Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (1,001.) 6 mars 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 10
Föreningens medlemmar utgjorde vid
årets början__________________ 6,589
och vid dess slut________________ 7,315
Antalet kretsar utgjorde vid årets
början___________.____..______ 231
och vid dess slut________________ 242
Sammandraget af räkenskaperna visar:
Debet.
Behållning från år 1899:
I Föreningsbanken:
å deposition a 5 V, % 5,000: -
å sparkassa a 5 % ...... 2,115: 22
Kontant .....–........... 101: 57
30 aktier i Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag å nomin. 100: - - 3,000: -
Lager af småskrifter...... 472: 90
Inventarier.................. 365: - 11,054: 69
Skulder:
Ej uttagna
Jultomtesti-dier (två), innestående
i Föreningsbanken...- 250: -
Skolresefonden jämte ränta 354: 45 QQ^.- 45
Inkomster under året:
7,315 medlemsafgifter å
l krona.................. 7,315: -
Sålda års- och småskrifter 10: 10
Räntor..............-......... 211: 68
Utdelning å aktier......... 180: -
Småskriftlagrets ökning 132: -
Inventariernas ökning ... 7: -
Jultomtens stipendium... 1,150: -
Tummelitens gåfvomedel 320: -
Ränta å skolresefonden... 6: 65
För annonser -r.-...... 320: -
Diverse inkomster......... 2: - 9,654: 43
Öfverskott från 12:e "älf
manna svenska
folkskolläraremötet i
Norrköping ..................... 847: 24
Ränta å dito .......... 3: 18 350: 42
Kronor 22,163: 99
Kredit.
Utgifter under året:
Centralstyrelsens bägge
sammanträden ......._. 622: 45
Revisionen .................. 229: 25
Länsombuden och öfver-
befolknings uppgif ter- 430: 79
Årsskriften I-VI -... 4,394: 60
Årsskriftens utsändning 659: 26
Lönefrågans utredning... 111: -
Författarehonorar......... 250: -
Sundsvalls
lärarebibiblio-tek ,(i stället för krans
till Hj. Boströms graf) 20: -
Jultomtens stipendium... 1,400: -
Tummelitens gåfvomedel 320: -
Hyra och ved för
arkivlokalen.......-......... 265: -
Inköpta inventarier ...... 7: -
Bokbinderiarbeten......... 20: -
Korresponderande
ombudets utgifter – 26:05
Porton, skrifmateriel och
cirkulär........–-. . 638: 57
Extra» skrif- och
expeditionsarbeten, telefon... 261: 05
Sekreterarens arvode..__ 500: -
Kassaförvaltarens dito ... 200: -
Brandförsäkring.......- 1: 50
Afskrifning å inventarier 22: -
Till skolrésekommittén
öf-verlämnat skolreséfon-den jämte ränta.......- 361: 10 10,739: 62
Behållning till är 1901:
I Enskilda banken:
å deposition å 5 % ... 3,000: -
å kapitalräkning å 5 % 2,001: 53
å sparkassa å 5 % ... 1,484: 37
I Föreningsbanken:
å sparkassa å 5 % ..’. 88: 28
Kontant ..................... 44: 87
I Svensk Läraretidnings
Förlagsaktiebolag 30
aktier å nom. 100...... 3,000: -
Lager af småskrifter...... 604: 90
Inventarier .................. 350: - 10,573: 95
Skuld:
Behållning från 12:e
allmänna svenska
folkskolläraremötet i
Norrköping .............-..-..–____________850: 42
Kronor 22,163: 99
Räkenskaperna äro vederbörligen
verifi-cerade och förda med största noggrannhet
och reda, och föreningens tillgångar äro
förmånligt och betryggande placerade.
Centralstyrelsen har under året haft 2 och
verkställande utskottet 30 sammanträden.
Protokollen öfver dessa jämte därtill
hörande bilagor och öfriga papper äro redigt
ordnade och väl förvarade.
Hvad centralstyrelsen under året uträttat
till ej blott föreningens utan äfven
folkskolans och lärarekårens fromma är af
mångfaldig art och af största betydelse samt
utgör en värdig afslutning af den nu
till-ändalupna 20-årsperioden af föreningens
tillvaro. Genom petitionen angående
minderårigas användande i industriellt arbete har
den sökt skydda de fattigaste och mest
värnlösa bland folkskolans lärjungar mot
att för tidigt ryckas undan skolans
fostrande inflytande och pressas in under
näringsbekymrens tiinga ok, genom petitionen
om önskvärdheten af, att den
medborgerliga examen finge afläggas äfven vid
Öfverbyggnader på folkskolan och genom sitt
förslag angående den nya normalplanen har
den velat bereda folkskolans lärjungar
tillfälle till utsträckt och förbättrad
undervisning, hvilket ock den påbörjade
utredningen af öfverbefolkningen i folkskolan
afser att främja, och till dels genom
centralstyrelsens åtgörande har en glädjande
förbättring i lärares och lärarinnors
ekonomiska villkor blifvit af riksdagen beslutad.
