Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (1,027.) 4 september 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
615
lem af Sveriges allmänna
folkskollärare-förening och ordförande i
Landskronakretsen.
Folkskollärareseminariernabör
ja i dagarna nytt läsår.
I . Uppsala folkskollärareseminarium
hafva 24 nya elever intagits i första
klassen men af titrymmesskäl blott en
af åe fyra anmälda s. m. kandidaterna
kunnat vinna inträde i fjärde klassen.
Eleverna äro nu summa 99, nämligen
26 i fjärde, 25 i tredje och 24 i
hvardera af andra och första klasserna.
Vid det nya folkskollärareseminariet
i Strängnäs söktes inträde af 21
elever. Af dessa intogos 17. Dessutom
torde 3 tillkomma, däraf två, som vid
andra seminarier ej kunnat intagas af
utrymmesskäl, och en med stöd af § 31
i seminariestadgan.
I Linköpings
folkskollärareseminarium hafva i fjärde klassen intagits
2, däraf med k. m:ts medgifvande en
finne, och i första klassen 25 nya elever.
– Vid Strängnäs
folkskollärareseminarium äro förordnade: fröken Anna
Nilsson till lärarinna i teckning,
direktör A. Bedinger till lärare i sång och
musik, slöjdläraren E. Ekelund till
lärare, i slöjd, löjtnanten J. Peterson till
lärare i gymnastik och
trädgårdsmästaren G. R. Karlström till lärare i
trädgårdsskötsel.
berörda skola, så snart det varit möjligt
anskaffat annan lärare, som meddelat
undervisning i skolan, men det icke
syntes vara möjligt att ombesörja sådan
undervisning under så lång tid, att fullt
åtta månaders undervisning under år
1901 kunde i skolan meddelas, samt
Ekekrantz, så länge han ännu ej hunnit
blifva i laga ordning skild från sin tjänst,
torde göra anspråk på full lön, täcktes
medgifva församlingen tillstånd att af
allmänna medel för år 1901 utbekomma
lönetillskott åt Ekekrantz, utan hinder
däraf, att undervisningen i skolan icke
komme att meddelas under hela den i lag
stadgade tiden.
Med hänsyn till hvad i ärendet
förekommit har k. m:t den 16 augusti funnit de uti
länsstyrelsens resolution åberopade
omständigheter icke utgöra hinder för det
sökta löiietillskottets utbetalande; i följd
hvaraf, med undanrödjande af
länsstyrelsens resolution, ärendet visats åter till
länsstyrelsen, som äger att detsamma
ånyo till behandling företaga och därmed
vidare lagligen förfara.
Ovisshet om lästidens längd
intet skäl för statsbidragets
vägrande. Skolrådet i Örkeneds
församling anhöll hos länsstyrelsen i Kristian-§
stads län att af allmänna medel
utbekomma bidrag för år 1901 till aflönande
af ordinarie folkskolläraren i
församlingen Karl Gustaf Engelbrekt Ekekrantz
och meddelade därvid tillika,
att Ekekrantz under fulla fem år haft
ordinarie anställning och under denna tid
oförvitligt tjänstgjort intill år 1901, då han
visat sig så försumlig i förrättandet af sin
tjänst, att han slutligen helt och hålle^
uraktlåtit att meddela undervisning1, äfvensom
att skolrådet’! följd häraf beslutat tilldela
honom varning, hvilket beslut dock såsom
öfverklagadt ännu ej vunnit laga kraft,
hvarför Ekekrantz fortfarande innehade sin
befattning.
Sedan skolrådets uppgifter blifvit af
vederbörande folkskoleinspektör
vitsordade, förklarade länsstyrelsen genom
resolution den 6 sistlidna juni,
att enär det framginge af det utaf
ordföranden i skolrådet meddelade intyg, att
undervisning-en vid den skola, där Ekekrantz
vore anställd, icke pågått eller påginge i
behörig1 ordning, och det sålunda vore ovisst,
huruvida densamma kunde komma att fortgå
hela den i lag stadgade tid, funne sig
läns-Styrelsen förhindrad att för det dåvarande
förordna om utbetalningen af det begärda
lönetillskottet.
Med förmälan, att den Ekekrantz af
skolrådet meddelade varningen blifvit af
domkapitlet i Lund genom utslag den 5
juni 1901 stadfäst, anhöll skolrådet att
k. m:t, enär skolrådet, då Ekekrantz
försummat sin skyldighet att undervisa i
Statsbidraget för
småskollärarinneplats. Skolrådet i Båstads
församling anhöll hos länsstyrelsen i
Kristianstads län att af allmänna medel
utbekomma lönetillskott för år 1901 till
bl. a. biträdande lärarinnan vid
församlingens folkskola Anna Maria Hernström,
hvilken oförvitligt tjänstgjort under tolf
år, med 233 kr. 33 öre.
