Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (992.) 3 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYENSK LÄRARETIDNING.
N:r l
Folkskoleinspektören d:r Stenkula bemötte
dessa anmärkningar; de hade alla
framkommit och blifvit vederlagda i skolrådet. Om
möjligen juridiska grunder saknades, borde
billighetsskäl tala. Vid flera dödsfall hade
pensioner utdelats med 300 kronor: nu ville
man lösa frågan på ett praktiskt sätt
därigenom, att läraren själf inginge i en änke- och
pupillkassa, och att kommunen bidroge med
samma belopp som familjen erhölle från sagda
kassa, dock högst 150 kronor. Med 300 kr.
från folkskollärarnes änke- och pupillkassa
vore då målet hunnet - 600 kronors
pension åt efterlefvande. Ingen skulle göra
insättningar, därest utbetalande af kommunens
bidrag skulle bero af gjord pröfning af de
efterlefvandes behof i särskilda fall.
Öfver-gångsstadgandet gällde lärare, som hunnit nära
60 år och ej kunde på en gång göra så stora
inbetalningar, som kräfdes före
pensionsåldern. Kommitté behöfdes ej, ty lärarne
gillade förslagets grunder.
Sedan kyrkoherden Visell instämt med
d:r Stenkula, godkändes . förslaget punkt för
punkt af stämman.
Därefter föredrogs skolrådets förslag
rörande tilläggspensioner åt småskollärarinnor.
Då från Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt från och med detta år 200 i
stället för 150 kronor utgå, komme
pensionen, därest kommunens bidrag ökades från
100 till 150 kr., att, inberäknadt
lärarinnornas eget bidrag af 100 kr. genom
inbetalningar i lif ränteanstalt, bli 450 kr. D:r
Stenkula utredde frågan och förslaget
antogs. _____
Ett småskollärarinneseminarium
för Malmö Stad med tvåårig kurs är,
såsom vi i korthet nämde i förra numret,
ifrågasatt. Folkskoleinspektören d:r
Stenkula, som själf sedan många år förestår ett
privat seminarium i Malmö med ettårig kurs,
har nämligen erbjudit sig att, då krafvet
på tvåårig kurs blifvit allt mer kraftigt,
förordats af regeringen och redan börjat
till-lämpas på flera platser, öfverlämna
senrina-nariet till kommunen mot villkor, att han
finge behålla föreståndareskapet och samma
inkomster af detsamma som hittills. För
att detta skulle kunna åstadkommas, hade
han beräknat afgifter af 32 elever efter 100
kr. pr år till 3,200 kr. och bidrag af
skoldistriktet till 700 kronor. Skolrådet hade
tillstyrkt förslaget.
Vid stämman sistlidna torsdag gaf denna
fråga anledning till en något hetsig debatt.
Denna öppnades af läroverksadjunkten
Påls-son, som fann förslaget för litet utredt. Det
stode ej ett ord där om att staden behöfde
ett tvåårigt småskollärarinneseminarium, och
icke konsumerade väl staden så många
småskollärarinnor, som seminariet kunde
utexaminera. Huru stora skulle föreståndarens
löneanspråk bli? Yrkade återremiss till
skolrådet.
D:r Stenkula påpekade, att frågans utgång
vore honom likgiltig, fast han vore
personligt intresserad *af densamma, och framhöll
hvad i Göteborg blifvit gjordt i denna sak.
En ändring vore nödvändig; åtminstone finge
undervisningstiden ökas från 8 till 9
månader. Kommunen kunde stå den ekonomiska
risken, om ej 32 elever infunne sig, men det
kunde ej han.
Adjunkt Poisson fann det märkvärdigt, att
en person, som vill öfverlåta en affär åt
kommunen, själf förbehåller sig att bli dess chef
och själf bestämmer sin lön.
D:r Stenkula ville ej sälja affären för en
grynvälling; under de senaste åren hade han
haft 1,800 kronors inkomst däraf. Behofvet
af lärarinnor ökades ständigt. För öfrigt hade
väl ingen så som adjunkt Pålsson gått illa åt
småskollärarinnorna för deras små kunskaper
och ohyfsade uppträdande.
Adjunkt Pålsson bestred på det kraftigaste
denna beskyllning - han hade aldrig sagt,
att småskollärarinnorna vore ohyfsade, men
väl att de hade för liten bildning.
Lektor K. Wintzell fann seminariet
obehöf-ligt för kommunen. I grannstaden hade
eleverna undervisningen gratis vid ett
småskol-lärarinneseminarium, men här skulle
betalningen bli 100 kronor. Hur många elever
skulle då gå in i Malmö? Yrkade återremiss.
Kyrkoherdarne Visell och Dalin talade
för skolrådets hemställan. Den senare
yrkade, att ärendet skulle återremitteras, men
att stämman skulle i princip uttala sitt
gillande af förslaget.
Häradshöfding Åberg yrkade ren
återremiss utan alla principuttalanden, och vid
anställd votering segrade detta yrkande med
839 röster af 20 röstande mot 575 röster af
11 röstande, som voro för bifall till
skolrådets hemställan.
Också ett sätt att blifva af med
»besvärliga» skolrådsledamöter.
