Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (1,022.) 31 juli 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjänligt och beslutet för den skull
strede mot § 52 af folkskolestadgan,
profvade domkapitlet lagligt att, med
gillande af besvären, det öfverklagade
beslutet till all kraft och verkan
upphäfva.
Församlingen klagade hos k. m:t, som i
betraktande af det sedan år 1887
väsentligt ökade antalet folkskolebarn inom
Äppelbo församling ansett de förändrade
anordningar för barnens undervisning, som
vidtagits genom inrättandet af den nya
folkskolan i Salen, icke kunna vara så
tillfredsställande, att en biträdande
lärarinna vid Borns folkskola kan undvaras,
hvadan k. m:t ej funnit skäl att göra
ändring i det beslut, hvartill
domkapitlet genom sitt utslag i målet kommit.
Pension för å utrikes ort
boende. K. m:t har bifallit en af
folkskolläraren i Näs församling August
Hedstedts änka Anna Kristina Hedstedt gjord
anhållan om rättighet att, utan hinder
däraf, att hon vore bosatt på utrikes ort,
uppbära den henne från folkskollärarnes
änke- och pupillkassa tillkommande
pension. De förhållanden, som enligt
reglementet för folkskollärarnes änke- och
pupillkassa böra för pensions utbekommande
styrkas genom behörigt prästbevis, skola
under den tid, H. kommer att bo utrikes,
intygas genom af svensk konsul till
riktigheten vitsordad attest, utfärdad af
präst inom det religionssamfund, H.
tillhör.
>b>Behofvet af ett nytt
småskoleseminarium</b> inom Norrbottens län
framhåller folkskoleinspektören O. Ohlsson i
skrifvelse till Hernösands domkapitel.
Bristen på lärarekrafter för de mindre
folkskolorna är nämligen äfven i år
kännbar. Två sådana skolor, en i Råneå och
en i Öfver-Kalix, ligga på grund af
lärarebrist nere. Vid 27 skolor har
undervisningen bestridts af oexaminerade
lärare och lärarinnor, hvarförutom
under två månader oexaminerad lärarinna
varit anställd som vikarie vid skola i
Piteå stad.
För att afhjälpa den rådande bristen på
lärare påpekar inspektören nödvändigheten
af inrättandet af ett nytt seminarium, då
det enda som finnes icke kan vara mäktigt
att tillgodose det årliga behofvet af
lärarekrafter ens för de förefintliga skolorna, än
mindre, för flerstädes högeligen behöfliga
nya. Äfven anföres som skäl för ytterligare
ett seminariums inrättande inom länet, att
med oexaminerade lärarekrafter ej samma
goda resultat erhålles som med
examinerade. Inspektören föreslår Töre som
lämplig plats för ett nytt seminarium. Där
finnas lämpliga lokaler samt tillfälle till
förvärfvande af praktiska öfningar.
Folkskoleinspektören afslutar skrifvelsen med
följande ord: "Ehuru jag- icke vill förneka
fördelen af. en egen öfningsskola vid
seminariet i Öjebyn, vågar jag dock bestämdt
framhålla, att ännu ett seminarium är
ojämförligt mera nödvändigt, om icke det ej
synnerligen högt stående skolväsendet, hvad
beträffar mindre folkskolorna, delvis äfven
småskolorna, skall nedsjunka i allt för djupt
lägervall."
Katekesen inför
prästsällskapen. Vid konferens med prästerskapet
inom domprosteriet i Strängnäs stift uti
Öfverselö den 24 dennes inleddes af teol.
lektorn O. Norberg i Strängnäs en liflig
diskussion om katekesen. Frågan rörde
sig närmast om det från flera håll och
särskildt inom folkskollärarekåren
kraftigt framhållna krafvet på omarbetning
af vår nu använda katekesutveckling.
Som grundval för diskussionen tjänade
f. d. professor C. J. Norrbys försök
till en förbättrad katekesutläggning.
Flertalet af domprosteriets präster medgåfvo
behofvet af en förenklad utläggning men
ansågo icke det Norrbyska försöket
utgöra en tillfredsställande lösning af
frågan.
- Samma ämne diskuterades vid den
nyligen hållna prästkonforensen i
Örnsköldsvik. Inledaren, kyrkoherden J. E.
Björkqvist i Gideå, fann katekesen vara
en god handledning »vid bedrifvande af
katechismi undervisning» bland folket,
hvarmed menades de äldre
församlingsmedlemmarna, och ansåg sig därför
ej böra yrka på ny katekesutveckling,
äfven om han erkände, att vissa
formella brister borde undanröjas. Bland
de öfriga talarne var det knappast någon,
som. icke önskade vissa förbättringar i
formellt hänseende såväl med afseende
på katekesens enkelhet och tydlighet
som ock den följdriktiga uppställningen,
och i förra fallet saknades icke heller
anmärkningar mot Luthers lilla katekes.
En talare, doktor Hammargren, påpekade
klandervärda brister, som vidlåda vissa
stycken i katekesutvecklingcn, främst af
allt fjärde hufvudstycket, där
framställningen är af så underhaltig beskaffenhet,
att man icke må undra, om barnen med
den underbyggnad, som där gifves,
sedermera blifva ett lätt byte för olutherska
åskådningar.
