Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (1,012.) 22 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
355
äro utsedda professorerna Öhrvall
(ordförande), Danell och K. F. Johansson samt
till byråföreståndare biblioteksamanuensen
J. M. Hulth.
Tvist Otn ålderstillägg. Örby
församling beslöt å kyrkostämma i oktober,
att enär folkskolläraren K. J. Rylander
haft tjänstledighet för sjukdom under 2
månader år 1897 och 4 månader 1898 samt
på grund häraf icke tjänstgjort mer än 14
år och 2 månader vid utgången af år 1900,
skulle hans lön för 1901 bestämmas till 900
kronor utom bostad och nödigt bränsle.
Häröfver anförde H. besvär först hos
länsstyrelsen i Älfsborgs län och sedan hos
kammarkollegium, men båda dessa
myndigheter hafva funnit skäl ej vara af H. anförda,
ledande till ändring i öfverklagade beslutet.
Dispensärenden K. m:t har till
låtit Södra Solberga församling, Jönk., att
till innehafvare af förenade folkskollärare-,
organist- och klockarebefattningarna välja
ende sökanden till nämda befattningar,
examinerade folkskolläraren Johan Berggren,
utan hinder däraf att denne icke aflagt
organistexamen.
- Likaledes har k. m:t tillåtit eleverna
vid nya småskollärarinneseminariet i Skara
Hulda Maria Edvinsson, Ulrika Martina
Johansdotter-Longnell, Elsa Ingeborg
Gunhild Lindgren, Hildur Margareta Andrén,
Eva Emelia Svensson, Svea Evelina
Charlotta Rosén att den 31 maj och eleven vid
småskollärarinneseminariet i Borås Edit
Martina Maria Karlberg att under juni
månad detta år aflägga
småskollärarinneexamen vid nämda seminarier, utan hinder
däraf att de vid angifna tid icke uppnått
18 års ålder.
- Däremot har k. m:t ej funnit skäl
bifalla en af eleven vid
småskollärarinneseminariet i Borås Anna Maria Svensson
gjord anhållan, att hon, som är född den
30 sept. 1883, måtte under instundande juni
få aflägga småskollärarinneexamen.
Folkskollärareseminarierna. Vid
afgångsskrifningarna i modersmålet hade
eleverna att välja mellan följande ämnen:
Karlstads folkskollärareseminarium: 1)
Johannes Döparen, sådan den heliga historien
tecknar honom för oss. 2) Den subjektiva
predikatsfyllnaden i svenskan. 3) Sveriges
statsskick under frihetstiden. 4) Afrikas
fysiska beskaffenhet. 5) Striden mellan
England och Frankrike 1339-1453. 6) Om
tändstickor. 7) Om skoldisciplin.
Uppsala f olkskollärareseminarium,: 1)
Kyrkoåret. 2) Aurelius Augustinus. 3) De svaga
verbens böjning. 4) Februarirevolutionen. 5)
Lapplands natur och folk. 6) Ärtväxterna.
7) Hufvudfrågan i striden mellan Galvani och
Volta. 8) Torsten Rudenschöld.
- Rektorsbefattningen vid det nya
folkskollärareseminariet i Strängnäs sökes af
seminarieadjunkterna J. F. Björnståhl, T.
F. Kylander och S. F. G. Lundqvist i
Linköping, E. A. Cederbom i Skara och J. A.
Hultqvist i Göteborg, läroverksadjunkterna
F. Flodman i Kalmar och K. Loftman i
Strängnäs samt läroverkskollegan A. G.
Hultgren i Eskilstuna.
Folkhögskolorna. De senare
dagarna hafva ännu ett par vinterkurser
af-slutats.
