Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (996.) 30 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
också ofta fullkomligt missförstås. I en god
lärares hand skall katekesutvecklingen vara
ganska bra, säger man. Men hvarför skola
vi hafva en lärobok, som på lärarnes förmåga
ställer så stora kraf, att få fylla den? Har
ej katekesutvecklingen på oss alla nästan verkat
som ett hinder? Må Luthers katekes på sin tid
ha varit ett mästerverk, men det är länge*
sedan den skrefs. Det blefve en Lutherkult
att fastslå, det man ej med ett ord finge
kritisera lilla katekesen. Icke bör en skrift af
Luther ställas Öfver den heliga skrift!
Utvecklingen bör förkortas, bli mindre
metafysisk och mindre dogmatisk men mera etisk.
Läroverkskollegan d:r Lagerstedt ansåg
katekesutvecklingen böra vara en handledning i
kristligt lif och ej en framställning af
troslärans innehåll. Vår utveckling vill vara
bäji gedera och blir intetdera. Svårligen kunna
vi under närvarande generation få ett verk,
som ersätter lilla katekesen, men den kan
fullständigas därigenom, att en god del af
hustaflan lägges till densamma. Utvecklingen
är en församlingsbok och ej blott en bok
för barnen. Som sådan kan den nog hafva
brister. Det torde därför vara behöfligt att
uppskjuta utanläsningen till ett högre
stadium. Tal:n hade svårt att tänka sig en bok,
som skulle kunna ersätta lilla katekesen.
Bäst vore en lindrig revision. Utanläsningen
af utvecklingsstyckena borde upphöra.
. Pastor Sundberg ansåg revision nödvändig,
men den kunde ej ske, förrän ny kyrkobibel
antagits. Till dess borde kristendoms
undervåningen i skolan framflyttas. I Finland
hade en systematiskt uppställd lärobok ,för
folkundervisningen ej vunnit bifall: lärarne
säga, att den ställer för stora kraf på barnens
fattningsförmåga. Och flerstädes har den
redan lagts åsido. Denna erfarenhet varnar
för att slå in på nya obanade vägar.
Hof predikanten d:r Holmberg påpekade, att
när nya katekesutvecklingar författas, bli de
vidlyftigare än den gamla, hvars län^d man
fördömer. Bäst hade det varit, om med de
högställda kyrkans män, som skrefvo
utvecklingen, hade samarbetat någon, som varit fullt
förtrogen med folkets behof och van att gifva
undervisningen den enkla, lättfattliga form,
folket behöfver. Och i en blifvande revision
borde en så kvalificerad person deltaga.
Pastor Vidman ansåg, att då vår folkbildning
anses stå så högt och katekesundervisningen
ingår som ett af dess viktigaste element, kan
det ej stå så illa till med denna. Hur skulle
en icke i frågeform uppställd katekes taga
sig ut? Den blefve blott mera svårförstådd.
Inlärandet af bibelspråken utantill gör att
dessa bli en verklig lefvande skatt för folket.
Komminister Leuwgren framhöll, att man ej
vore nöjd med de förbättringar, man fått i
Lindblomska katekesen – man ville hafva
en ny. Hvem som helst kan skrifva en ny,
men hurudan blir den?
Kristendomskunskapen i Stockholms folkskolor är dålig, men
det beror af för kort tid åt ämnet.
D:r Carlsson ansåg lilla katekesen
oersättlig men utvecklingen för torr, abstrakt och
Skematisk - såsom kunde väntas af ett
kommittéarbete. Af en revision vore föga att
hoppas.
Hofpredikanten Mazer uttalade sig mot
borttagandet af Luthers lilla katekes som
underlag för religionsundervisningen.
Diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
Stockholms folkskollärareför-
sammanträdde i lördags för första
gången på det nya året.
I sitt hälsningstal erinrade ordföranden
om de inånga ur skolsynpunkt viktiga
händelserna från det gångna året.
Så erinrades om lagen angående
minderårigas användande i industriellt arbete, det
tredje ålderstillägget,
tvångsuppfostringskom-mitténs betänkande, förslagen, som röra
särskildt Stockholms folkskolor o. s. v. Efter
allt att döma torde äfven det ingångna året
bli ett händelserikt år för vår folkskola, och
uttalades den förhoppningen, att föreningen
under enigt samarbete måtte fortfarande få
bidraga till denna skolas och dess lärarekårs
bästa.
Slutligen påminte ordföranden om den
förlust lärarekåreii och föreningen lidit genom
tvänne kamraters dödliga frånfälle, hr Viktor
Björkander och fröken Helena Höökenberg.
Sedan styrelse- och revisionsberättelserna
blifvit upplästa och i öfverensstämmelse med
revisorernas förslag full och tacksam
ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, omvaldes
enhälligt den afgående styrelsen, som
sålunda fortfarande utgöres af: hr C. Lidman
(ordförande), fröken Anna Rosling (vice
ordförande), hr Anders Branzell (sekreterare),
fröken Amanda Danielsson (vice sekreterare),
hr Anton Vassberg (kassör) samt hrr J. P.
Lindén och Adolf Edén, ledamöter.
Till sammanträdesdagar under terminen
utsagos sista lördagen i februari, mars och
april samt näst sista lördagen i maj.
Med anledning af folkskoleöfverstyrelsens
förslag till stadga för folkundervisningen i
Stockholm hade styrelsen i slutet af förra
året tillsatt en kommitté, som skulle taga
under ompröfning huru och i hvad
utsträckning lärarepersonalens önskningar i den
blifvande stadgan skulle kunna bli tillgodosedda.
Från denna kommitté hade inkommit
utlåtande och förslag till skrifvelse i ärendet
till k. m:t, hvilket förslag enhälligt af
föreningen antogs. (Skrifvelsen finnes införd
på annat ställe i dagens nummer.)
