Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,000.) 27 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
bildningsarbetet under 1800-talet» och berörde
därvid Pestalozzis, Grundtvigs och
Kuden-schölds pedagogiska betydelse. Föredrag hölls
af jägmästaren Veländer om myrorna och af
skolans föreståndare Yngve Melander om Ling.
På söndagen sjöng Thurfjällska sångföreningen,
lektor Svedelius i Luleå talade om några af
de märkligaste nationalsångerna, komminister
Viklund ristade en runa öfver hädangångna
märkliga kvinnor, och föreståndaren Y.
Melander höll föredrag om Laestadius.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner. Profnummer
utdelas gratis.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLLÄRÄREFÖRENING
Motioner.
12. En ny folkskollärarematrikel.
Efter centralstyrelsens senaste
årsmöte har (i slutet af januari) ingått
följande motion:
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Då Eksjökretsen vid sitt ordinarie
sammanträde förlidet år i anledning af ett af
läraren Sundell väckt förslag dels uttalat
sig för behofvet af en ny fullständig
folkskollärare-, organist- och kantorsmatrikel,
dels beslutat ingå till centralstyrelsen med
begäran om vidtagande af åtgärder för
utgifvande af en sådan och slutligen uppdragit
åt den nya kretsstyrelsen att jämte
förslagsställaren uppsätta och insända till
centralstyrelsen en skrifvelse härom, så få vi
härmed fullgöra detta uppdrag.
Hvad beträffar behofvet af en ny
folkskollärarematrikel, torde ej många ord
behöfva spillas därpå, då det nog är allmänt
kändt inom lärarekåren. Särskildt för de
lärare, och de utgöra säkert en god del af
kåren, hvilka tänka på vidare befordran,
samt för hvarje obefordrad lärare, är en
någorlunda fullständig matrikel med så
färska uppgifter som möjligt oundgängligen
nödvändig, så vida den sökande utan vidare
kostnad och besvär skall kunna göra sig
något så när bekant med Skolförhållandena å en
viss plats eller ort. De upplysningar, som
genom annonser eller privata förfrågningar
erhållas, äro ofta af sådan art, att de
behöfva kontrolleras. Men för öfrigt är
onekligen en god matrikel af intresse för hvar
och en medlem inom lärarekåren och äfven
för personer utom densamma, som i en
eller annan angelägenhet vilja sätta sig i
förbindelse med enskilda lärare eller kåren i
dess helhet.
Att åstadkomma en i alla afseenden god
matrikel öfver en så talrik kår som
folkskollärarekåren är emellertid ingalunda lätt,
i synnerhet om man ej som åtskilliga
matrikelförfattare vill inskränka sig till blott
en adresskalender- Till datum har
lärarekåren egentligen blott erhållit ett
matrikelarbete, som fyllt alla berättigade anspråk,
nämligen det af folkskolläraren P. Borgh
1889 utgifna. Det några år senare 1896 af
P. Lidell utgifna matrikelarbetet är alldeles
för knapphändigt. För öfrigt äro
uppgifterna uti detsamma redan föråldrade.
En ny matrikel bör, så anse vi, med
snaraste komma till stånd. Men stora
svårigheter äro förknippade med realiserandet
af detta företag. Svårigheterna ligga
hufvudsakligen däri, att medverkan kräfves af
nästan hvarje enskild lärare. Uppgifterna
måste insamlas snabbt, om ej de först
erhållna skola vara föråldrade, innan de sista
influtit, hvarigenom arbetets utgifvande
fördröjes och den ekonomiska risken ökas.
Lägges härtill att blott ett förhållandevis
mindre antal exemplar af hvarje upplaga
kan utsäljas, så är företaget icke vidare
lockande för författare och förläggare.
Annorlunda ställer sig saken, om
centralstyrelsen togo den om hand. Vid flera
tillfällen har centralstyrelsen i andra ärenden
från lärarekåren infordrat uppgifter, kanske
fullt så omfattande som för ett blifvande
matrikelarbete, och då på dessa uppgifter
grundats statistiska afhandlingar, torde de
ej influtit allt för sparsamt. Vi tro icke
ens, att det vore nödvändigt att direkt
han-vända sig till hvarje enskild
föreningsmedlem. Låtom oss i stället antaga, att
centralstyrelsen från hvarje kretsordförande
begärde förteckning på lämpliga personer,
minst en inom hvarje skoldistrikt, de där
kunde antagas vara villiga att åtaga sig
insamlandet af uppgifter från sina respektive
skoldistrikt. Sedan sålunda en stab af
villiga medarbetare erhållits, skulle den
egentliga insamlingen af materialet börja, och
torde arbetet härmed kunna afslutas inom
loppet af några månader. För dem, som
mera direkt härtill bidragit, borde rabatt å
ett exemplar af arbetet beviljas. Efter
loppet af 3-4 år torde ett supplement böra
utgifvas och efter ytterligare 3-4 år
matrikeln i ny upplaga.