Vid Västernorrlands läns folkhögskola i
Frän-stå hölls afslutning den 11 dennes i närvaro
af en talrik åhörareskara. En blandad kör
afsjöng under andre lärarens ledning en del
fosterländska sånger och en damkor
Södermans »Bondbröllop». I sitt afslutningstal
varnade föreståndaren, d:r S. A. Carlén,
lärjungarna för att falla i njutningslystnadens
farliga garn utan borde de vinnlägga sig att bli
arbetets trogna tjänare.
Femte årskursen vid folkhögskolan i Boden
slöt den 15 dennes. En stor mängd gäster
från Luleå och omnejd liksom från skolans
grannskap hade infunnit sig.
Sånguppvisning hölls under ledning af kyrkoherden O.
Nordenstam och gymnastiköfningar leddes af
kamrer Bäckman. Direktör Y. Melander
redogjorde för förra årets verksamhet, hvarpå
landshöfding Bergström tackade lärarne och
d:r Englund höll afslutningstalet. Eleverna
voro under kursen 62.
Själfhjälpsföreningar inom
lärarekåren. Under år 1898 voro följande
sju inom lärarekåren bildade sjukkassor
inregistrerade, nämligen:
Sjukhjälpsfonden för e. o. lärare och
lärarinnor vid Stockholms stads folkskolor, stiftad
år 1889, 125 delägare, 151 sjukdagar,
förvaltningsbidrag från staten 144 kr.;
Södermanlands lärarekårs sjukhjälpsförening,
stiftad år 1886, 78 delägare, 467 sjukdagar,
föryaltningsbidrag från staten 111 kr.;
Östergötlands småskollärarinnors sjukkassa,
stiftad år 1891, 70 delägare, 260 sjukdagar,
förvaltningsbidrag från staten 105’kr.;
Kalmar stifts lärare- och lärarinnekårs
sjuk-och begrafningskassa, stiftad år 1890, 46
delägare, 362 sjukdagar, förvaltningsbidrag från
staten 91 kr. 50 öre;
Sjukhjälpsföreningen för Lunds stifts lärare
och lärarinnor vid folk- och småskolor 7 stiftad
år 1886, 65 delägare, 343 sjukdagar,
förvalt-ningsbidrag från staten 106 kr. 50 öre;
Göteborgs lärares förening för sjukhjälp,
stiftad år 1898, 91 delägare, 109 sjukdagar;
Sjukkassan inom Askim,s och Säfvedals
härads lärarekår, stiftad år 1894, 56 delägare,
210 sjukdagar, förvaltningsbidrag från staten
72 kr. ______
Några drag ur simkonstens
historia i Sverige var ämnet för ett
högeligen intressant föredrag, som af d:r V.
Djurberg hölls vid Stockholms
folkskollärareförenings sammanträde i ’lördags.
Antikens folk öfvade simkonsten, men
sedan tyckes den hafva fallit i glömska, tills
Benj. Franklin på 1770-talet i Nordamerika
utgaf en bok om denna konst som hälso- och
lifräddningsmedel. År 1742 utkom i Sverige
den första broschyr i ämnet, författad af en
Bäckström. Simkonsten torde hafva idkats
här i landet öfver 100 år.
Vid slutet af 1700-talet bildades i Uppsala
af några akademici, däribland professorn i
matematik Jöns Svanberg, astronomie professorn
Bredman m. fl., ett studentkotteri, som
arbetade för simkonstens utveckling. De för våra
simsällskap säregna promotionerna voro
ursprungligen afsedda blott till förlustelse. Den
första ägde rum 1796.
Uppsala simsällskap, landets äldsta,
stiftades 1813 af sedermera hofpredikanten Grahl
(simgördelns uppfinnare), akademiadjunkten
G. Marklin m. fl. Därnäst kom Linköpings
1824 och Stockholms 1827. Men dessa
sällskap inverkade föga på Simkunnigheten i vårt
land.
Simskolor för flickor upprättades i medlet
af 1800-talet. Som banbrytare kan nämnas
direktören vid Manilla döfstuminstitut Ossian
Borg, som 1841 började gifva eleverna
sim-undervisning.