Därefter följde sång af fru Maria
Fors-sen och uppläsning af hr Carl Eriksson,
hvilket allt hälsades med starkt bifall af de
talrikt församlade föreningsmedlemmarna.
Gemensam enkel supé afslöt
sammankomsten.
Klockareinstitutionens
afskaffande. Vid behandling af denna fråga har
Torslunda församling, Kalm., å kyrkostämma
förklarat sig till alla delar instämma i
organistpetitionen.
Likaså Gårdby församling, Kalm., Harbo,
Vstm., och Villberga, Upps., samt Kalmar
stadsförsamling.
Söderåkra församling, Kalm., ville vara
med om klockareinstitutionens afskaffande
såsom föråldrad och göromålens
öfverläm-nande till en kyrkovaktmästare samt
inrättande af en änke- och pupillkassa för fasta
tjänstemän. Stämman ansåg ock, att lönerna
borde förbättras, dock ej till det föreslagna
beloppet.
Förlösa, Kalm., fattade samma beslut och
förklarade lönerna vara för högt tilltagna i
förslaget. Äfvenså Döderhult, Kalm., hvarest
stämman ansåg kantorstjänsten böra förenas
med fast folkskollärarebefattning. I annat
fall skulle organisten få för litet att göra
och det är ej säkert, att tidea skulle bli
använd för hans tjänst. Som tillika
skollärare hade han däremot att i skolan
undervisa i sång och kunde inöfva sångkörer bland
barnen för den allmänna gudstjänsten.
Norrby och Öatetvala församlingar, Vstm,,
hafva däremot ansett förslaget ej böra leda
till någon åtgärd. Likaså Svinnegarns och
Tillinge, Upps.
Älfkarleby församling, Upps., ansåg
klockaresysslan böra afskaffas, men
församlingarna borde som hittills behålla sin rätt att
bestämma kantorslönen, som dock borde uppgå
till minst lika mycket som sammanlagda
nuvarande klockare- och organistlönerna.
Vallby och Arno socknar, Upps., gåfvo
sitt bifall åt förslaget med villkor, att
klockarebostället finge af församlingen
disponeras^) och att församlingen sluppe från
sin nuvarande byggnadsskyldighet på
bo-stället(l). f
I Borgholm biträdde stämman oc^så
förslaget men fann olämpligt i vissa församlingar,
att vaktmästare skulle föra anteckningar
öfver nattvardsgästerna.
Tjänsters tillsättning.
FÖRSLAG. Till en folkskolläraretjänst
i Åtvid, Östg.: 1) J. A. Petersson i Ifö, 2)
vik. på platsen K. E. Schelin, 3) J. E.
Johansson i Vattholma.
VÄLDE. Till lärarinna vid Brinkebergs-
kulle folkskola, Vassända-Naglum, Älfsb.:
Hilma Jakobsson.
- Till vik. folkskollärare i Köping: J. P.
Johansson i Allerum.
- Till vik. folkskollärare i Eskelhem, Gqtl.:
O, Löf vin i Västerhejde.
- Till vik. folkskollärare i Viken, Mim.:
pensionerade folkskolläraren N. Olsson i
Djura-masa.
- oTill vik. lärare vid Krattens folkskola,
Torsåker, Gflb.: pensionerade folkskolläraren
P. Hedin därstädes.
- Till vik. folkskollärare i Urshult, Kron.:
S. E. Petersson i Söderköping.
- Till vik. folkskollärarinna i Kvärrestad,
Krist.: Lydia Ljungqvist i Landskrona.
- Till vik. lärarinna vid Klösta folkskola,
Lit, Jmtl.: fru Märta Jonsson i Hammerdal.
- Till vik. folkskollärarinna i Nydala,
Jönk.: Hilma Svensson i Hvetlanda.
- Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Vrigstad, Jönk.: Hilda Lagerqvist i Nässjö.
- Till lärarinna vid en mindre folkskola
i Elga, Vrml.: Anna Palm i Arvika.
- Till vik. lärarinna vid en mindre
folkskola i Nydala, Jönk.: Matilda Danielsson i
Hjälmseryd.
- Till småskollärarinna i Kumla, Öreb.:
Ester Bergholm i Jönköping.
- Till småskollärarinna i Undenäs, Skbg:
fröken Arvidsson i Fägred.
- Till småskollärarinna i ödsköld, Älfsb.:
Sofia Lindqvist i Steneby.
- Till småskollärarinna i Kvinnestad, Älf sb.:
fru Gerda Lindblad i Siene.
- Till småskollärarinna i Härja, Skbg:
fröken E. Andersson i Fiflered.
- Till småskollärarinna i Onslunda, Krist.:
Hilda Olsson i Sandby.
- Till B småskollärarinna i Othem, Gotl.:
Elisabet Öman i Tjärstad.
- Till småskollärarinna i Lönneberga, Kalm.:
Anna Svensson i Fridhem.
- Till småskollärarinna i Gustaf Adolf,
Skbg: Lydia Svensson i Habo.
- Till småskollärarinna i Floda, Södm.:
Tyra Hagelberg.
- Till småskollärarinna i Jäder, Södm.:
Sara Ekström i Hofmantorp.
- Till vik» småskollärarinna i Mjölby,
Öatg.: Anna Jonsson i Eksjö.
- Till vik. småskollärarinna i Botkyrka,
Sthm.: fru Lovisa Karlsson i Knutby.
- Till vik. småskollärarinna i Eng so, Vstm.:
Alfhild Hiller.
- Till småskollärare och slöjdlärare vid
Hallands läns uppfostringsanstalt å Mäshult:
E. Nyman i Karlskrona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
