Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (1,005.) 3 april 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 14
samt förvärfva kännedom om folkskolans
anslutning till middelskolen;
folkskollärarinnaii Johanna Maria Matilda
Tengvall i Örebro 300 kr. för att änder
minst fyra veckor vid folkskolor i
Stockholm, Helsingborg och Malmö samt
Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn
studera den fortsatta undervisningen, särskildt
modersmålets behandling och
teckningsundervisningen ;
folkskolläraren Gustaf Viktor Ekelund i
Falun 300 kr. för att under minst fem
veckor vid folkskolor och seminarier i Sverige
och Köpenhamn studera undervisningen i
geografi och teckning äfvensom disciplinen;
folkskolläraren Peter Norlander i
Nöbbe-led 250 kr. för att under minst fyra
veckor i Danmark studera folkskoleväsendet i
allmänhet med särskildt aktgifvande på den
i skolorna bedrifna sångundervismngen;
folkskolläraren Anders Åkerman i Eaus
200 kr. för att under minst fyra veckor i
södra och mellersta Sverige taga kännedom
om undervisningens bedrifvande vid högre
folkskolor och folkskolans högre afdelningar;
folkskolläraren Anton Svanlund i Malmö
300 kr. för att under minst fyra veckor i
Berlin, Dresden och Leipzig studera den
högre folkundervisningen;
folkskolläraren Sven Krister Hagström i
Säf ve 250 kr. för att under minst fem
veckor vid folkskollärareseminarier och
folkskolor i Sverige studera undervisningen i
allmänhet äfvensom skoldisciplmen;
folkskolläraren Emil Valfrid Dalin i
Fryks-ände 300 kr. för att under minst fem
veckor vid folkskolor i Sverige, Norge och
Danmark studera undervisningen i modersmålet
m. m.;
folkskolläraren Ture Albert Emil
Hermansson i Ratan 200 kr. för att under minst
fyra veckor vid Stockholms folkskolor följa
undervisningen i naturkunnighet och
räkning med geometri samt taga kännedom om
den därvid använda åskådningsmaterielen;
folkskolläraren Carl Edvard Lindström i
Råneå 200 kr. för att under minst fyra
veckor vid folkskolor i Stockholm och
Örebro studera undervisningen i
uppsatsskrifning och teckning samt anordnandet af
friluftslekarna.
Det åligger stipendiaterna att inom fyra
månader efter resans slut till
ecklesiastikdepartementet afgifva berättelse,
innehållande redogörelse för deras under resan
gjorda iakttagelser.
Af de 14. stipendiaterna tillhöra 2
Stockholms stad, 2 Lunds och 2
Hernösands stift samt l hvardera af Uppsala,
Linköpings, Strängnäs, Skara,
Västerås, Växjö, Göteborgs och Karlstads
stift. Bland stipendiaterna är endast
en lärarinna. 7 tillhöra städernas och
7 landsbygdens lärarekår. 2 af
stipendiaterna (i fjor-3) hafva förut åtnjutit
Jultomtens resastipendium.
Högsta stipendiebeloppet är 400
kronor (i fjor 500 kr.), som tillfallit två
lärare,,af hvilka den ene ämnar besöka
endast Tyskland, den andre folkskolor
i Tyskland, Köpenhamn och Norrkö-
ping. Sju stipendiater hafva fått
hvardera 300 kronor, två för resor i
Finland, en i Tyskland, och de öfriga för
studiebesök vid skolor i Sverige, Norge
eller Danmark. Af de två, som fått
250 kronor, ämnar en bedrifva studier
i Sverige och en i Danmark. De
återstående tre, som fått 200 kronor
hvardera, ärna besöka skolor i Stockholm,
Örebro samt södra och mellersta Sve-
Folkskollärarnes löneförhöjningar
kommo på tal i första kammaren
sistlidna onsdag, såsom synes af ett
referat här längre fram. Det framgick
nogsamt af diskussionen, att på vissa
håll man ej med jämnmod kunnat åse,
hurusom under de senaste åren lärarne
lyckats genom sin sammanslutning
genomföra en och annan förbättring i
sina villkor. Helt visst önskade man
sig tillbaka till det »idealiska» tillstånd,
som existerade för 20 ä 30 år sedan.
Mellan kristendom och dogmatik
gör till och med vår officiella
Posttidning en bestämd skillnad. I lördags
lästes däri en uppsats om »Den
moderna uppfostran», hvari framhölls,
»att det, som fattas i nutidens
skolväsen, främst af allt är -i lifvet och
för lifvet verksam kristendom, hvilken
m,an icke får förblanda med insikt i
dogmatikens teorier.» I sammanhang
härmed häfdas, »att kristendomen icke
är mörk puritanism utan äkta
lifsglädje.»