Föredragshållaren omnämde, hurusom det
år 1898 stiftade »Svenska lif
räddningssällskapet» hade utarbetat en rikhaltig statistik
angående Simkunnigheten i Sverige. Dess
resultat hafva vi redan i föregående nummer
framlagt för denna tidnings läsare. Han
påpekade ock den af sagda sällskap., år 1900
utarbetade handbok rörande sätten att rädda
drunknande och till lifvet återkalla de ur
vattnet upptagna samt om simundervisning
på land och i vatten, visade huru den s. k.
torrsimningen med våra korta somrar är
nödvändig och lämnat godt resultat, i det många
af de ^öfvade kunnat simma första gång de
kommit i vatten. Vid tyska armén hafva
försöken utfallit synnerligen väl.
Tal:n öfvergick sedan till skildring af
olika metoder för drunknandes räddning
äfvensom behandling af skenbart drunknade;
hvarefter föredraget afslutades med
uppvisning af de beskrifna metoderna genom en
trupp gossar under ledning af en Svenska
lifräddningssällskapets instruktör hr Norlin.
Önskemal beträffande
gymnastikundervisningen framhöllos vid en
diskussion i Göteborgs skolförening den 18
dennes.
Hr J. Grimberg påpekade sålunda bland
annat, att ett behöfligt antal lämpliga
dagöf-ningar borde af sakkunniga personer, helst i
samråd med lärare, utarbetas för de olika
klasserna i folkskolan, och att
lärarepersonalen borde sättas i tillfälle att under
kompetent instruktörs ledning för egen del genomgå
ifrågavarande öfningar.
Hr A. G. Svensson, som hufvudsakligen
berörde frågans hygieniska sida,, framhöll som
önskvärdt, att tiden för gymnastiköfningarna
utsträcktes till 3 gånger 45 minuter i veckan
(i folkskolans första klass kunde öfningarna
förläggas till lärosalarna, ifall endast
fristående, ej bullrande gymnastik företoges, och
borde tiden för dessa öfningar utgöra 6 gånger
15 minuter i veckan), samt att öfningarna ej
borde taga sin början före den 15 september
och afslutas redan den 15 maj för att under
den öfriga delen af läsåret utbytas mot fria
lekar. För gymnastikens ändamålsenliga
bedrifvande behöfdes ett tillräckligt antal
lämpliga, med särskilda afklädningsrum försedda
gymnastiksalar, i hvilka anordningar för
.verksam ventilation vidtoges. Gol f ven i
gymnastiklokalerna borde oljedränkas, så ofta som
träet genom slitning framträdde. Jämte
redskapen borde de minst en gång i veckan t vät
tas med såpvatten, och städning med
begagnande af våt sågspån behöfdes minst två
gånger dagligen. Barnen borde så långt som
möjligt vore förses med s. k. gymnastikskor.
Gymnastiklokalerna borde ej upplåtas för
andra ändamål än skolbarnens
gymnastiköfningar, således ej åt enskilda föreningar.
Slutligen framhölls som önskvärdt att årliga
läkareundersökningar anställdes med alla
skolbarnen.
Behandlingen af frågan hann ej afslutas.
Folkskoleinspektör - sektchef!
Göteborgs Handelstidning för i lördags
innehåller en uppseendeväckande artikel
angående åtskilliga missförhållanden i vårt lands
nordligaste folkskoleinspektionsdistrikt;
Kontraktsprosten P. O. Grape uppgifves
nämligen sköta sitt skolinspektorat i ensidig
Isestadiansk sektanda, och tidningen säger
sig hafva af sakkunniga och tillförlitliga
kännare af förhållandena i dessa nordliga
trakter inhämtat vitsord om
sanningsenligheten af de lämnade meddelandena.
Enligt de i artikeln förekommande
uppgifterna skulle tillsynen öfver skolväsendet i de
trakter, för hvilkas försvenskning och folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
