Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (1,021.) 24 juli 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 30
SVENSK LÄRARETIDNING.
505
Författningen bör bjuda, att skolsalens
väggar och golf skola vara så jämna som
möjligt samt så preparerade, att de utan att
uppsuga fuktighet kunna rengöras med
vatten. Väggarna målas i fält eller s. k.
fyllningar, att de ej må blifva enformiga och
tröttande. Taket bör vara måladt i hvitt
och väggarna i ljusgrå eller ljust grönaktig
färg, enär denna är mindre tröttande för
ögat. Bland uthusbyggnader anser
kretsen äfven ett lider eller skjul, där en eller
två hästar kunna få tillfälligt tak öfver
hufvudet, såsom önskvärdt.
Norra Tjustskretsen har som sin mening
uttalat, att församlingarna borde blifva
lagligt förpliktade att taga hänsyn till
normalritningarna, att skollokalerna och
lärarebostaden helst inrymmas i särskilda
byggnader eller byggas i vinkel med
hvarandra med skollokalerna i ena
äii-dan af huset och lärarens bostad i den
andra, skilda genom en helvägg och med
särskilda ingångar. För öfrigt i
hufvudsak lika med öfriga kretsar.
Beträffande skolhusets läge uttalar sig
Umeåkretsen sålunda:
Skolhuset bör aldrig förläggas vid allmän
lands- eller byväg eller alltför nära andra
boningshus; marken bör väl dräneras och
skolhuset för öfrigt ligga i sund trakt samt
hafva ett tilltalande yttre med flaggstång
och därtill hörande flagga.
Kindskretsen, som ansett, att de nya
normalritningarna böra upptaga
alternativ å såväl skolsalarnas och
lärarebostadens inrymmande i samma byggnad som
ock i särskilda byggnader, känner ej
något fullt tillfredsställande medel för
isolering af skolsalarna och lärarebostaden
i samma byggnad, utan torde denna
fråga riktigast bedömas af fackmän på
byggnadsteknikens område. På frågorna
10-14 rörande detaljbestämmelser om
skolsalarnas, afklädningsrummens och
slöjdsalarnas inredning och möblering
m. m. har kretsen ej velat uttala något
bestämdt svar, »enär en offentlig
diskussion öfver detta ämne ledes för
mycket in på smaksakernas område».
Åtskilliga kretsar ha instämt i
Sydvästra Upplandskretsens uttalande (se
årsskriften!), och ännu flera ha tillsatt
kommittéer, som skola besvara frågorna,
och torde vi återkomma, då deras svar
föreligga.
Af de hittills ingångna uttalandena
framgår emellertid, att flertalet kretsar
önskar lärarebostaden och skolsalen
förlagda i särskilda byggnader, att
»tjänlig bostad» bör utgöras af minst 3 rum
och kök för folkskollärare samt 2 rum
och kök för lärarinna, att barnantalet ej
bör öfverstiga 50 i folk- och 30 i
småskolan, att eiisitsiga bänkar äro att
föredraga framför tvåsitsiga samt att
skol-möblerna bli rikhaltigare och
ändamålsenligare än de nu i allmänhet äro i
landsbygdens folkskolor.
Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning till
lärare, lärarinnor och sko/vänner/
Fås gratis och porto fritt.
Klockareinstitutionens
afskaffande.
Uttalanden af myndigheter och
kyrkostämmor.
Domkapitlet i Kalmar finner
klockaretitelns utbyte mot den af petitionärerna
åstundade och faktiskt mångenstädes
brukade benämningen väl motiveradt
redan af den omständigheten, att
klockarens skyldighet att vid allmän gudstjänst
leda kyrkosången är en så väsentlig del
af hans tjänsteåligganden. Honom
tillkomma emellertid dessutom flera
uppgifter, hvilka icke lämpligen kunna på
den lägre kyrkobet j aningen öfverflyttas
utan att de för denna iiu gällande
kompetensfordringarna väsentligen måste
skärpas och aflöningen som följd däraf
höjas på ett sätt, som vore för
församlingarna alltför betungande. Dit hör
vården och ansvaret för kyrkans ofta
ganska dyrbara inventarier, afkurmandet
af lysning vid messfall, anteckning af
nattvardsgäster, kollektbokeiis förande
o. s, v.
