Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (1,018.) 3 juli 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 27
rådet och chefen för
eklesiastikdeparte-mentet att uppdraga åt sakkunnig
person att, med anlitande af det biträde,
som för statistiskt arbete eller eljest
kunde erfordras, dels verkställa en
utredning rörande de ekonomiska
förhållandena vid de i riket befintliga högre
skolor för kvinnlig ungdom och därmed
likställda samskolor, hvilka åtnjöte
statsunderstöd, dels ock afgifva yttrande och
förslag i fråga om de bidrag af
statsmedel, som för dessa läroanstalter kunde
anses erforderliga, samt beträffande de
närmare villkor och bestämmelser, under
hvilka dylika bidrag borde utgå, har
departementschefen uppdragit åt rektorn
vid högre lärarinneseminariet, filosofie
doktorn L. M. Wcern att verkställa
omförmälda utredning samt afgifva nämda
yttrande och förslag.
Ingen skolafgift för
utackorderade barn. Östads församling beslöt å
kyrkostämma den 18 oktober 1900 att
för hvarje skolbarn, som från annan
församling inom socknen
utackorderades, skulle till skolkassan erläggas en
afgift af 15 kronor årligen.
August Karlsson i Gethult m. fi.
besvärade sig häröfver hos länsstyrelsen i
Älfsborgs län under anförande, att denna
afgift, som hos fosterföräldrarna uttoges
i sammanhang med kommunalutskylderna,
endast drabbade en del af församlingens
medlemmar, och yrkade att, enär beslutet
hvilade på olaglig grund och kränkte
klagandenas enskilda rätt, öfverklagade
beslutet måtte varda till all kraft och
verkan undanröjdt.
Sedan församlingens icke klagande
medlemmar i afgifven förklaring bland
annat meddelat, att ifrågavarande barn
vore af fattigvårdsstyrelsen i annan
församling utackorderade, förklarade
länsstyrelsen, att enär öfverklagade beslutet
stode i uppenbar strid med
bestämmelserna i 58 § af folkskolestadgan samt
35 § i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
blefve öfverklagade beslutet till all kraft
och verkan undanröjdt.
K. m:t har på grund af de af
länsstyrelsen åberopade författningar samt
14 § i förordningen angående
kyrkoböckers förande den 6 augusti 1894, ej
funnit skäl att i länsstyrelsens utslag
göra ändring.
Församling ålagd förbättra sitt
skolväsende. Vederbörande
folkskoleinspektör anmälde hos domkapitlet i
Karlstad, att ehuru Ånimskogs församling å
kyrkostämma den 28 maj 1896 beslutat
vidtaga bl. a. den förändring uti
skolväsendet, att två flyttande folkskolor
skulle utbytas mot en flyttande och två
fasta folkskolor, församlingen likväl
underlåtit vidtaga åtgärder för anställande
af en tredje ordinarie folkskollärare. Å
kyrkostämma den 11 nov. 1900 beslöt
församlingen att, med upphäfvande af
ofvannämda kyrkostämmobeslut den 28
maj 1896, anordna skolväsendet inom
församlingen på samma sätt som
skolväsendet före sistnämda beslut varit
anordnadt.
Folkskoleinspektören hemställde hos
domkapitlet, att då ofvanberörda
kyrkostämmobeslut af den 11 nov. 1900 vore
stridande mot förnyade stadgan angående
folkundervisningen i riket den 10 dec.
1897, skolrådet måtte åläggas att
uppgöra nytt förslag till skolväsendets
ordnande, därvid en inskränkning af
folkskolornas nuvarande antal och en
förändring af fast folkskola till flyttande icke
borde ifrågakomma, samt att tillämpning
under år 1901 af sistnämda
kyrkostämmobeslut måtte vägras.
Enligt beslut den 29 dec. 1900 biföll
domkapitlet hvad folkskoleinspektören
sålunda hemställt, och på af församlingen
anförda besvär har k. m:t ej funnit skäl
att i domkapitlets beslut göra ändring.
Vägradt statsbidrag. Med förmälan
att, sedan ordinarie folkskolläraren i
Fas-terna församling C. J. Öhman genom
skolrådets den 6 oktober 1900 fattade
beslut blifvit från sin befattning skild
samt domkapitlet i Uppsala den 3 april
1901 fastställt nämda beslut, skolrådet
nödgats till Öhman utbetala aflöning för
första kvartalet af innevarande år
äfvensom för honom erlägga afgifter till
folkskollärarnes pensionsinrättning samt
folkskollärarnes änke- oah pupillkassa för år
1901, anhöll skolrådet hos k. m:t om
utbekommande af statsbidrag med 2/s af
den till Öhman sålunda utbetalade
aflöning, men k. m:t har ej funnit skäl
ansökningen bifalla.
Understöd åt äldre
folkskollärare. K. m.:t här den 7 sistl. juni
tilldelat följande äldre, behöfvande
folkskollärare, hvilka afgått före år 1867,
understöd med hvardera 350 kr. för
innevarande år:
Uppsala stift: J. Högman i Skog (nu
boende i Hög"), J. E. Söderlund i Torsåker
(nu boende i Stockholm), C. E. Eriksson i
Enköping (nu boende i Uppsala) och J.
