Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (1,002.) 13 mars 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
SVENSK LÄRARETIDNING.
13.7
Visby (kassors inrättande behjärtansvärdt),
Mariestad (förslaget för dyrt och ej nog
ut-redt), Svennevad, Öreb., Skånings-Åsaka, Skbg
(minimilön 200 kronor), Grenna stads- och
landsförsamlingar, Härjevad och Trässberg,
Skbg, Sala stadsförsamling, Eriksberg,
Mjäl-drunga och Broddarp, Alfsb., Varberg
(klockaresysslan kunde i Varberg saklöst skiljas från
organisttjänsten; frågan för öfrigt för litet
utredd), Älf saker, Hall., St. Skedvi, Kpbg
(förslaget för dyrt i smärre församlingar),
Björketorp, ^ Älfsb. (kassor önskliga), Lysekil,
Älf-sered, Älfsb., Tegneby, Gtbg (alltför betungande
utgifter skulle drabba församlingarna för en
kyrkomusiker, som blott hade att arbeta några
timmar en dag i veckan).
Mot institutionens borttagande men för
dess reformering, frånskiljande af göromål,
som ej höra till klockarens tjänst,
precisering af hans åligganden, af kompetens- och
löneförhållanden samt utredning af
förhållandena i och för pensions- samt änke- och
pupillkassor uttalade sig enligt kyrkorådets
förslag genom votering
Gamlestadsfor samling en i Göteborg,
Karlstads (ombildning behöflig men ej i enlighet
med petitionen; i voteringen segrade
kyrkorådets förslag öfver direktör Eendahls, som
hemställde om bifall till petitionen).
I Stockholm
förelåg detta ärende vid kyrkostämmorna
sistlidna måndag. Resultatet blef, att
petitionen afstyrktes af Storkyrkoförsamlingen,
Klara, Jakob och Johannis, Maria, Katarina,
Adolf Fredriks och Tyska församlingarna.
Det ansågs, att förhållandena i
hufvudstaden vore väsentlligt olika dem i landsorten
och att befattningen här vore behöflig. Mot
förslaget angående lönereglering för
organister m. m.- förklarade sig emellertid
kyrkostämman i Jakob och Johannis ej hafva
något att erinra.
I Adolf Fredriks församling kritiserade
hr E. Hammarlund kyrkorådets förslag
samt visade genom att uppläsa kyrkolagens
bestämmelser angående klockare äfvensom
den år 1831 utfärdade särskilda > Ordning
för klockare vid kyrkorna i hufvudstaden»,
att hela institutionen är alldeles föråldrad,
att det mesta, som af klockare skall
uträttas, redan nu är öfverflyttadt på annan
person, att alltså kyrkorådets svar vore
fullständigt missvisande samt att en reform vore
väl på sin plats. Han föreslog, att
församlingen måtte i anledning af petitionen
uttala:
1) att församlingen instämmer med
petitio-närerna i den åsikten, att klockareinstitutionen
är föråldrad, helst de för klockare härstädes
gällande stadganden icke tillämpas utan af
sig själfva fått till stor del förfalla, så att,
hvad hufvudstaden angår,
klockareinstitutionen kan sägas redan vara upphäfd i
verkligheten, ehuru den kvarstår till namnet;
2) att inga svårigheter synas möta att i
hufvudstaden utbyta klockareinstitutionen mot
annan mera tidsenlig befattning till
prästerskapets biträde för expeditionsgöromål och
dylikt;
3) att~församlmgen, utan att ingå i en detalj
-granskning af petitionärernas förslag angående
löner och pensioner åt organister och kantorer,
finner det särdeles behjärtansvärdt, att från
det allmännas sida åtgärder vidtagas såväl
för kyrkomusikens höjande som ock i
sammanhang därmed för en förbättring i
allmänhet i kyrkomusicis ställning;
4). att slutligen församlingen anser det
önskligt, att lagstiftningen på de områden, som i
petitionen beröras, ändras, så att den
motsvarar nutida förhållanden.
På yrkande af kyrkoherden Heilman
och professor Rosenberg godkände
emellertid stämman kyrkorådets förslag till
uttalande.
I Östermalms församling påpekade hr
Fridtjuv Berg, att kyrkorådets af styrkande
hemställan stode i strid med dess
motivering. På hans förslag gjordes följande
ändring af kyrkorådets uttalande;
Församlingen finner den underdåniga
framställningen om klockareinstitutionens
afskaffande m. m. i det väsentliga sakna
tillämplighet på hufvudstaden, enär nämda
institution här utvecklat sig till något helt annat
än i det öfriga landet.
Kungsholms församling beslöt på förslag
af kyrkorådet att »i princip godkänna
petitionärernas underdåniga framställning»,
och Finska församlingen gick ännu längre i
tillmötesgående, i det den på kyrkorådets
förslag uttalade, att några betänkligheter
icke förefinnas mot bifall till petitionen
om klockareinstitutionens upphäfvande och
därmed sammanhängande ordnande af
organisternas och kantorernas löne- och
pensionsfrågor.
