Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (999.) 20 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
SVENSK LÄRARETIDNING.
129
dagar, inen hvarför skola de på den tiden
och i det landet gängse stridsropen ännu år
1901 genljuda på denna sidan Östersjön?
Men icke blott urvalet och bedömandet
utan t. o. m. själfva språkformen har i
denna afdelning af boken en påfallande
utländsk prägel. Så t. ex. heter det:
S. 34. Öfverallt siktade han efter lif och
verklighet i stället för en död formalism. -
Månne: beabsiehtigte?
S. 35. Han sökte värma intresset hos
barnen genom att påpeka den nytta, som
kunskapen kunde medföra. - Månne: erheitern?
S. 42. Där hade blicken blifvit öppnad för
bristerna i uppfostringsväsendet, och
vännerna till en reform däri grepo med
begärlighet om de grundtankar därför, som den
snillrike fransmannen så talangfullt framkastat.
- Månne: umfassen, greifen?
S. 55. Han stannade inför tanken på att
framgången af folkskolans verksamhet i ej
ringa mån är beroende af huru barnen
blifvit behandlade och vägledda under sin första
lefnadstid, och behjärtade, att många mödrar
ej äro i stånd att på förståndigt sätt utveckla
deras själsförmögenheter. - Månne: »stehen
bleihen» och »zu Herzen nehmen» eller
något dylikt?
I det hela taget är åt stilen och språket
förvånande liten omsorg ägnad. Så läser
man t. ex. följande:
S. 10. Lärjungarne voro dels gossar, som
skulle uppfostras för prästeståndet, men ock
(dels) barn med annat lefnattamål.
S. 22. Kyrkomötet i Trid^nt, då (vid
hvilket) den katolska kyrkan sökte reorganisera
sig.
S. 28. Skolan borde vara delad i sex klasser
och hvar och en hafva (hvar och en med) sin
eg^n lärobok.
S. 28. Kunskaperna borde förbindas med
hvarandra till ett harmoniskt helt; ej heller
finge man (och man finge ej) öfveranstränga
lärjungarne genom för ångt dagsarbete.
S. 41. Ej heller borde man i allmänhet
tala om plikter vid (med) barn.
Uttryck af detta slag äro i den svenska
afdelningen af boken mera sällsynta.
Gemensamt för båda afdelningarna är sättet
att använda pronomina, hvilket som bekant
utgör ett af hufvudkriterierna på hvad man
kallar stil. Snart sagdt å hvarje sida måste
man allt som oftast stanna vid något
pronomen för att söka i minnet återkalla det
substantiv, hvartill det hänför sig. Gång
på gång hämmas tankeprocessen genom
frågorna: hvilken han? hvilken denne?
hvilka dessa? hvilka nämda? hvilka
nyssnämda? hvilka ofvannämda? hvilka
förut-nämda? hvilka omförmälta? Och ej sällan
blir boken svaret skyldig. Detta bidrager
naturligtvis i väsentlig mån att göra den så
tungläst som den är.
Jämförelsevis mindre ofta stannar nian
inför sådant, som i afseende på meddelade
fakta och data kräfver beriktigande. Några
strödda exempel på dylikt må dock anföras.
Å s. 3 talas om de grekiska filosofernas
»skolor» i betydelse af skolinrättningar,
hvilket är vilseledande. Katkes
beskyddarinna Anna Sophia var grefvinna af
Schwarzburg-Rudolstadt, icke af Rudolf stad t (s. 25 ;
jmfr upprepningen af denna felaktiga
namnform å s. 55). Franckes prebende hette
Glaucha, icke Gloucha (s. 32). Erasmus
af Rotterdam betraktade icke de garnla
språken som »det enda värdefulla
bildningsmedlet» (s. 47). Pestalozzis å s. 50
omnämda bok hette: »Huru Gertrud under-
visar sina barn» (Wie Gertrud ihre Kinder
lehrt), icke: »Huru Gertrud lär sina barn
att läsa». Det två gånger (ss. 48, 50)
upprepade talet om Pestalozzis »bristfälliga
bildning» beror, såsom Pestalozzi-forsk ningen
till komplett evidens bevisat, på ett
missförstånd. Den församling, hvars
folkskoleväsende Rudenschöld först organiserade,
heter Otterstad, icke Ottestad (s. 96).
Seminarieundcrvisningen är af
grundläggande betydelse för lärarebildningen, och
endast det i afseende på noggrannhet och
sorgfällighet förstklassiga kan här anses
godt nog. Detta synes vara i viss mån
förbisedt af författaren till föreliggande
arbete. Vi kunna endast önska, att han
rätt snart måtte blifva i tillfälle att
underkasta detsamma en genomgripande revision.
