Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (1,016.) 19 juni 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 25.
STOCKHOLM, 19 JUNI 19O1.
20:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 4 kr.o, 3/4 år 3,25 kr., */2 år 2,25 kr., V4 åi 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare:
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
C. D. 6. Petrén.
12 dennes bortgick ur tiden Carl
Daniel Edvard Petrén, en inom olika
områden af folkbildningsarbetet
betrodd och verksam man.
Malmöhus läns landsting utsåg år 1676
kyrkoherden Petrén till inspektör öfver de i
länet varande manliga och kvinnliga
folkhögskolorna, och förnyades detta uppdrag
hvarje år ända till 1896, då han undanbad
sig återval.
Under åren 1879-1881 var han
folkskoleinspektör i Oxie, Skytts och
Vemmenhögs härad, 1882-1892 i Onsjö,
Rönnebergs, Luggude, 8. och N. Åsbo samt
Bjäre härad.
Då Malmöhus läns landsting år 1880 tillsatte
en kommitté för uppgörande af förslag till
ordnande af läroanstalt för utbildandet af
småskollärarinnor, insattes kyrkoherden P.
i denna kommitté och blef dess ordförande,
liksom han hela tiden sedan 1881 varit
ordförande i nämda läroanstalts styrelse.
Under åren 1878-1880 var han
inspektör öfver de af landstinget understödda
privata seminarierna i Landskrona och Ystad
för utbildandet af småskollärarinnor.
Då landstinget af 1883 tillsatte en
kommitté för uppgörande af förslag angående
kvinnlig slöjd, blef d:r P. äfven denna
kommittés ordförande.
Af ofvanstående framgår, att d:r P. haft
att öfvervaka folkbildningen på flera olika
områden och att han kommit i beröring
med många arbetare i folkupplysningens
tjänst. Att han varmt intresserat sig för
folkbildningsangelägenheterna, synes däraf,
att han mottagit de olika
inspektörsuppdragen upprepade gånger, liksom ock däraf
följer, att vederbörande uppdragsgifvare va-
rit tillfredsställda med det sätt, på hvilket
d:r P. handhade sina grannlaga värf.
D:r Petrén hörde till det slaget af
folkskoleinspektörer, som ville föra folkskolan
framåt. För detta ändamål fordrade han
bl. a. ordentlig skolgång och iakttagande af
folkskolestadgans föreskrift om
afgångspröfning såsom ett medel härför. Om
förhållandena i sistnämda afseende säger han:
Vid årsexamen i folkskolan anställes i de
flesta församlingar afgångspröfning med de
barn, som vilja lämna skolan; men härvid
förfares i åtskilliga församlingar icke med
någon större noggrannhet, utan synes den ofta
beviljas åt alla de barn, som inhämtat det i
§ 48 af skolstadgan angifna kunskapsmått,
utan afseende på att barnen hvarken af
fattigdom och ej heller af för ringa
fattnings-gåfvor varit förhindrade att förvärfva sig det
fulla kunskapsmått, som i folkskolan bör
inhämtas. Som ett och annat skolråd dessutom
uraktlåtit att anställa någon särskild
afgångspröfning, har jag tillåtit mig utsända en
cir-kulärskrifvelse till skolrådens ordförande med
erinran om att tillse, att den i skolstadgan
omnämda afgångsexamen blir hållen och att
barnen icke erhålla rättighet att lämna
skolan, förr än de undergått densamma. Blefve
detta iakttaget, så skulle det snart visa sig,
att det kraftigare än något annat skulle
medverka till att skolgången blefve ordentlig.
Komme barnen, enligt hvad skolstadgan
gifver vid handen, att anses tillhöra skolan och
vara skolpliktiga- tttftir afseende på åldern,
ända tills de undergått afgångspröfning, då
skulle vårdslösa och försumliga föräldrar, som
nu anse en något längre skolgång vara
obe-höflig, komma på helt andra tankar och blifva
mera angelägna om, att deras barn ordentligt
besökte skolan.
Och på ett annat ställe säger han:
Den enda klagan, som ofta nog
förspör-jes, rörer sig däromkring, att barnen under
bestämd tid hvarje år skola ordentligt besöka
skolan, i det att många oförståndiga föräldrar
och egennyttiga husbönder helst såge, att
barnen blefve befriade från skolgång, så ofta de
hade något i hemmet att uträtta. - - -
Rörande skoltiden är det hufvudsaken, att
barnen begagna den reglementerade tiden,
men ett eller annat års tillägg skulle
ovillkorligen och i alla afseenden vara nyttigt.
Att d:r Petrén klart insåg folkskolans
betydelse för vårt folk, framgår af följande
hans ord:
Det är alldeles obestridligt, att förtroendet
och intresset för folkskolan alltjämt är i
tilltagande och att den fortfarande vinner allt
flera vänner och nitiska befrämjare. Att
folket tydligen iaser och allvarligen behjärtar
folkupplysningens vikt och betydelse, det
framgår icke minst af de stora kostnader, som
kommunerna med mycken offervillighet
underkasta sig för folkskoleväsendet. Men när
det nu är så lyckligt, att folket högt
värderar folkskolan och mer än väl förstår,
hvilken härlig skatt den är för hela vårt land och
folk, då kan man icke annat än innerligen
önska, att de, sorn hufvudsakligen fått sig
anförtrodda densammas angelägenheter, må
oförtrutet arbeta därpå, att den må erhålla en god
och sund utveckling. Skolrådet kan härvid
visserligen mycket uträtta, men likväl beror
ännu mycket mera på lärarepersonalen.
Med dagens nummer följer enligt k. genera/poststyre/sens medgifvande en bi f aga angående »Nordens flora»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
