaste berör folkskolans
lärarekår vore det, menar jag, lämpligt om denna
toge saken om hand samt uppdroge åt
lämplig person att utarbeta ett katekesförslag.
Detta vore ju ock ett sätt att vederlägga
de beskyllningar, som framkommit, att
Sveriges allmänna folkskollärareförening är
kristendomsfientlig, därför att den önskat en
reform i kristendomsundervisningen.

Jag får sålunda anhålla:
. att centralstyrelsen tager i öfvervägande,

huruvida den ej skulle vilja uppdraga åt

lämplig person att utarbeta ett förslag

till katekes.

Mölndal den 4 mars 1900.

J. A. Björklund.

Folkskolans koralbok eller Haeffnerska
koralboken i sammandrag, utgifven af N. J.
Anjou. Stockholm, C. E. Fritzes k.
hof-bokhandel. Pris 3 kr. 50 öre.

Redan genom den förut utgifna och
ganska mycket spridda Folkskolans
koralpsam-bok har hr Anjou icke oväsentligt bidragit
till förbättrande af den svenska kyrkosången.
Genom det nya koralarbetet, hvilket
angifves som bilaga till det förra arbetet, har
utgifvaren ytterligare dokumenterat sig som
en arbetsam och insiktsfall kyrkomusiker.
Af den Haeffnerska melodisamlingen hafva i
denna koralbok upptagits omkring 160 de
vanligast använda melodierna. Därutöfver
förekommer ett 40 tal melodier dels särskildt
komponerade och dels hämtade från andra
in- och utländska koralverk.

Af de ur den Haeffnerska koralboken
hämtade melodierna hafva några öfverförts
till en med deras äldre form närmare
öfverensstämmande rytm. Detta utgör
naturligtvis ej något hinder för dem, som så
önska, att föredraga dem i den vanliga jämna
takten.

Beträffande valet af de från den profana
sångens och visans områden hämtade
melodierna må erkännas, att utgifvaren varit
lyckligare än några hans föregångare i detta
afseende. Ytterst svårt är det tydligen att
vid ett sådant urval kunna hålla sig inom
gränsen för det kyrkligt värdiga. För öfrigt
kommer här alltid tycke och smak att spela
en nästan afgörande roll. Däraf kommer
det sig ock, att hvad den ena finner
synnerligen lämpligt och passande, det anser
den andre vara för den gudstjänstliga sången
i hög grad profanerande. Mycket beror
äfven på, om melodierna föredragas på ett
värdigt och mot den föreliggande texten
svarande sätt. Alldeles ostridigt torde
emellertid vara, att en eller annan af dessa
melodier utan skada kunnat utelämnas, t. ex.
106 b och 392 b, hvilka ju i och för sig
äro sköna tonstycken men svårligen lämpa
sig för en värdig och andaktsfull kyrkosång.

Att såsom en och annan författare i
kyrko-musikaliska ämnen har för sed helt och hållet
utdöma hvarje något rörligare rytm från

psalmsångens område synes vittna om en
något långt gående konservatism, en
konservatism, som i längden måste komma att
motverka i stället för att befordra kyrkosångens
förbättring. Då i denna koralbok med mycken
måttfullhet och urskillning upptagits ett
mindre antal melodier af ifrågavarande slag,
kan detta enligt mångas mening icke vara
annat än en förtjänstfull åtgärd. Man måste
ju alltid förutsätta, att äfven användningen
af dylika melodier präglas af måttfullhet
och urskillning.

En liten anmärkning förtjänar detta
koralverk i likhet med de flesta andra sådana.
Dä koralsången ja är afsedd för
allmänheten, måste nödvändigt koralernas höjdläge
lämpas efter den stora pluralitetens
röstomfång och icke efter dem, som äro begåfvade
med tenorstämma. Denna koralbok
tillgodoser i allmänhet rimliga anspråk på lagom
tonhöjd. Vid sådant förhållande har man
svårt att förstå, att koralerna 59 a, 64, 108,
374 och 418 kunnat läggas i en tonhöjd,
som fordrar sjungandet af höga /*, och att
ett par andra gå upp ända till e.
Ingenting hade hindrat dessa koralens sänkande
en ters eller en sekund. Följden af
föredragandet i det nuvarande läget måste blifva
antingen ett misslyckadt försök att
fram-skrika de höga tonerna eller melodiens
sjungande en oktav lägre eller ock sångens
fullständiga inställande. En ändring i anmärkta
afseende kan ju lätt ske i en blifvande ny
upplaga.

Bland praktiska anordningar i denna
koralbok må nämnas, att vid hvarje melodi
angifvas alla de psalmer, till hvilka den kan
användas, att melodierna erhållit
gruppbeteckning med hänsyn till svårighetsgraden
och den mer eller mindre allmänna använ^
ningen samt att vid slutet införts förslag^
till val af morgon- och aftonpsalmer för
skolans olika årsklasser. D.

Det sociala medvetandets utveckling hos
barn. Bidrag till barndomens psykologi
o .’h pedagogik. Af WilL S. Monroe,
professor i psykologi och pedagogik vid statens
lärarinneseminarium i Westfield, Mäss,,
U. S. A. Öfversatt af J. Engdahl,
folkskollärare i Malmö. (Utgör nionde haf tet
af Pedagogiska skrifter, utgifna af Sveriges
Allmänna folkskollärareförenings
littera-jtursällskap.) Lund 1900, Ph. Lindstedts
universitetsbokhandel. Pris l kr.

Under de senare åren har man alltmera
kommit till insikt om de barnpsykologiska
studiernas betydelse för den praktiska
pedagogiken. Och i samma mån detta skett,
har ock intresset för dylika studier fått
större utbredning. Föräldrar, lärare och
vetenskapsmän i skilda länder hafva med
kraft och energi börjat anställa forskningar
på barnpsykologiens område. Såsom i
förordet framhålles, har detta allra mest varit
förhållandet i Amerika, hvarest ingen
pedagogisk fråga torde omfattas med större
ifver än just den barnpsykologiska. TJnder
sådana omständigheter anse utgifvarne det
nära nog själffallet, att en tidskrift sådan
som »Pedagogiska skrifter» bör bereda sina
läsare tillfälle »att erhålla någon direkt
kännedom om det stora arbete af ifråga^
varande art, som bedrifves på andra sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0886.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free