Hos oss tyckas somliga biskopar
och prästsällskap ännu vara af en annan
uppfattning rörande förhållandet
mellan kristendom och dogmatik. För
dem synes kristendomens sak vara
oupplösligen förknippad med frågan
om det dogmatiska kompendium, som
kallas katekesutvecklingen.
»Det är vi, som besluta!»
förklarade häromdagen skolrådets
ledamöter vid kyrkostämma med en
församling i västra Sverige. I trots
al’ ordförandens och lärarnes
invändningar ville de nämligen icke alls rätta
sig efter den af k. m:t godkända
normalplanen. Inte heller kunde de
begripa, att lönerna skola höjas och
lärotimmarnas antal minskas. Och därför
beslöto de, att undervisningstimmarna
skola vara 37 i veckan. Lärarne
påyrkade, att vid en fast småskola borde
införas hvardagsläsning i stället för
hvarannandagsläsning, hvilken senare
ej gillas af folkskoleinspektören. Men
skolrådsledamöterna vägrade sitt
bifall - »då hinna ej kängor och
strumpor att torka!» sade de. De ville ock
hafva i reglemente stadgadt, att
intagning i skolorna måtte få ske när som
helst under läsåret.
Här måtte Göteborgs Aftonblad hafva
preparerat själfva skolrådsledamöterna!
Rättvisa åt lärarekåren!
sätter Sundsvalls Tidning som
rubrik på en uppsats, däri det
framhålles, att lärarekallet kan i värde
jämföras med hvilket annat som helst.
Bl. a. heter det:
Konsten ätt leda små outvecklade hjärnors
första omedvetna sträfvan till logiskt
tankearbete, att härvid följa utvecklingen af deras
mottaglighet och smältningsförmåga och
anpassa meddelandet af kunskapsmaterialet d
ir-efter, är i sanning en mera subtil konst än
mången ens kan ana; och ansvaret för det
inflytande, som läraren utöfvar på generation
efter, generation af uppväxande ungdom
Benoni väckande af kanske högst
fruktbringande anlag och genom det personliga föredömets
inverkan på karaktärsriktningen, är allvarligt
nog för att lärarens kall skall betraktas med
den högsta aktning. Men för att läraren skall
kunna rätt fylla detta kall, fordras, att h? iis
ställning skall vara så tryggad, att han ned
gladt mod skall kunna ägna sig åt sina
..Uppgifter och ej i förtid slitas ut och förslöas af
bekymren för att uppehålla en existens,
hvilken delvis måste vara byggd på skuldsättni ng
på grund af de höga kompetensfordringar,
som äro ställda på hans yrkesutbildning.
Tidningen påpekar därefter
den-sorgliga lott, som elementarlärarnes kår
länge fått pröfva, och uttrycker sin
glädje of ver den ljusning, som nu bör; ät
inträda för dem. Artikeln slutar
sålunda :
Den tid torde också snart komma, då äfven
folkskollärarekåren har att motse en
förbättring af sin ställning, hvilken på månget h ill,
särskildt på landet, ingalunda är så s j älf st
in-dig och god som den förtjänade att vara på
grund af äfven denna lärarekårs
samvetsgranna arbete i bildningens och
folkuppfcpst-rans viktiga vjirf.
Folkskolan som bottenskola
är en tanke, hvars riktighet allt som
oftast vinner erkännande äfven från
moderat-konservativt håll. I
Stockholms Dagblad för i måndags kväll
läses följande anmärkningsvärda
:.n-lägg i denna fråga:
Om de amerikanska folkskolorna uttalar
sig den tyske författaren Friedrich
Goldschmidt i sina nyligen i Berlin under
titeln »Fpr tredje och fjärde gången i
Förenta staterna» utgifna föredrag på f öl j ar de
sätt:
»Jämte sin författning kallar
amerikanen, den fria offentliga folkskolan sin
nations helgedom. Vi säga med rätta, att
vår folkskola gjort Preussen stort, men c en
preussiska folkskolan har, huru mycket l ön
än för 30 och 40 år sedan fyllde sin
uppgift, icke hållit jämna steg med vår tids
anspråk. Den amerikanska är henne v da
öfverlägsen, och öfverlägsenheten visar sig
redan däri, att hon icke gör någon
skillnad mellan rik och fattig, emellan hög och
låg, mellan skolorna i staden och skolorna
på landet. Sonen till republikens president
sitter på samma bänk som sonen till
presidentens kusk, och den rikaste mannens
dotter sitter kanske bredvid dottern bill
hans skomakare, trädgårdsmästare eller
stalldräng.
Om också nu för tiden enstaka
aristokratiska böjelser göra sig gällande, om
föräldrar sluta sig tillsammans och grunda ön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
