Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (1,023.) 7 augusti 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
535
tände eller 289 folkskolor. Af de 255
flyttande småskolorna ambulerade 202
på två och 53 på tre stationer; af de
flyttande folkskolorna ambulerade 114
på två och 27 på tre stationer. De
mindre folkskolornas antal utgjorde 14,
af hvilka 12 voro fasta och 2 flyttande.
De skolpliktiga barnen utgjorde nämda
år 43,056, af hvilka 9,730 undervisades
i fasta och 12,125 i flyttande folkskolor,
505 i fasta och 75 i flyttande mindre
folkskolor samt 3,450 i fasta och 10,202
i flyttande småskolor inom eget
skoldistrikt.
Af de undervisade 36,087 barnen
erhöllo alltså ej fullt 38 % undervisning
i fasta skolor, medan däremot mer än
61 %^ undervisades i flyttande.
Antalet barn, som sakna undervisning
»af annan anledning», är i det närmaste
lika stort inom detta inspektionsdistrikt
som inom det föregående; men någon
förklaring öfver förhållandet förekommer
icke i denna berättelse.
Lärarepersonalen utgjorde: vid
folkskolorna 269, vid mindre folkskolorna 14
och vid småskolorna 367. På hvarje
folkskollärare eller -lärarinna skulle
således komma i medeltal 81 barn, på
lärare eller lärarinna vid mindre
folkskola mellan 41 och 42 samt på hvarje
lärarinna eller lärare vid småskolan
omkring 37. Häraf synes, att i synnerhet
folkskolans lärarepersonal är
»öfverlas-tad» i detta afseende.
Beträffande skolgången inom detta
distrikt förekommer ingen annan
tillförlitlig statistik än att de vid inspektionen
frånvarande barnen utgjorde 4,86 %
af det i dagböckerna inskrifna antalet.
Ifall inspektionsdagarna voro bekanta
på förhand, torde detta procenttal
emellertid vara lägre än under vanliga
förhållanden.
Medelkostnaden för hvarje skolpliktigt
barns undervisning uppgick till 14,24
kr. och för hvarje undervisadt barn till
16,29 kr. pr år. Utgiften på hvarje
inom inspektionsområdet kyrkoskrifven
person belöpte sig till 2,34 kr.
Utgifterna pr fyrk och bevillningskrona
uppgifvas ej i denna berättelse.
Sammanställer man nu dessa
statistiska uppgifter med det förut
citerade uttalandet i »Dagen», så torde
det icke vara så synnerligen svårt att
utleta orsakssammanhanget. De förra
visade oss, att skolväsendet är ytterst
bristfälligt, skolorna öfverbefolkade
och skolgången dålig; det senare att
föräldrarna taga barnens arbetskraft
i anspråk, redan då dessa äro späda,
att följden däraf blir ett förkrympt
släkte och många »kronovrak», samt
att lärarne klaga öfver skolgången.
Nu kunde man utan närmare
undersökning af och kännedom om
förhållandena på landsbygden vara
frestad antaga, att det underhaltiga
skolväsendet och den ojämna skolgången
uteslutande äro att tillskrifva föräld-
rarna, som å ena sidan vilja draga
all möjlig nytta af barnens arbete, å
andra sidan äro liknöjda för eller
måhända rent af fientligt stämda
mot skolan.
Med den kännedom vi äga om
allmogen, våga vi dock påstå, att det
icke förhåller sig så. Allmogen är i
allmänhet icke afvogt stämd mot
skolan; men den vill helt naturligt se
någon frukt af barnens skolgång.
Men denna måste, trots de bästa
lärarekrafter - ifall sådana stå till
buds i abnorma skolor - blifva liten
eller snart sagdt ingen, där barnet
exempelvis besöker skolan »mindre
än 13 veckor årligen».
Men hvarför inför man då icke en
bättre sakernas ordning? Hvarför
utbyter man icke de flyttande
folkskolorna mot fasta? o. s. v. Svaret
torde blifva: Det kostar för mycket.
Men i det föregående är visadt, att
kostnaderna för skolväsendet
åtminstone i Kronobergs län äro lägre än
i samtliga andra län, efter
invånareantalet räknadt, samt att de för
hvarje skolpliktigt barn likaledes äro
lägre än i alla andra län så när som
på ett, som kommer 35 öre lägre pr
barn.
Den invändningen duger således
inte.