Öfversikt af Englands, Frankrikes och norra
Tysklands folkskoleväsen. Ett litet
bidrag till’ nutidens kulturhistoria af K.
Lör. Österberg, folkskollärare och organist,
filosofie kandidat. Stockholm, P. A.
Norstedt & söner. 112 sid. Pris l kr. 25 öre.
Såsom i förordet angifves, är detta arbete
en frukt af de pedagogiska studieresor,
som författaren företagit i Frankrike,
England och Tyskland under somrarna 1894
och 1900, ena gången såsom Sveriges
allmänna folkskollärareförenings stipendiat,
andra gången såsom svenska statens. Äfven
om förordet icke nämt. något härom, skulle
man likväl kunnat märka det på
innehållet. Detta omfattar nämligen just det,1
som en pedagogisk studieresande i utlandet
först och främst bör veta för att kunna
orientera sig i de främmande
omgifning-arna: de olika slagen af skolmyndigheter
och skolor samt de indelningsgrunder, efter
hvilka dessa senare äro grupperade de olika
kategorierna af lärare samt deras juridiska
och ekonomiska ställning, hufvuddragen af
läroplaner och lärokurser o. s. v. En
särskild förtjänst är, att de främmande termerna
för alla dessa saker i regeln blifvit
försvenskade men därjämte bifogats äfven i
originalspråket.
För hvar och en som tänker göra en
pedagogisk studiefärd till de af författaren
omhandlade länderna, vare sig i tanken
eller i verkligheten, rekommenderas det lilla
arbetet till det bästa. Den enda större
brist vi hafva att anmärka är författarens
underlåtenhet att omtala de allmänna
lärareföreningarna i ifrågavarande länder; de
hafva .dock för den resande folkskolläraren
mera att betyda än många detaljer i ’skol*
organisation eller skolförfattningar m. m.
Det sätt, hvarpå författaren omtalar hvad
han sett och hört, vittnar i det hela om
öppen blick och fördomsfritt omdöme.
Skildringen af det franska folkbildningsväsendet
före revolutionen synes dock hållen väl
mycket i rosenrödt; den klerikala
undervisningens beskaffenhet motsvarade nog ej
på långt när skolornas antal.
I en bok med så mångartadt innehåll
som denna skulle systematisk öfverskådlighet
varit af stort värde. Sådan kunde vunnits
genom väl beräknade typografiska anordningar
- ett medel, som allt for litet kommit
till användning. Korrekturet lämnar
åtskilligt öfrigt att önska, F. B.
Läsebok för folkskolans högre klasser.
Utgifven af Henrik Schuck, professor, och
Nils Lundahl, folkskollärare. Andra delens
tredje häfte. Finland. Lund, C. V. K,
Gleerups förlag. Pris l kr.
Hvad som särskildt utmärker detta häfte
är det synnerligen goda urvalet af
natur-och folklifsskildringar. Samtliga skildringar
äro nämligen såväl till form som innehåll
så förträffliga, att äfven den strängaste
granskning svårligen kan mot urvalet rikta
någon väsentligare anmärkning. -De flesta
styckena äro också skrifna af Finlands mest
framstående författare. Bland styckena må
nämnas följande:
Landskapen, Stora hungersnöden, Imatra,
En frostnatt, Skogen, Finlands höjning (alla
af Z. Topelius), En julotta i barkbrödets
Finland (K. A, Tavaststjerna), Då far köpte lampan
(Juhanni Aho).
Bland de historiska styckena må särskildt
framhållas:
Legenden om biskop Henrik, Biskop Mikael
Agricola, Karl Johan Adlercreutz, Kejsar
Alexander I och Borgå landtdag (alla af Z.
Topelius), Invigningen af Åbo universitet (G.
La-gus).
Beträffande de upptagna skaldestyckena
torde väl kunna ifrågasättas, huruvida
sångerna ur »Kung Fjalar» äro fullt lämpliga
såsom läsning för barn.
Utgif varna framhålla i sin anmälan, att
de behandlat Finland något utförligt, samt
tillägga, att detta ej torde behöfva någon
ursäkt £ör svenska läsare. Denna förmodan
är nog välgrundad. De skildringar af
Finlands natur och folk, som här lämnas, äro
så åskådliga och målande, så underhållande
och intresseväckande, att arbetet kan varmt
rekommenderas åt både barn och äldre.
Det är väl ägnadt att stärka och
vidmakthålla de band af sympati och medkänsla,,
som förena oss med det hårdt profvade
folket på andra sidan Bottenhafvet.
A. B.
Läsebok i allmän geografi. Af d:r V.
Ekedahl, extralärare vid Lunds högre
allmänna läroverk. Andra häftet. Lund,
C. V. K. Gleerups förlag. Pris l kr. 25
öre.
De geografiska förhållanden, som i
ofvanstående arbete behandlas, äro följande:
Jordytans Bildning. Jordytans nuvarande
beskaffenhet. Om metaller och
stenkolsbildningar. Om jordens inre och verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