Vederbörande folkskoleinspektör hade
uti afgifvet yttrande hemställt, huruvida
för Hernström, hvilken enligt vunnen
upplysning åtnjutit tjänstledighet sedan
1901 års början och erhållit förnyad
ledighet äfven för nästkommande
läs-termin, kunde begäras ålderstillägg
under ett år, som hon icke finge räkna
som tjänsteår vid eventuell ansökan om
understöd från småskollärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt, och vidare
anfört, att enligt folkskoleinspektörens
åsikt statsbidrag för 1901 borde lämnas
för tjänstgörande biträdande lärarinnan
Ellen Ottilia Svensson med blott 200 kr.
med rätt för skolrådet att, om Anna
Maria Hernström komme att under
läsårets lopp ånyo inträda i tjänstgöring,
inkomma med ny ansökan att erhålla
den skillnad i statsanslaget, som i sådant
fall kunde uppstå.
Sedan å landskontoret anmärkts, att
enär Hernström, enligt hvad upplyst
blifvit, icke tjänstgjort eller komme att
tjänstgöra under år 1901, samt
skoldistriktet icke visat, att hon för samma
år blifvit behörigen antagen till tjänsten,
det för henne rekvirerade statsbidraget
å 233 kr. 23 öre icke borde utgå, men
att då tjänsten uppehölles af Svensson,
för hvilken skoldistriktet enligt lämnade
uppgifter syntes berättigadt att erhålla
statsbidrag med 200 kr., skillnaden i
dessa lönetillskott, 33 kr. 33 öre, borde
från det af skolrådet rekvirerade
beloppet af dragas.
Länsstyrelsen utanordnade för
ifrågavarande tjänst lönetillskott med allenast
200 kr., och k. m:t har ej funnit skäl
att i detta af skolrådet öfverklagade
beslut göra ändring.
Bostadsbråket i Slaka. Slaka
socknemän beslöto å kommunalstämma
den 15 juli 1900 att till härbergerande
af fattiga upplåta det s. k.
kommunalrummet i nedra våningen af den s. k.
sockenbyggnaden samt att för sådant
ändamål låta kommunalnämden taga
detsamma i besittning.
Häröfver besvärade sig klockaren och
organisten A. Boqvist hos länsstyrelsen
i Östergötlands län under anförande:
att ifrågavarande sockenbyggnad vore
belägen af jord, som sedan urminnes tider
varit och jämväl vid reglering af
klockarelönen 1885 blifvit för all framtid bestämd
till klockarelönejord; att sedan den s. k.
sockenbyggnaden blifvit år 1834 uppförd
å berörda jord, hvars egenskap af
klockarejord såväl vid en år 1891 hållen
biskops-visitation som vid andra tillfällen vitsordats,
församlingen 1855 å kyrkostämma beslutat
att uti byggnadens nedra våning för eget
behof använda det större rummet men till
organisten upplåtit de två mindre rummen
äfvensom det större, då detsamma icke
begagnades af församlingen; att församlingen,
som oaktadt sistberörda beslut under flera
år egenmäktigt användt ett af de mindre
rummen till kommunalrum eller sockenstuga,
nu velat ytterligare inkräkta på den år
1855 bestämda klockarebostaden, i det
församling-en beslutat att använda det s. k.
gamla kommunalrummet till fattigstuga; men
att då det större rummet aldrig varit ledigt
till begagnande af klaganden, församlingen
saknat all befogenhet att på sätt som skett
disponera öfver hans lönebostadsrum.
Slaka socknemän anförde uti häröfver
afgifven förklaring,
att särskildt klockarebol icke funnes inom
församlingen; att nu ifråga varande
jordområdet vid klockarelönens reglering 1885
af misstag" kommit att fortfarande användas
till klockarens aflönande men i själfva
verket vore kyrkojord; samt att ifrågavarande
byggnad, hvilken blifvit uppförd för att i
nedra våningen inrymma socken- och
fattigstuga samt klockarebostad och i öfra
våningen skola och lärarebostad, sedermera
städse, användts för det därmed afsedda
ändamål, intill dess sockenstugan blifvit till
annat ställe förlagd, då församlingen ansett
sig fullt befogad att besluta om fattigas
inhysande äfven i det till sockenstuga eller
kommunalrum förut använda rummet, helst
för klockarens och organistens räkning
ändock återstodo tre rum, däraf klaganden
begagnade ett till boningsrum, ett till kök
och ett till handkammare eller skafferi.
Länsstyrelsen utlät sig genom utslag
den 31 okt. 1900,
att enär den till klagandens begagnande
på lön upplåtna jord med därå befintliga
bvggnader icke vore att till klockarebol
hänföra, samt Slaka församlingsbor sålunda varit
oförhindrade att, på sätt som skett, förfoga
öfver däruti befintliga rum, och då
klaganden icke ens påstått, att församlingen genom
öfverklagade beslutet inkräktat på
klagandens rätt till bostad, som honom vid
klockarelönens reglerande den 13 okt. 1885
tillförsäkrats, fann länsstyrelsen besvären icke
förtjäna afseende, hvarjämte klaganden
förklarades skola själf vidkännas sina
kostnader å målet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