Att landets lärare och lärarinnor förstått
uppskatta detta centralstyrelsens arbete
synes framgå däraf, att öfver 700 nya
medlemmar under året slutit sig till föreningen.
En sådan tillökning har föreningen ej haft
sedan år ,1882. Vi hoppas också, att hvarje
lärare och lärarinna vid rikets folk- och
småskolor skall inse vikten af att tillhöra
S.. A. F. och genom att sluta sig till
densamma gifva den ännu större kraft att
verka för sitt höga mål: svenska
folkskolans och folkbildningens höjande, enhet och
god anda inom lärarekåren och förbättring
af lärarens ställning i allmänhet.
Revisorerna känna sig också manade att
till centralstyrelsen hembära föreningens
erkänsla och tacksamhet för det
uppoffrande och betydelsefulla arbete den - i
synnerhet dess ledamöter herrar Hammarlund
och Berg i egenskap af riksdagsmän -
under året utfört.
I samband härmed vilja revisorerna till
kretsarnas beslutande föreslå, att
dagtraktamentet för centralstyrelsens ledamöter och
revisorerna höjes från 4 kronor 50 öre till
6 kronor eller att ordet »femte» i §
19-mom. 2 af föreningens stadgar utbytes mot
»fjärde».
Revisorerna hemställa slutligen,
att föreningen med uttalande af ett
erkännsamt tack beviljar centralstyrelsen
full ansvarsfrihet för räkenskaper och
förvaltning under år 1900.
Stockholm den 27 februari 1901.
NUs Lundahl. Otto Bejbom. Alfr. Fridén.
Svensk Läraretidnings
tusende nummer
firades med en anslående högtidlighet i
onsdags kväll å Hotel Continental.
Svensk Läraretidnings förlagsaktiebolag
hade därtill inbjudit styrelseledamöter och
revisorer i bolaget, kontorspersonalen,
chefen jämte åtskilliga funktionärer vid Iduns
hof boktryckeri (f. d. Gernandts officin), där
tidningen sedan 18 år tillbaka tryckes, samt
flera af tidningens medarbetare m. m. till
ett antal af omkring 60 personer. Utom
från hufvudstaden och dess närmaste
grannskap hade medarbetare från skilda delar af
landsorten infunnit sig; så från Arboga,
Filipstad, Norrköping, Örebro, Strängnäs,
Lund med flera platser.
Vid festens början talade redaktör
Hammarlund för festföremålet: Svensk
Läraretidning.
Det hade icke varit utan farhågor,
tidningsföretaget för snart tjugu år sedan hade
börjats. De tidigare gjorda försöken att
åstadkomma en facktidning för Sveriges
folkskollärarekår hade icke krönts med framgång.
Efter en kort och sträfsam tillvaro hade de
alla måst upphöra. Då Svensk Läraretidning
planlades, hade det icke saknats af styrkande
röster. Nu hade emellertid tidningen med
växande styrka kunnat fortlefva i nära tjugu
år, och i dag hade den utgifvit sitt tusende
nummer. Detta visade, att den fyllt ett
behof, som gjort sig gällande i samma mån
folkskolan utvecklat sig i vårt land. Så långt vore
man nu kommen, att svenska
folkskollärarekåren aldrig mera kan tänkas vara i saknad af ett
själfständigt -organ; detta är ett behof, som nu
blifvit så klart medvetet, att det för
framtiden är oafvisligt. Huruvida Svensk
Läraretidning fortfarande komme att bibehålla sin
plats som folkskollärarekårens allmänna
organ, det berodde helt och hållet på det
sätt, hvarpå den mäktade fylla sin uppgift.
Detta kunde den endast göra, om den visade
sig vara i stånd att med vaken blick följa
med tidens kraf, ty stillastående duger
allra-minst för en facktidning för folkskolan.
Under förhoppning att tidningen skulle gå framåt
så i inre som yttre hänseende bad talaren de
närvarande förena sig med honom i en
välgångsönskan för dess lyckosamma fortvaro.
Talet åtföljdes af ett lefve och ett
kraftigt fyrfaldigt, hurra.
Sedan längre fram under samkvämet
musik utförts för fiol och piano af fru
Sand-berg-Munthe och fröken Märta Olsson,
talade herr Hammarlund for tidningens
medarbetare.
En känd tidningsutgifvare hade en gång haft
ett yttrande ungefär så lydande: »Det gör
detsamma hvad det står i en tidning;
hufvudsaken är, att den har spridning.» Penna
grundsats hade aldrig varit talarens. Han
hade ständigt betraktat såsom hufvudsak, att
hvad som stod i tidningen skulle bli det bästa,
som kunde åstadkommas. Den framgång,
som Svensk Läraretidning vunnit, berodde ock
väsentligen på de medarbetare, hvilkas hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