Kydberg i Knifsta (rm boende i Stockholm);
^Linköpings stift: P. A. Kjellaiider i
Try-serain och K. A. Forssnian i Yäfversunda;
Skara stift: C. J. Nystedt i Ulricehamn,
A. P. Allén i Kulling-s-Sköfde (nu boende
i Tumberg) och C. N. Landgren i Sandhem
(nu boende i Fiflered);
Växjö stift: C. J. Petersson i Rogberga,
J. Modéen i ^ senhöga, A. M. Ekström i
Burseryd och S. Svensson i Bringetofta;
Lunds stift: H. Andersson i Broby (nu
boende i Tengened, Skbg), A. Ekholm i
Rö-deby (nu boende i Köping på Öland), S.
Lundstedt i Ekeby, L. O. Forsberg i
Vallkärra (nu boende i Värnamo), J. Nilsson i
Skurup, H. H. Lohmander i Ausås (1111
boende i Sjörup) och J. Kullenberg i
Ströfvels-torp (nu boende i Stockholm);
Göteborgs stift: E. Lidell i Lindberg;
Kalmar stift: E. Ohlsson i Kläckeberga (nu
boende i Söderåkra);
Karlstads stift: E. G. Fryxell i Östmark,
J. A. Svanström i Långserud (nu boende i
Kvistbro), N. Larsson i Or, A. Bryngelsson
i Dals-Ed och I. Vallgreri i Visnums-Kil.
Af riksdagens anslag å 10,000 kr. har
i år utdelats sammanlagdt 9,450 kronor.
Upphäfdt skolrådsval. I Onsala
valdes sistlidna december fyra ledamöter
i församlingens kyrko- och skolråd. Valet
öfverklagades, och anfördes därvid, att
en af de valda i egenskap af kyrkovärd
hade om hand kyrkokassan och en till
flera tusen kronor uppgående s. k.
tornbyggnadskassa och sålunda vore till
församlingen redovisningsskyldig.
Domkapitlet i Göteborg fäste intet afseende vid
denna invändning. .
Men då vidare anmärkts och blifvit
styrkt, att en person, somhäftatföroguldna
kommunalutskylder, fått rösta, och tre
fullmakter godkänts, ehuru de ej af
ut-ställarne blifvit skrifna utan blott
under-skrifna och med sigill försedda samt ej
af vittnen bestyrkta, samt dessa röster
kunnat på valets utgång inverka, blef
öfverklagade valet upphäfdt.
Lästiden i folkskolan. Rörande
nya normalplanens bestämmelse om sex
dagars läsning i veckan samt fem timmar
pr dag gjorde Allbo lärareförening vid
sitt möte i Regnhult den 26 juni på
förslag af hr P. Borgh enhälligt följande
uttalande:
1. Om en ordinarie fridag gifves hvarje
vecka för de barn, som då bevista skolan,
uppskjuta föräldrarna till dess sådana sysslor,
som barnen pläga uträtta, äfvensom lagning
af barnens kläder och skodon m. m.,
hvarigenom skolgången de fem dagarna blir redig
och jämn; men få icke barnen en dylik
fridag i veckan, bli de hemma när som helst
med eller utan lof, och så komma skolgången
och disciplinen att betydligt försämras.
2. Genom sex dagars arbete pr vecka blir
schemat i afdelningsläsande och flyttande
folkskolor onödigt tillkrångladt, i ty att
särskild läs ordning skulle gälla den veckan,
då repetitionsförhör hålles, och särskild för
veckan, då sådant icke hålles. Från
repetitionslördagar skulle nämligen skolans tre
vanliga första timmar öfverflytta» på tre
föregående dagar i samma vecka och två timmar
bortfalla, hvadan man ändock finge sex
timmars läs ning pr dag tre dagar hvar annan
vecka. ’
3. Sålunda vinna icke afdelningsläsande
och flyttande folkskolor någon tid på den
nya anordningen utan förlora i stället två
timmar hvar annan vecka samt f em timmar
ena lördagen i månaden, då läsningen skulle
vara alldeles inställd, summa 9 timmar eller
l V2 läsdag pr månad, under det barnen (vid
flyttande skolor äfven läraren) finge onödigt
traska skolvägen fram och åter en dag mera
i månaden än förut.
4. Därjämte skulle bestämmelsen för flyt
tände skolor omöjliggöra flickslöjd, för så
vidt denna ledes af småskollärarinna, samt
i hög grad försvåra anställandet af särskild
slöjdlärare, där sådan behöfves, emedan
samlad slöjddag blefve omöjlig.
5. Utan att gagna skolan komme
anord-ningen mångenstädes att vålla
landsortslä-rarne svårigheter och ekonomiska förluster,
ity att de för ordnandet af sina privata
angelägenheter behöfva en fridag i veckan.
De kunna icke såsom stadslärarne på en eller
annan timme undanstöka sina affärer utan
nödgas ofta göra resor för desamma; och
sornligstädes har man ju en hel mil eller
mer till skolrådets ordförande, hvilken
åtskilliga gånger under terminen behöfver
besökas.
6. Kretsen hoppas därför, att skolråden
vid uppgörandet af förslag till nya
reglementen’ behålla den gamla anordningen med
fem läsdagar i veckan och sex timmar pr dag
(jämte repetitionsförhör hvar annan lördag i
afdelningsläsande och flyttande folkskolor)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
