Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,017.) 27 juni 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
SVENSK lÄRARETIDNINa
N:r 26
numret i största korthet den hyllning, som
nyligen ägnades den afgående lärarinnan i
Adolf Fredriks församling härstädes, fröken
Laura Lundström. Till fullständigande af
notisen må nu i dag tilläggas, att vid
ter-minsafslutningen i församlingens kyrka
komminister G. Ring till fröken L. framförde
ett hjärtligt tack å skolrådets och
församlingens vägnar för hennes mångåriga
verksamhet och för hvad hon gifvit skolan och
församlingen i plikttroget arbete, i
undervisningsskicklighet och en aldrig sviktande
trohet i kallet, hvarjämte hon varit en
kamrat som få. Han slöt med uttalande
af den önskan, att fröken L. måtte få njuta
sin pensionstid i ostördt lugn och glädje.
Af forna elever, bland hvilka ej mindre
än 30 nu äro lärarinnor vid Stockholms
folkskolor (däraf 18 i Adolf Fredriks
församling), uppvaktades fröken L. med de
härligaste rosor i ett vackert kristallglas.
Dessa forna lärjungars känslor för den
älskade lärarinnan tolkade folkskollärarinnan
fru Hilma Berggren på deri kamratfest, som
i förra numret omnämdes.
Särskildt ville hon ’hembära sitt och
med-lärjungarnas tack för den plikttrohet och den
kärlek till lärarekallet, hvilken deras forna
lärarinna förstått att ingjuta hos sina elever.
Hon hade alltid stått som ett föredöme för
dem, ja, som idealet för en god och
plikttrogen uppfostrarinna. Som lärjungar hade de
alltid sett upp till henne och såsom själfva
lärarinnor hade de i henne funnit den
förstående och vänfasta kamraten.
På slutkollegiet hembar förste läraren d:r
J. S. Bergman fröken Lundström sitt tack för
den tid och det arbete, hon ägnat skolan,
samt lyckönskade henne till en välbehöflig
hvila. Hon hade fordrat mycket af sig
själf, därför hade hon ock kunnat fordra
mycket af sina lärjungar. Dessa hade ock
vitsordat hennes nit och skicklighet, ja, de
hade sagt honom, att de i flera ämnen fått
lära mera af fröken L. än sedan på
seminariet.
Medel för lärarens själfstudium.
Vid V. Barakretsens möte i Lomma den
13 dennes var denna fråga en af dem, som
kommo under behandling. D:r Ingers, andre
lärare å Hvilans folkhögskola, inledde
diskussionen.
Efter att hafva framhållit betydelsen af
själfstudier för lärarens utbildning och
angifvit, huru dessa böra bedrifvas för att lämna
bästa resultatet, hvarvid hufvudvikten borde
läggas på grundlighet och fördjupande inom
ett ämne, framställde inledaren några
önskemål, hvilkas förverkligande skulle underlätta
lärarens studiearbete. Hvad språkkunskap
beträffade, borde man ej uppge försöken att
få tyska språket infördt i seminarierna. Detta
kunde möjligen befordras därigenom, att
eleverna själfva anhöllo att få begagna
seminariets lokaler för att få enskild undervisning
i detta ämne. Behofvet skulle då gö.ra sig
mera tydligt gällande och slutligen ej låta sig
afvisas.
Vidare borde det finnas en studiehandbok
till lärarens tjänst, hvari planer och råd för
själfstudier inom olika ämnen jämte
litteraturanvisningar meddelades. En sådan kunde
lämpligen utges på föranstaltande af Sveriges
allmänna folkskollärareförening och medfölja
dess årsskrift.
Slutligen behöfdes, det lätt tillgängliga och
rikhaltiga studiebibliotek, minst ett inom
hvarje stift. Lärarekåren borde agitera för
att få sådana upprättade och i sammanhang
därmed för en nedsättning af portot vid
böckers försändande pr post.
Efter en, kort öfverläggning beslöt
kretsen, instämmande i samtliga af inledaren
framställda önskemål, med särskildt
betonande af det gagn en studiebok för läraren
skulle medföra, att ingå till centralstyrelsen
för S. A. F. med en hemställan, att denna
ville taga i öfvervägande möjligheterna för
utgifvandet af en sådan på af inledaren
föreslaget sätt.
Redogörelse för Prins Gustafs
folkskola under läsåret 1900-1901 har
från trycket utkommit.
Af densamma framgår, att
lärarepersonalen vid Uppsala stads folk- och småskolor
sagda läsår uppgick till i allt 60, nämligen
rektor, 15 ordinarie lärare, 13 ordinarie och
5 e, o. j lärarinnor vid folkskolan, 22
småskollärarinnor samt 2 lärare och 2
lärarinnor i slöjd.
Distriktets skolpliktiga^ barn voro 3,330,
däraf i stadens folk- och småskolor
undervisades 2,565, i enskilda skolor 300, i
allmänna läroverk och fackskolor 223, i
hemmen 46. Uppgifter saknas om 12.
Klasserna i folkskolan voro 34 och
undervisades i 33 klassrum;
småskoleafdelning-arna voro 22 med blott 18 klassrum att
disponera. 14 af dessa salar voro för skolans
räkning förhyrda.
I slöjden för gossar deltogo höstterminen
274 gossar. Under hela året undervisades
235 i snickeri, 37 i skomakeri och 120 i
pappslöjd.