Genom klockareiustitutionens
upphäfvande skulle ert betydande del af dessa
åligganden komma att betunga
prästerskapet och förlusten af klockarens
biträde skulle menligt inverka på
kyrko-förvaltningen. På grund däraf vill
domkapitlet afstyrka institutionens
afskaffande men tillstyrka dess reorganisation
dels genom öfverflyttande af
vaktmästaresysslorna på kyrkovaktaren dels
genom klockarenamnets utbyte mot kantor
med fordran på en viss bestämd
musikalisk examen som kompetensvillkor och
en däremot svarande reglering af
klockarens aflöning. Då kan kyrkosångens
höjande tillgodoses utan att andra
kyrkliga intressen bli lidande och de genom
prästerskapets privilegier klockarne
tillförsäkrade förmåner behöfva ej gå
förlorade utan kunna bli öfverflyttade på
den reorganiserad e
klockare-kantorsinstitutionen.
Beträffande löneregleringsförslaget
anser sig domkapitlet ej kunna tillstyrka
någon genomgripande rubbning i nu
gällande bestämmelser, enligt hvilka
ordnandet af löneförhållandena väsentligen
är öfverlämnadt åt församlingarna själfva.
Men på det denna själf bestämningsrätt
ej må till kyrkosångens skada
missbrukas, förordar domkapitlet att
församlingarnas beslut om löneförmåner må
underställas domkapitlets och vid besvär
k. m:ts pröfning och stadfästelse. Att
bestämma en viss minimilön, som då i
regeln ock blefve maximilön skulle med
afseende på olika förhållanden i olika
stift vara lika litet välbetänkt som att
låta folkmängden i församlingarna
uteslutande bestämma lönens storlek.
I de flesta fall böra organist- och
kantorstjänsterna vara förenade med
folkskollärarebefattning. Den lön
kyrkomusikern kan få, blir på de flesta stäl-
len för liten att lefva på för en man i
hans ställning, och hans tjänstgöring
skulle ej gifva honom sysselsättning,
hvadan han skulle bli hänvisad till
bisysslor, mindre förenliga med hans
ställning i kyrkans tjänst än
folkskollärarens. Församlingarna böra alltså
bibehållas vid sin rätt att efter
omständigheterna besluta om sagda tjänsters
förening.
Frågan om pensionsrätt för uttjänta
kyrkomusici finner domkapitlet
behjär-tansvärd och tillstyrker utredning af
hithörande frågor, hvarvid borde
undersökas möjligheten för organister, som
vunnit pensionsrätt i folkskollärarnes
’peiisionsinrättning, att få pension som
kyrkomusici utom folkskollärarepensionen
samt möjligheten för alla kantorer och
organister att bli delaktiga i
folkskollärarnes änke- och pupillkassa.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anser
i likhet med flertalet af församlingarna
i länet hinder ej föreligga för
klockareinstitutionens afskaffande, men
församlingarna böra som hittills äga
bestämmanderätt ej mindre i afseende å de
löneförmåner, som böra utgå till kantor
och organist, äii beträffande tjänsternas
förening med folkskollärarebefattning,
hvilken förening bör i vidsträckt
omfattning tillämpas.
Någon viss minimilöns fastställande
| anser länsstyrelsen icke vara rätt
förenligt med de grundsatser, som här i
landet plägat göras gällande med
afseende å såväl den borgerliga som den
kyrkliga kommunens bestämmelserätt.
Till nedbringande af kostnaderna för
kantorers och organisters utbildning
anser länsstyrelsen, att vid
folkskoleseminarierna med fördel skulle kunna
anordnas en lämplig anstalt, och att en i
sammanhang med folkskollärareexamen
aflagd lägre musikalisk examen
tvifvelsutan kunde blifva af beskaffenhet att i
stort sedt fullväl tillgodose
kyrkomusikens intressen. För mera kraf vande
organistbefattningar, som ej lämpligen
kunna med folkskollärarbefattning
förenas, bör fordras högre examen, aflagd
vid musikaliska akademien. Den
nuvarande formen för den lägre examens
afläggande kan ej anses tillfredsställande.
Pensions åstadkommande åt uttjänta
musici, deras änkor och barn anser
länsstyrelsen synnerligen önskvärdt, men
borde staten genom uppmuntrande
bidrag understödja kommunernas och
tjänsteinnehafvarnes åtgärder till detta
önskemåls realiserande. Om t. ex.
kyrkoförsamling förbunde sig att härför lämna
ett minimibelopp, borde staten å sin sida
åtaga sig ett fixeradt anslag. På så sätt
skulle af sig själf så småningom det
öfvervägande flertalet kantorer samt
möjligen deras änkor och barn genom
kommunernas frivilliga beslut komma i
besittning af pensionsförmåner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