Den inom skolvärlden numera så riksbekanta
Motala landsförsamling har hittills bestått
sig med 10 skolrådsledamöter. Tre af dessa,
nämligen hr Hugo Andersson (son till den på
60- och 70-talen bekante riksdagsmannen
Jonas Andersson i Häckenäs) samt två
folkskollärare, hafva emellertid varit »kättare»,
det vill i detta fall säga, att de varit
själfständiga gent emot det inom kommunen
härskande folkskolefientliga partiet. De
skulle alltså bort ur skolrådet. Till den
ändan föreslogs vid decemberstämman, att
skolrådsledamöternas antal skulle minskas
från 10 till 8. Efter en längre
öfverläggning godkändes detta förslag med 8,084
röster mot 6,165. Därmed var man utaf med
två af de besvärliga skolrådsledamöterna, och
den tredje föll igenom vid valet.
Maktförflyttning inom Örebro
skolråd. Det är ej blott inom Motala
landsförsamling utan äfven i den
framåtgående staden Örebro, som man anser sig
hafva »besvärliga» skolrådsledamöter, hvilka
de maktägande önska få bort på grund af
deras för stora tillmötesgående mot
folkskolans och lärarekårens kraf. I
Nerikes-Tidningen läses följande:
Fredagens kyrkostämma hade väckt till lif
ett mer än vanligt intresse hos en stor del
af församlingens medlemmar och hade
samlat omkring ett hundratal deltagare.
Anledningen härtill framgick också tydligt under
stämman. Det gällde nämligen
hufvudsakligast att ur skolrådet utesluta en af dess mest
dugande och mångårige ledamöter, rektor
Jehubba Blomkvist, som tyckes genom sitt
själfständiga och orädda uppträdande ha blifvit en
nagel i ögat på visst folk. Attacken mot honom
lär väl också kunna betraktas endast såsom
en länk i den kedja af - såsom man kan
kalla det - förföljelser, som
folkskollärarekåren och dess vänner inom skolrådet
åsamkat sig genom den i fjor genomdrifna
löneförhöjningen åt lärarne. Man kan därför
med tämligen stor sannolikhet förutse, hvilka
af skolrådsledamöterna vid passande tillfälle
framdeles skola falla på grund af den
iråkade onåden. Ännu ett offer för denna
»maktförflyttning» blef folkskolläraren A. Fridén, som
vid fredagens val föll igenom såsom
suppleant i skolrådet.
Vid det med slutna sedlar förrättade
valet ingick läroverksadjunkten Validén med
lägsta röstetalet eller 190, medan rektor
Blomkvist endast fick 94 röster. Denna
utgång berodde förmodligen - vilja vi
hoppas - till stor del på öfverrumpling.
Skolundervisningen inställd
öfver ett år. Såsom vi i n:r 43 för förra
året berättade, hade undervisningen vid
folk-och småskolorna i Hushagen invid
Domnarfvet i Stora Tuna församling,
Dalarne, blifvit inställd i slutet af 1899 på
grund af difteriepidemi.
Då undervisningen ännu i början af
sistlidna oktober icke återupptagits, ingick
folkskoleinspektören Leksell till
länsstyrelsen med en skrifvelse, däri han på det
allvarligaste yrkade på
skolundervisningens snara upptagande, enär han i annat
fall vore tveksam om, huruvida han
kunde förorda statsbidrag för dessa skolors
lärarepersonal. Skrifvelsen remitterades till
skolrådet i St. Tuna, som infordrade extra
provinsialläkaren Blocks yttrande, enär
skolornas stängande skett på dennes
hemställan.
I en längre skrifvelse sökte läkaren
gen-drifva de af folkskoleinspektören gjorda
anmärkningarna, som gingo ut på att förringa
faran af epidemien, samt förklarade, att
han haft laga skäl för alla sina åtgärder.
Skolrådet har nu till länsstyrelsen
öfver-lämnat sakens afgörande och dit insändt
extra provinsialläkarens yttrande jämte sitt
eget. l detta senare beklagas, att barnen
så länge måst umbära lagstadgad
undervisning, men det påpekas ock, att skolrådet
ej kunnat handla annorlunda. Skolorna
torde den 7 dennes i likhet med Stora
Tuna öfriga skolor komma att öppnas, och
är möjligtvis saken därmed slut för denna
gång. Hur det går, när frågan om
statsbidrag skall komma före, blir en annan
Skolrådsvalen. Ytterligare hafva till
medlemmar af skolråden (i åtskilliga fall
äfven i kyrkoråd) vid
decemberkyrkostämmorna blifvit utsedda eller omvalda
folk-skollärarne K. Brandt i Kalmar, Konrad
Pettersson i Järnboås, Öreb., 7. Hellstrand
i Brunn, Älfsb., G. Löwkrantz i Ö. Eneby,
Östg., A. Hj. Holmqvist i Liared, Älfsb.,
C. G. Carlsson i Vessige, Hall., A. E.
Thanderz i Borg, J. P. Carlsson i Bosebo,
M. Lysén i Östersund, A. Vahlgren i Bjuf,
J. F. Liljestrand i Öljehult, L. Elborgh i
Borrby, J. M. Holmgren i Skrea, Hall.,
P. Borgh i Lekaryd, Kron., och Ax. Ferb
i V. Husby, Östg., seminarieadjunkten J..
Hellner i Kalmar, föreståndaren för högre
folkskolan Carl Persson i Malmköping, Södm.,
samt organisten A. Aldén å Visingsö.
- Till suppleanter i skolrådet äro valde
folkskollärarne Gr. Johansson i Oppeby, Östg.,
N. Schödin i Vännäs, Vbtn, O. Areschoug
i V. V ram, Krist., A. Lundgren i Keslöf,
Mim., J. V. Frick i Simris, Krist., och
D. Hedberg i Soma, Sthm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