Nej, här måste det vara initiativ,
som fattas. Och i det fallet är
allmogen fattig, det känna vi till. Det
ligger därför närmast till hands, att
prästerskapet såsom folkskolans
närmaste vårdare hvart inom sin ort här
grepe verket rätt an för att
åstadkomma en förändring till det bättre.
Därnäst är det folkskoleinspektörerna,
som i sin ordning borde drifva på
prästerskapet, där detta af en eller
annan anledning åsidosätter sin plikt,
och slutligen må äfven folkskollärarne
göra hvad på dem ankommer för att
sprida ljus i »det mörkaste Småland».
Om därtill provinstidningarna litet mera
än hittills ville taga sig an och stödja
folkupplysnings arbetet, vore detta af
stor betydelse.
Vi äro öfvertygade om, att
folkskolans målsmän och vänner icke
behöfva arbeta förgäfves och att, äfven
om de icke själfva få skörda stora
synbara frukter af sitt arbete, skall
dock eftervärlden välsigna deras
minne.
Sommarkurserna i Uppsala
tyckas detta år komma att vinna ännu
större anslutning än för två år sedan.
I går voro nämligen anmälda icke mindre
än 293 deltagare, under det motsvarande
dag år 1899 antalet anmälningar
utgjorde 246.
Kurserna taga sin början nästa onsdag
den 14 d:s kl. l e. m. med ett
offentligt föredrag i aulan af universitetets
rektor, professor O. Hammarsten.
Föreläsningarna börja samma dag kl.
5 e. m. och fortgå sedan alla
socken-dagar kl. 9 f. m.-2 e. m. samt 5–l
e. m. till onsdagen den 28 d:s, då
kurserna afslutas med ett föredrag kl. l i
aulan af domprosten, professor J. E.
Berggren.
Förevisningar af universitetets
samlingar och institutioner anordnas under
vederbörande lärares och/ tjänstemäns
ledning vissa dagar kl. 4-5 e. m.
Samtal om föreläsningsämnena
anordnas mellan vissa föreläsare och deras
åhörare kl. 7 e. m.
Föreläsningsprogram för kurserna är
intaget i n:r 22 af denna tidning och
hafva däruti endast gjorts de ändringar
och tillägg, att kand. måg. Marius
Kristensen från Askov håller 5 föreläsningar
om ny danska samt den välbekante och
värderade professor Poul La Cour 4 om
»historiske Momenter i den elementsere
Matematikundervisning», att fil. kand.
J. Nordvall föreläser 3 timmar om
Sveriges skogar ur växtgeografisk synpunkt
och l om växtlifvet i våra sötvatten
samt att konservator Kolthoffs
föreläsningar inställas. Amanuensen Arpis
föreläsningar åtföljas af förevisningar på
museet för nordiska fornsaker. Professor
Öhrvall kommer att å sina föreläsningar
behandla muskel- och nervfysiologi.
Grundlinjer, som angifva ämnets
hufvudpunkter och meddela vissa uppgifter
till underlättande af föredragens
uppfattande, utgifvas af hrr Almgren, Hahr,
Noreen, Sjögren, Svensén, SöderBerg,
Sernander (om växternas spridning),
Virén, Öhrvall och Östergren.
Kurserna i nynorska och nydanska
äro ordnade efter en gemensam plan
och inledas genom docenten Beckmans
första föreläsning. Som hjälpmedel
begagnas resp. afdelningar af
Schiick-Lun-dahls läsebok.
Till den af centralstyrelsen
föranstaltade kursen i tyska språket hafva
hittills ej mindre än 46 deltagare anmält
sig. ’
Söndagen den 18 d:s företages med
särskildt förhyrd ångbåt en utflykt till
Skokloster.
Studentföreningen Heimdal ämnar
inbjuda kursdeltagarne till en enkel
aftonunderhållning med föredrag, diskussion
och sång.
Beträffande resekostnaderna kan
nämnas, att fri återresa å statens järnvägar
är beviljad kursdeltagare till den station,
från hvilken han löst biljett till Uppsala,
hvadan han bör å denna station
förskaffa sig intyg - med angifvande af
vagnsklass – af stationsbefälét, att han
löst biljett till Uppsala, äfvensom mot
slutet af mötet begära intyg om dess
bevistande å sommarkursen. Båda dessa
intyg skola vid affär den, som ej
behöfver anträdas förr än några dagar efter
kursernas slut, aflämnas å Uppsala
station för utbekommande af returbiljetter.
Deltagare i kursen må äga att på
färden, såväl till som från Uppsala i
Stockholm afbryta resan för högst fem dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