Hvad anordningen af matrikelns innehåll
angår, hafva vi några ändringar att föreslå.
Sålunda anse vi lämpligt, att skolorna i
städerna och därmed jämförliga platser
behandlas för sig, då dessa i fråga om sin
organisation betydligt afvika från
landsbygdens. Lämpligt vore äfven, att alla
organist- och kantorsbefattningar, hvilka ej äro
förenade med läraretjänst, hänfördes till sin
särskilda afdelning. En kortare redogörelse
bör förekomma om lärarepersonalen vid
seminarier och folkhögskolor samt om
folkskoleinspektionen. Skolans anordning kan
numera helt enkelt angifvas med dess
»lit-tera». Finnes fortsättningsskola och slöjd,
bör sådant omnämnas. Att angifva början
och slutet för hvarje termin är onödigt. Är
den årliga lästiden angifven, kan man
inskränka sig till att af öfriga data nämna
läsårets början samt tiden för
sommarferierna. På något enkelt sätt bör lämnas
en summarisk uppgift om skollokalen i sin
helhet, t. ex. mycket god a, god b eller
mindre god c. På enahanda sätt kan
förfaras med bostad och trädgård.
Vi hafva här blott anfört ett och annat
af hvad som närmast varit till hands, helst
vår uppgift icke varit att utarbeta en
fullständig plan för ett eventuellt blifvande
matrikel verk.
På grund af hvad vi här ofvan anfört,
våga vi föreslå centralstyrelsen att
vidtaga åtgärder för utgifvandet af en ny
fullständig folkskollärarematrikel.
Å Eksjökretsens vägnar:
Justus Andrén. J. G. Hult.
P. A. Sundell.
Om den fortsatta
undervisningen
diskuterades i lördags vid Stockholms
folkskollärareförenings sammanträde. Inledare
voro hrr Alexander Jonsson och Hjalmar
Berg, af hvilka hr Jonsson talade om den
fortsatta undervisningen i allmänhet, och
hr Berg utförligare skildrade en gren af
densamma, nämligen yrkesskolorna. Bägge
talarne framhöllo behofvet af
fortbildningskurser, ställda i organiskt samband med
den egentliga folkskolan. Af deras sakrika
anföranden lämnas här ett sammanträngdt
referat.
Hr Alex. Jonsson började med en
redogörelse för frågans förhistoria. Den fortsatta
utbildningen och Öfverbyggnader på folkskolan
hade länge varit föremål för lärarekårens
intresse och inom föreningen många gånger
diskuterats. År 1883 kom ämnet på tal,
då frågan om folkskolans plats i vårt
skolsystem diskuterades; 1885 i sammanhang
med frågan om kommunalskolor; 1889, då
ämnet obligatoriska fortsättningsskolor .stod
på föredragningslistan; 1891, i sammanhang
med frågan om barnens uppfostran under
Öfvergångsåldern, 1895 och 1896 i samband
med frågan om en föreslagen
folkskolestadga för rikets större städer, 1898 i
samband med frågan om nytt reglemente för
Stockholms folkskolor och nu senast i
skrifvelse till k. m:t med anledning af förslaget
till stadga för samma skolor.
Frågan har, som synes, oftast upptagits
i samband med andra angelägenheter,
och för den skull ej kunnat så grundligt
behandlas; nu vore den emellertid mer än
någonsin förr stående på dagordningen och
hade det därför äfven ansetts nödvändigt
att uteslutande om den öfverlägga.
Att frågan särskildt nu vore aktuell,
framginge af många omständigheter.
Nytt reglemente för Stockholms
folkskolor komme snart att utarbetas, och
därvid vore af vikt, att lärarekårens
önskningar i dessa hänseenden kunde komma
till uttryck. Stockholms stadsfullmäktige
hade upptagit frågan, åtskilliga yrkesidkare
hade under senaste tiden i eget intresse
inrättat undervisningsanstalter, förslag vore
å bane om utvidgande af Tekniska
söndags-och aftonskolan och Borgareskolan, och
slutligen torde man från läroverks-kommit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
