Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (1,027.) 4 september 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 36. (1,027.)
STOCKHOLM, 4 SEPTEMBER 1901.
20:e årg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., 3/4 år 8,25 kr., */2 år 2,25 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten com i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Allm, tel. 60 00,
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare :
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummor
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
Annons pris:
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
6n foll<sl{olemecenat år 1901.
[jet är icke sällsynt, att svenske män,
som råda öfver rikedomar, offra
af dem på de andliga intressenas
altare, men vanligen är det
vetenskapliga institutioner och anstalter, som. tjäna
samhällets högre klasser, eller ock de
fattiga och kroppsligen eller andligen
abnorma, som blifva ihågkomna.
Folkskolan, den främsta bildningsanstalten
för dem, som utgöra samhällets breda
grundval, är däremot sällan föremål för
frivilliga uppoffringar. Under svunna
tider hände däremot rätt ofta, att vår
kulturs stormän upprättade och
understödde skolor för folkets barn. Att det
nu är annorlunda kan icke bero på, att
de offentliga anslagen till folkskolan
skulle vara så rikliga, att de skulle göra
den privata offervilligheten öfverflödig,
ty det som behöfver göras för vårt lands
7- å 800,000 folkskolebarn är af s-år stor
omfattning, att ännu blott en ringa
bråkdel blifvit utfördt. Särskildt i orter där
industrien utvecklat sig hastigt, har det.
ofta visat sig omöjligt att få medel till
att hålla barnskolorna i jämnhöjd med
de kraf, som ökad folkmängd och nya
lifsvillkor framkallat. Bristande vård om
de uppväxande skarorna af barn har
ledt till att många förvildats och blifvit
DET NYA FOLKSKOLEHUSET I HUSKVARNA.
BRUKSPATRON V. THAM.
en olycka för sig själfva och en plåga
för sin omgifning. Att erfarenheten
härom allt mera sällan uppväckt de
för-mogne att genom initiativ och pekuniärt
understöd komma samhällsorganen till
hjälp synes antyda, att den i gångna
tider icke ovanliga idealismen hos vår
öfverklass är, väl icke i utdöende, men
i sjunkande.
Men vi hafva dock äfven i våra dagar
några industriens stormän, som gjort och
göra betydande insatser i
folkundervisningsarbetet. Främst bland dessa står
kanske verkställande direktören i
Huskvarna vapenfabriksaktiebolag,
brukspatron Vilhelm Tham. Då han för 25 år
sedan öfvertog ledningen af den gamla
vapenfabriken, hade Huskvarna samhälle
en småskola och en folkskola, hvars lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
