Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 31. (1,022.) 31 juli 1901
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 31
räkna sig hedern af att Danmark efter
flera års strider ändtligen ;år 1899 fick en
ny folkskolelag. De två andra äro
dåvarande kultusministern, biskop Sthyr, samt
dåvarande ordföranden i Danmarks
Lse-rerforening, skoledirektör Joakim Larsen.
Utan den kraftiga hjälp, som lämnades
af den i riksdagspolitiken välförfarne
västjylländske folkskolläraren, skulle helt
visst skollagsförslaget hafva strandat
äfven 1899. Men C. hade satt sig före,
att nu skulle det drifvas igenom - och
det lyckades. Vid det allmänna
skolmöte, som några månader efteråt hölls
i Köpenhamn, var C. ock föremål för
storartade ovationer från sina kamraters
sida. En Köpenhamnstidning skref till
och med i de dagarna: »Hr Sthyr får
den officiella äran för lagen, men
Christensen-Stadil får sina kollegers
handtryckningar och tack.»
Från alla håll vitsordas C. såsom en
insiktsfull och lugnt beräknande
politiker. Nu tager han såsom statsråd och
kultusminister säte och stämma i
regeringen. Han blir nu chef ej blott öfver
rikets sju biskopar och det dem
underlydande prästerskapet, öfver universitetet
och akademier med professorer och andra
lärda män samt öfver den stora
lärarekåren utan ock öfver den kultur ans t alt,
som benämnes »Det Kongelige Teater».
Om, såsom man kan vänta, åtskilliga
reformer i undervisningsväsendet så
småningom komma att blifva en följd af
systemskiftet i vårt södra grannland,
torde det ej vara för djärft att antaga,
att detta skall öfva inverkan äfven på
vårt eget lands undervisningsväsende.
*
Det förtjänar anmärkas, att af den
nya vänsterministärens män
kultusministern icke är den ende, som
personligen står folkskolan nära.
Trafikministern, förutvarande redaktören V. Hörup,
är folkskollärareson, och inrikesministern,
förutvarande redaktören Enevold
Sörensen, har genomgått Blågårds seminarium
och där tagit folkskollärareexamen samt
i 16 år suttit som medlem i Vejle amts
skolråd.
# ,
Det porträtt, som återgifves å första
sidan, är det allra nyaste af
kultusministern Christensen och oss veterligt
icke förut i tryck återgifvet.
#
Ur tidningarnas uttalanden med
anledning af den danske folkskollärarens
utnämning till kultusminister återgifva
vi följande:
Aftonbladet: Vid sina fyrtiofem år kan
Christensen-Stadil se tillbaka på en bana,
till hvilken ingen af hans samtida,
åtminstone i Skandinavien, kan uppvisa
motstycke. Efter att i sin ungdom ha
tjänat sitt bröd som vallpojke, lyckades
han skaffa sig tillfälle att aflägga
folk-skollärareexamen. Från folkskolan gick
hans väg till folketinget, där han med
en enastående snabbhet tillkämpade sig
en framskjuten ställning och inom kort
utsågs till vänsterpartiets ordförande.
Förliden vår utnämdes han till
statsrevisor och nu till ecklesiastikminister.
Dagens Nyheter
(Köpenhamnskorrespondent): Statsrevisor J. C. Christensen
har länge hört till vänsterns mest
betrodde män. För blott 11 år sedan
invaldes han i folketinget som anhängare
af aflidne Chr. Berg. Vid dennes död
öfvertog han ledningen af den Bergska
gruppen, och då vänsterreformpartiet
bildades år 1895 af alla de element, som
voro emot förlikningen år 1894, blef
Christensen mycket snart också detta
partis erkändt förste man. Han är en
solid utilitet, klok, lugn och
behärskad. Hans begåfning är -icke af
det slag, som bländar, men med stor
takt och framsynthet har han hållit
sitt parti samman, tills segern nu
tillfallit detsamma. Att denne enkle
folkskollärare, född bondson, nu öfvertar
kultusministerns portfölj kommer att
kännas som ett stycke revolution.
Christensen är personligen en religiös natur, men
hans sunda frisinne räcker otvifvelaktigt
så långt, att han kommer att intaga en
förstående och liberal hållning till alla
andliga rörelser. Han är ännu endast
vid midten *af fyrtiotalet.
