- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
664

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,030.) 25 september 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

664

SVENSK IÄRARETIDN1NG.

N:r 39

skolgång i det hela, äfven där
skolgången nu är mycket god.

Inspektören . tyckes icke ens haft
en tanke på att han bort verka för
full lästid vid de nya reglementenas
utarbetande utan låter
hvarannan-dagsläsningen obehindradt fortgå till
och med i småskolorna. Det enda,
som tyckes bekymra honom, är att
icke läsningen i
hvarannandagssko-lan kan få inskränkas till fem dagar
i veckan.

Om vi icke missminna oss, var
det hr Jungner, som förra året på
seminarieläraremötet i Linköping så
bestämdt påstod, att om läraren är
skicklig och samvetsgrann, så kunna
barnen enligt hans erfarenhet lära sig
katekesen i folkskolan. De, som stå
under hans vård, ha i lyckligaste fall
haft 85 läsdagar om året. Vi hoppas,
att de fått läsa något litet mera än
katekes. Om så är, kan den, som
själf undervisat barn i folkskolan, ej
undgå frågan: huru studerar
inspektören undervisningen i de åt honom
anförtrodda skolorna, då han är
alldeles viss om, att 85 dagar af 365
äro tillräckliga att inlära katekesen
jämte det öfriga af folkskolekursen?

Emellertid lämnar
inspektörsberättelsen ej fullt säkra upplysningar
om, huru det är ställdt i själfva
staden. Vi hafva därför vändt oss till
en i staden bosatt person och då fått
västgötabondens uppgift bekräftad.
Det är sålunda verkligen
förhållandet, att

stiftsstaden Skara Jiar år 1901
Hvarannandagsläsning i sin folkskola.

Fyra dagar i veckan hafva alltså
barnen i Skara anslagen till öfning
i lättja och odygd. Det lättlärda
bibelspråket: »Fåfäng gå lärer mycket
ondt», synes icke vara rätt
begrun-dadt af stadens pedagoger.

Det är obegripligt, huru en
anordning af detta slag kunnat införas och
fått fortfara i långa tider uti ett
samhälle, där biskopen, domkapitlets
medlemmar, seminarierektor,
seminarielärare och ej mindre än tre
folkskoleinspektörer lefva och verka. De hafva
ju alla icke blott moralisk utan
äfven juridisk plikt att vårda sig om
folkundervisningen. Men om alla
dessa slumra, har icke vår högsta
skolstyrelse utvägar att påminna om
lagars och författningars innebörd?
Staten utbetalar ju icke små belopp
för direkt kontroll öfver vården om
folkskolan. Icke må det väcka
förundran, om folkskolan vanvårdas ute
på landsbygden, då de hafva sådana
föredömen på ställen, där allt borde
vara mönstergillt!

En ljuspunkt lär dock på sista tiden
visat sig på den mörka taflan.
Enligt hvad man nyss meddelat oss,
har biskopen yrkat på lästidens
ökning inom själfva-staden, och det

är ifrågasatt att bygga ett nytt
skolhus.

*



Utom hvad vi här relaterat hafva
en hel del andra fakta af hithörande
slag kommit oss tillhanda. De visa,
att det är alldeles nödvändigt, att
statens inspektörer bringas till en
sundare uppfattning af sin ställning
till folkskolan än många af dem nu
ådagalägga. Annars kunna icke
riksdagens och regeringens omsorger
om folkundervisningen bära afsedda
frukter.

Ingen ny årsklass vid
Stockholms folkskolor.

Kyrkofullmäktige sade nej.

Härvarande folkskolor omfatta 14
terminskurser, motsvarande sju
årsklasser. De fyra första kurserna
utgöra småskolan, de därpå följande
åtta den egentliga folkskolan och de
två sista kurserna folkskolans högre
afdelning. Denna sistnämda är
sålunda i Stockholm endast ett-årig,
under det gällande normalplan
angifver två årsklasser för folkskolans
högre afdelning såsom det normala.

Som bekant hade
folkskoleöfverstyrelsen i sitt senaste förslag till
utgiftsstat föreslagit en utvidgning af
folkskolans högre afdelning med en
årsklass, i den mån sådant visade
sig vara af behofvet påkalladt, och
skulle begagnandet af undervisningen
i denna årsklass vara frivilligt.

Samtliga skolråd och församlingar
med undantag af Klara hade bifallit
öfverstyrelsens förslag. Likaledes hade
kyrkofullmäktiges beredningsutskott
tillstyrkt bifall, dock med reservation
af disponenten Sjöström.

Då ärendet i måndags afton
förekom i kyrkofullmäktige, uppstod en
liflig diskussion, som upptog två
timmars tid.