F. B.
Fotografisk Tidskrift. Utgifvare: Albin
Hoos-val. Sthm, Tidskriftens förlag. 12 häften
årligen. Pris 10 kronor.
Den synnerligen fint utstyrda tidskriften
har på det nya året gjort sitt format nära
dubbelt så stort som vanligt och bör kunna
intressera de många medlemmar af
lärarekåren, som på lediga stunder syssla med
fotografering, helst den gifver mycket goda
råd med afseende på uppöfvande af blicken
för det karakteristiska och sköna i naturen
liksom rörande det rent tekniska i
»afknäppningen» och framkallandet. Det behöfver
ej tilläggas, att uppsatserna illustreras med
stundom rent hänförande fina bilder.
Barravännen, illustrerad veckotidning för de
små. Utgifven af J. B. Gauffin.
Uppsala. Pris kart?nnerad 2 kr.
Denna barntidning upplefde i fjor sin
sjuttonde årgång. Den inrymde ledande
uppsatser, smärre och längre berättelser,
naturhistoriska och geografiska uppsatser, sånger
och sagor samt en stor mängd illustrationer.
Uppsatserna hafva en varmt religiös
grundton och framhålla först och sist vikten af
att barnasjälen tidigt vändes till Gud och
böjer sig i from lydnad för den himmelske
barnavännen.
Nytt i bokhandeln.
P. Wieselgrens samlade skrifter i
nykterhetsfrågan. Jubileumsupplaga, utgifven af
Studenternas helnykterhetssällskap i Uppsala.
Sthm, Svenska nykterhetsförlaget. l:a haft.
25 öre.
Viktor Rydbergs filosofiska föreläsningar.
Sthm, Albert Bonnier. 10:e haft. l kr.
Uppfostran till höflighet.
Skolstyrelsen i Moss, Norge, har å
skollokalerna anslagit följande, som Jämtlands
Tidning efterskrifvit och meddelat i
öfversättning under förhoppning, att svenska skolor
må upptaga den goda idén.
1. Höflighet i hemmet.
Visa vördnad och hjälpsamhet mot dina
föräldrar och var snäll mot syskon! Trät
icke med dem! Var icke egenkär, men
gör allt hvad du kan för att glädja alla i
ditt hem!
2. Höflighet i skalan.
Visa aktning och vördnad för skolans
lärare och lärarinnor! Följ skolans regler!
Fuska icke! Ljug icke!
Var hjälpsam mot dina kamrater! Tillåt
aldrig att någon straffas i ditt ställe, ty
det är fegt och skamligt!
3. Höflighet i lek.
Var vänlig och icke stridslysten! Den
kloke gifver efter. Gör aldrig narr af dina
kamrater!
4. Höflighet mot polisen.
Var höflig mot en hvar polisman, och
gör det, som han befaller! Var ej med
om det stygga oskicket att samlas vid
polisstationen eller att följa med arrestanter
och skrika och skrala!
5. Höflighet på gatan.
Hälsa vördsamt och artigt på skolans
lärare och lärarinnor och alla, som du är
skyldig höflighet! Gör det till regel, att
du går till vänster, när du möter någon!
Skrif icke på väggar, portar, bänkar
eller andra föremål!
Gör icke skada på privat egendom eller
offentliga anläggningar!
Kasta aldrig sten! Kasta icke snöboll
på gatan!
Gör aldrig narr af gamla och
skröpliga personer, men hjälp dem, om så
behöfves !
Häng dig aldrig bak på åkdonen utan
den körandes särskilda tillåtelse!
Gif aldrig någon öknamn!
Af h all dig alltid från opassande skrik
och skrän!
Åk icke kälke, skridskor eller skidor, där
det af myndigheterna är förbjudet!
Kasta aldrig papper på gatan eller i
offentliga anläggningar, icke heller
apelsinskal eller glasskärfvor, enär detta ofta
förorsakar olyckor!
6. Höflighet vid bordet.
Var alltid uppmärksam mot dina
bordskamrater! Tänk icke blott på dig själf!
Lägg icke armarna på bordet! Det är både
farligt och styggt att tala, då man har mat
i mun.
7. Höflighet i allmänhet.
Var alltid höflig mot unga och gamla,
fattiga och rika!
Glöm icke att säga: »Var så god», när
du öfverlämnar något, och att tacka, när da
får något!
Sköt väl dina egna åligganden och blanda
dig aldrig i andras, så vida du icke
uppfordras därtill!
Gå aldrig in till någon utan att knacka
på! Bjud alltid ditt sällskap att gå in
före dig!
Res dig, när äldre eller främmande
personer komma in, och bjud dem alltid att
sitta!
Af bryt aldrig någon, medan han talar!
Dröj med dina anmärkningar, tills han har
talat ut!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