Yrkande framställdes, att diskussionen
måtte få utgöia svar på frågan, men
konferensen beslöt icke förty uttala, att
den ej ansåge ny katekes af behofvet
påkallad, men väl erkände, att en med
varsam hand utförd revision af nu
gällande katekesutveckling vore behönig.
Permanenta fortbildningskurser
för folkskollärare. Vid
diskussionsföreningens å Nääs sammanträden den
15 och 23 d:s afhandlades frågan: »Äro
permanenta fortbildningskurser för
folkskollärarekåren önskvärda, och i så fall
huru skola de anordnas?»
Hr Östman från Sundsvall påpekade
lärarekårens behof af och sträfvan efter
fortbildning. Själfstudier lämna icke ett resultat,
som tillnärmelsevis motsvarar det nedlagda
arbetet. Planmässigt ordnade
fortbildningskurser äro därför önskvärda.
Hr Vetterstrand från Halmstad ansåg den
gamla frågan om lärarekårens fortbildning
endast provisoriskt löst genom de s. k.
sommarkurserna. Nämda kursers fortfarande
utveckling vore högeligen önskvärd, men
ännu nyttigare vore inrättandet af en
pedagogisk högskola.
Hr Löwerantz från Ö. Eneby påpekade de
förutsättningar, Nääs äger att kunna
utvecklas till en pedagogisk högskola.
Följande svar på den framställda
frågan antogs:
Diskussionsföreningen anser: 1) att
planmässigt bedrifna permanenta
fortbildningskurser för folkskolans lärarekår äro
önskvärda; 2) att de årligen återkommande
kurser, som vid universiteten och annorstädes
förekomma, äro särdeles erkännansvärda
men ingalunda motsvara behofvet, hvarför
nämda kurser, i den mån sådant kunde ske,
borde erhålla en ökad omfattning till såväl
tid som innehåll.
Därjämmte uttalas den förhoppningen, att
Aug. Abrahamsons pedagogiska tanke,
sådan den kommit till uttryck i hans
testamente, snarast möjligt måtte förverkligas,
och att sålunda Nääs blefve medelpunkten
för lärarekårens framtida fortbildningsarbete.
Undervisningen i huslig
ekonomi. Disskussionsföreningen på Nääs
har behandlat följande fråga: Huru bör
undervisningen i huslig ekonomi lämpligen
ordnas? En tremannakommitté fick i
uppdrag att utarbeta en plan till
utredning i frågan, och föreningen beslöt att
tillkalla någon i facket hemmastadd
person, som skulle hålla föreläsning i
ämnet. Dylika föreläsningar höllos ock,
en af fröken Essén från Göteborg och
en af frökon E. Korlén. Den förra
talade om skolkökens uppgift i allmänhet,
och den senare redogjorde för
undervisningens gång och det praktiska arbetet.
Såsom resolution antog
diskussionsföreningen den af kommittén utarbetade
planen till utredning af frågan om
huslig ekonomi, hvilken var af
hufvudsakligen följande innehåll:
Föreningen, som anser den föreliggande
frågans lösning vara af stor betydelse för
vårt folk, såväl ur uppfostringssynpunkt som
i nationalekonomiskt hänseende, uttalar som
sin åsikt:
dels att man för tankens förverkligande
bör söka intressera, allmänheten genom
föredrag å lämpliga platser, särskildt å Nääs,
och genom medverkan af tidningspressen,
samt vidare att man genom direkt vädjan
till hushållningssällskap och landsting må
söka erhålla bidrag till utbildande af
lärarinnor i huslig ekonomi äfvensom till
upprättande af skolkök i samband med
folkskola, sä mycket som möjligt lämpade efter
ortsförhållanden och folkets lefnadsvanor.
Aflöning till lärarinnor i huslig ekonomi bör
åtgå efter samma grunder som till
folkskolans öfriga lärarepersonal;
dels atl undervisningens anordning om
möjligt bör fotas på den redan samlade
praktiska erfarenheten och i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den nya normalplanen,
och således omfatta de viktigaste grunderna
för ett planmässigt skötande af ett hushåll,
såsom matlagning och bakning, med
iakttagande af nödig sparsamhet, renlighet och
klok uträkning tillreda en på samma gång
närande, hälsosam och välsmakande
hvardagskost för ett allmoge- eller arbetarehem,
öfningar i skötseln af kökskärlen och
spiseln samt i andra rengöringssysslor, kort
sagdt, praktisk hushållslära med anvisningar
om de särskilda födoämnenas
tillvaratagande, lämplighet och betydelse för
hushållningen. Undervisningen skall följaktligen
gå ut på att uppfostra flickorna till ordning,
noggrannhet och omtänksamhet med hänsyn
till hemmets angelägenheter, att väcka deras
intresse för dess sysslor samt att, i den mån
tiden del medgifver, bibringa dem färdighet
i dessa, hvarigenom småningom en stamtrupp
af goda tjänarinnor såväl som husmödrar
skulle komma att bildas.
För att undervisningen skall kunna fylla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