Därunder uppträdde mot förslaget
d:r C. Nyström, disponenten Sjöström,
komminister Leuwgren, pastor
primarius Håhlj professor Montelius, d:r P.
Hallström, sekreteraren Åsbrink och
d:r Norblad.

Af dessa talare framhölls, att nutidens
sträfvan ginge i den riktningen att förkorta(I)
undervisningstiden. Det blefve blott ett
fåtal barn, som komme -att begagna den
förlängda undervisningstiden, och det vore
ej skäl att för detta fåtals skull vidtaga en
så omfattande utvidgning. Här funnes för
öfrigt borgareskola, tekniska skolan m. fl.
anstalter, där barnen kunde få fortsatt
undervisning, och därjämte vore yrkesskolor
ifrågasatta. Någon utredning angående
kostnaderna, undervisningsplanen m. m.
förelåge icke, hvarjämte det ansågs
olämpligt att nu fatta beslut, då fråga förelåge
om att öfverflytta hela folkskolebudgeten
på stadsfullmäktige.

Förslagets försvarare utgjorde
endast fyra, nämligen kyrkoherden
Bergman, d:r Lagerstedt, redaktör
Hammarlund och kyrkoherden Eklund.

Dessa talare betonade, att folkskolans
högre afdelning på 70- och 80-talen varit
tvåårig, men att i följd af
kyrkofullmäktiges inskränkningar i budgeten
öfverstyrelsen sett sig nödsakad att indraga den
åttonde årsklassen. Det gällde nu endast att
gå tillbaka till hvad fordom varit. Detta
vore ock nödvändigt, om Stockholms
folkskoleväsende ej skulle stå allt för långt
efter andra städers. I Göteborg omfattade
den högre afdelningen två årsklasser, i
Malmö två å tre klasser, och i Norrköping
vore den t. o. m. treårig> En utvidgning
vore ock behöflig, enär många föräldrar
önskade låta sina barn fortsätta..skolan till
konfirmationsåldern. Ensamt i Östermalms
församling hade 34 flickor anmält sig vilja
fortsätta i en blifvande åttonde årsklass.
Då undervisningen i den högre afdelningen
vore frivillig från barnens sida, skulle
densamma ej förlänga den obligatoriska
skolkursen med en enda dag. I Tyskland ginge
barnen i folkskolan till 15:e och 16:e året,
och där hade man icke några ligapojkar.
Det vore föga grannlaga, om
kyrkofullmäktige så begagnade sin makt, att de åsikter,
som gjort sig gällande vid sju
kyrkostämmor undertrycktes, medan en kyrkostämma
(hvilken uppgifvits hafva varit besökt af
endast ett 10-tal personer) finge sin tillfälliga
vilja igenom.

Efter slutad diskussion beslöto
kyrkofullmäktige med 35 röster mot
13 att af slå det föreliggande
förslaget. Endast följande 13 röstade för
den ifrågasatta utvidgningen:

StorlcyrJcoförsamlingen: komminister 1.
Kiell-man-Göransson

Klara församling: grefve G. von Rosen;

Jakobs och Johannis församling: rektor
Hugo Hernlund, kyrkoherden E. Bergman,
direktör C. H. Granholm, snickaren J. K.
Almgren och apotekaren A. Murray;

Maria församling: kyrkoherden K. A.
Eklund och läroverksadjunkten F. K. Aulin;

Östermalms församling: läroverkskollegan
d:r N. G. V. Lagerstedt och rådman Axel
Petersson;

Adolf Fredriks församling: byråchefen A.
V. Feychting och redaktör E.
Hammarlund.

Samtliga öfriga i sammanträdet
deltagande röstade för afslag. Det
förtjänar anmärkas, att från Katarina och
Kungsholms församlingar ingen enda
röst afgafs till förmån för förslaget,
ehuru både skolråden och
kyrkostämmorna i dessa församlingar
varit med om utvidgningen.

Mot det sålunda fattade beslutet
reserverade sig kyrkoherden E.
Bergman, d:r N. G. V. Lagerstedt,
redaktör E. Hammarlund, komminister I.
Kiellman-Gröransson och apotekaren
A. Murray.

Vi förmoda, att de, som fortfarande
energiskt hålla på
kyrkofullmäktigeinstitutionen, nu skola f å en
kärkom-men anledning att ytterligare prisa
denna så unika institutions
förträfflighet i fråga om att föra
folkundervisningen framåt.

Läroverkskommittén

är för närvarande samlad i
hufvudstaden, och torde kommitténs
arbeten komma att fortgå hela hösten.

En brefskrifvare till en del
landsortstidningar har haft åtskilligt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free