Göteborgs Handelstidning:
Kultusministern J. C. Christensen-Stadil har gjort
en lysande parlamentarisk karriär. För
10-12 år sedan satt han som en
fullkomligt obekant landtfolkskollärare
borta vid västerhafvet i
Ringkjöbings-trakten. Nu har han öfvertagit
kul-tusministerportföljen i den första
vänsterministären. 1890 blef han invald i
folketinget. Han gjorde sig strax
bemärkt genom sin oratoriska förmåga, en
bred vältalighet, som ej saknar sin
jovialitet. Men sällsynt arbetsam, som han är,
satte han sig snabbt in i ärendena, och
efter blott några få års förlopp hade
han eröfrat den ledareplats, han alltjämt
sedan beklädt. Sedan
vänsterreform-partiet stiftades, har han varit dess
ordförande och i flera år finansutskottets
förman.
Den bondfödde skolläraren har i
verkligheten under de sista ministärerna
suttit inne med större makt än någon
minister.
–––– Det är ett tidens tecken, att
demokratien har segrat, att denne man,
som för några månader sedan till sin
sociala ställning var folkskollärare på
Jylland, hvilken plats han lämnade för
statsrevisorsbefattningen, blifvit
kultusminister i det rangdyrkande Danmark.
Post- och Inrikes tidningar
(Köpenhamnskorrespondent) .: Man finner, att det
nästan var orätt mot den aflidne
framstående partiledaren C. Berg, att han––
efter egen uppfattning - hölls utanför
ministären, emedan han endast var
skollärare, då nu två af hans kolleger äro
accepterade. Reformpartiets nuvarande
ledare, J. C. Christensen (den nuvarande
kultusministern), var nämligen ännu för
kort tid sedan skollärare, och äfven den
ene af de i ministären upptagna båda
redaktörerna har ursprungligen varit
skollärare. Emellertid är det just meningen,
att man under det nya systemet mer än
tillförene skall bortse från ministrarnes
borgerliga ställning och hålla sig till
deras värde såsom aktiva politiker.
Politiken (Köpenhamn): Sin nuvserende
anselige Stilling skylder han ikke Held
og ikke nogen Tilfseldighed. Den
skylder han sit eget Arbe j de.
Skole og Samfund: - - - I sserlig
Grad vil vore Lsereres Tanker kredse
om den ny Kultusminister
Christensen-Stadils Navn. Det er en ^Ere for vor
Lsererstand, ät i den Menneskealder, da
vört politiske Liv har udviklet sig her
hjemme, har det vseret Lserere, der i
förste Linie og med ^Ere har f0rt an
i de politiske Frihedskampe. De Lserere
i vört Land er snart talte, der ikke
hil-ser vor ny Kultusminister med rige
For-haabninger paa vor Folkeskoles Vegne.
Der er månge, der maaske med
»Flens-borg Avis» spörger: »Vil nu
Kultusminister Christensen foruden ät styre
Biskopper og Provster, Professorer og
Rektorer ogsaa göre sig gseldende som
S j selen i det ny Ministerium?» - Vi
til-fojer, ät der er flere endnu, der i deres
stille Sind i disse Dage 0nsker, ät det
maa blifve Tillfseldet.
Fyra nya skolförfattningar.
I Svensk författningssamling för
den 22 och 23 dennes finnas återgifna
följande fyra nya skolförfattningar.
K. M:TS NÅDIGA KUNGÖRELSE
angående tjänsteårsberäkning i vissa fall för
lärare vid folkskolor.
Vi OSCAR, etc., göre veterligt: att
sedan riksdagen bifallit Vår
framställning i ämnet, Vi funnit godt att, med
upphäfvande af nådiga kungörelsen
angående ändring för visst fall af gällande
bestämmelser om aflöning och
lönetillskott åt folkskollärare den 15 juni 1892,
förordna, att tjänstgöring efter behörigt
förordnande såsom lärare eller lärarinna
vid någon med folkskollärare- eller
folkskollärarinneseminarium förenad
öfningsskola skall anses lika med tjänstgöring
såsom ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola såväl i afseende å rätt för
ordinarie lärare ellej lärarinna vid
folkskola att efter viss tids tjänstgöring
komma i åtnjutande af ålderstillägg som
i afseende å rätt för skoldistrikt att för
aflönande af sådan lärare eller lärarinna
erhålla statsbidrag.
Det alla, som vederbör, etc.
Stockholms slott den 31 maj 1901.
OSCAR.
(L. SO’
Nils Claeson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0518.html