I Uppsala enskilda läroverks fackskola
för huslig ekonomi erhöllo 96 flickor i 6
grupper med 16 i hvar grupp undervisning
i hushållsgöromål.
Fortsättningsskolorna voro 2, med 26
gossar och 38 flickor, samt ersättningsskolorna
3, med 41 och 44 gossar samt 22 flickor.
S kol baden, som serverades, voro 3,344.
I arbetsstugorna sysselsattes 194 barn. 76
barn erhöllo under läsåret middagsspisning
vid »Arken», för hvilket ändamål
fattig-vårdsnämden anslog 1,800 kr.
Skolans budget slutade på 122,150 kr.
För Visby distrikts folk- och
Småskolor under år 1900 har skolrådet
genom skolföreståndaren afgifvit redogörelse,
som i nyligen kommit oss tillhanda.
Häftet redogör för skolrådets
sammansättning, meddelar uppgift på de olika
skolorna inom staden och landsförsamlingen,
skolorganisationen och undervisningen.
Häraf må påpekas, att särundervisning
för obegåfvade barn tog sin början under
1900. I september anmälde nämligen
skolföreståndaren, att fyra i stadens småskola
inskrifna barn vore så klent utrustade, att
de ej borde undervisas samman med de
öfriga barnen. Privatlärarinnan Hanna
Gardell hade förklarat sig villig att undervisa
dem mot ringa ersättning hemma i sin
bostad. Anbudet antogs, och under terminen
tillkom ännu ett barn. Med denna ringa
början anser skolrådet grunden vara lagd
till en anordning, som torde få anses som
en af primärundervisningens viktigare
angelägenheter.
Lärarepersonalen utgjorde 26, däraf
ordinarie 8 lärare och 4 lärarinnor, l e. o.
lärarinna, 10 småskollärarinnor samt l lärare
och l lärarinna i slöjd.
Af de skolpliktiga barnen, som utgjorde
1,114, undervisades i distriktets folk- och
småskolor 878, i enskilda skolor 74, i
allmänna läroverk 59, i folk- och småskolor
utom distriktet 44, i hemmen 4. Uppgifter
saknas om 1.
Frånvarodagarna voro pr barn utan lof
eller godkändt förfall 0,01 i småskolan och
med förfall 5,19 under höstterminen, i
folkskolan voro siffrorna 0,05 och 4,24.
I simundervisning deltogo 68 gossar och
37 flickor. Af dessa voro 61 och 22
simkunniga vid kursens slut.
Vidare redogöres för skolbibliotekets
tillväxt, arbetsstugornas verksamhet,
föräldramöten, skollokaler och inventarier. Skolans
budget slutade på 44,004 kr. Medelkostnaden
för hvarje barns undervisning uppgick till
50 kr. 12 öre mot 38 kr. 62 öre år 1896.
Tjänsters tillsättning.
UTNÄMNINGAR. Till adjunkt vid
Landskrona folkskollärarinneseminarium är utnämd
fil. kand. Elin Nordin.
- Till lärarinnor vid den med Landskrona
folkskollärarinneseminarium förenade
öfiiings-skolan äro förordnade Maria Becker och Hanna
Andrén.
FÖRSLAG. Till lärarinnetjänsten vid
Karstorps folkskola, S:t JoJiannis, Östg.: 1)
Alfhild Arneberg i Holmstad, 2) Ester
Johansson i Stockholm, 3) Selma Ericsson i Dunker.
VÄLDE. Till folkskollärare, klockare och
organist i Mårdaklef, Älfsb.: J. V. Frizell i
Kalf.
- Till folkskollärare och organist i Alsen,
Jmtl.: Åke Ekstam i Skinnskatteberg
(enhälligt).
- Till folkskollärare i Örebro: J. Norelius
med 413, J. P. Andersson med 445 och F. O.
Berg med 674 röster. (A. Nyholm erhöll 301,
E. Strandman 269 och K. R. Linderfeldt 38
röster.)
- Till folkskollärare i Fellingsbro, Öreb.:
G. Lundahl i Elghult och O. F. Gustafsson i
Fredsberg.
- Till lärare vid Borvidsmåla folkskola,
Åryd, Blek.: vik. därstädes J. Hemberg.
- Till e. o. folkskollärare i Göteborg: L,
Hofstedt, A. Holmstrand, J. Engvall, V.
Almen, K. Hall, J. Ekström, G. Olsson, H.
Långström och Hj. Abenius.
- Till e. o. folkskollärare i Mjölby, Östg.:
F. O. Eriksson fr. Blekinge.
- Till e. o. folkskollärarinnor i Göteborg:
Ada Sten qvist, Helga Strömbom, Berta
Vahl-gren, Hedvig Veidling, Olga Cederberg och
Elisabet Ericson.
- Till e. o. folkskollärarinnor i Gäfle: fru
Hilda Öberg därstädes och Signe Ortman i
Stockholm. (26 sökande.)
- Till e. o. folkskollärarinna i Helsingborg:
Agnes Stenberg.
- Till e. o. folkskollärarinna i Borås:
Ester Kolmodin.
- Till e. o. folkskollärarinnor i Karlstad:
Elisbeto Jakobsson, Martina Bergström och
Maria Åkesson.
- Till vik. folkskollärare, klockare och
organist i Ervalla, Öreb.: hr Landelius.
- Till vik. folkskollärare i Göteborg: J. B.
Andersson.
- Till vik. folkskollärare i Karlstad: K.
J. Andersson i Svärdsjö, Kpbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
