- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
668

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,030.) 25 september 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

668

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 39

äro medlemmar af föreningen. Efter ett
intressant föredrag af hr A. Elmgren beslöt
mötet uppdraga åt en person vid hvarje
skolhus att söka förmå kamrater till inträde
i föreningen. Likaledes skulle
folkskoleinspektören d:r Nordlander inbjudas att ingå
i föreningen samt förslag framställas, att
Gäfle lärareförening måtte uppgå i kretsen.

- Högtidligen aftäcktes den 17 d:s å
Hög-säters kyrkogård, Älfsb., en minnessten
öfver hädangångne folkskoleinspektören Aug.
Ekelund. Vid minnesvården, som
tillkommit på föranstaltande af lärare och
lärarinnor, hölls minnestalet af kyrkoherden Edgren,
och folkskoleinspektören Cedergren tolkade
lärarekårens saknad efter den aflidne. Vid
en efter högtidlighetens slut i prästgården
anordnad minnesfest höllos flera tal,
däribland ett af folkskolläraren A. Helidén.

- Två nya kretsar af Sveriges allmänna
folkskollärareförening hafva nyligen blifvit
bildade. Så beslöt lärarepersonalen i
Ede-fors, Nbtn, den lod:s att bilda Edefors
lärareförening, och Atvids olärare och
lärarinnor bildade den 14 d:s Atvidabergskretsen.
Denna senare utsåg till ordförande
folkskolläraren K. A. Kindblad i Örsäter, till vice
ordförande G. E. Karlsson i Åtvidaberg, till
sekreterare E. Larsson i Närstad och till
kassaman O. V. Olgers i Adelsnäs. Stadgar
antogos, och 11 medlemmar ingingo i
föreningen.

- En badbassäng skall inrättas i
Linköpings nybyggda folkskolehus, hvilket hvad
bekväma och tidsenliga anordningar
beträffar torde söka sin like i vårt land. I
källarvåningen äro förlagda ett afklädningsrum,
ett rum med bassäng och duscher samt ett
med lafvar för badstubad. Bassängen är
murad af cement, 2 meter bred och 3,5
meter lång, samt erhåller sitt vatten från 2
kopp ar cisterner, en med varmt och en med
kallt vatten. Duscharna äro tre, och kan
man gifva dem den temperatur, man
önskar.

- En dags ledighet i månaden för
rengöring af skollokalen var ett önskemål, som
uttalades vid Vinslöfsortens lärareförenings
möte i Näflinge, Krist., den 14 d:s.
Enhälligt uttalade sig de närvarande för den i
normalplanen gifna anvisning i detta fall
och framhöllo, hurusom det är alldes
nödvändigt, att läraren erhåller en veckodag i
månaden ledig, där undervisningen
meddelas 6 dagar i veckan. I annat fall blefve
ingen tid öfrig för skollokalernas grundliga
rengöring. Protokollsutdrag skulle tillställas
alla vederbörande, som hafva att uppgöra
nya skolreglementen i kretsens skoldistrikt.

- En vårdanstalt för sinnesslöa barn
invigdes högtidligen den 14 d:s i Sollefteå i
närvaro af ett 40-tal personer. Apotekaren
Askberg uppdrog en historik öfver
anstaltens uppkomst, kontraktspresten Åkerberg
talade öfver Dåv. ps. 9:10, och akten afslöts
med psalmsång. Skolan, som tillkommit
enligt Västerbottens läns landstings beslut,
är afsedd för 25 bildbara sinnesslöa barn i
åldern 8-16 år. För närvarande äro 13
barn intagna. Föreståndarinna är fröken
Anna Bohman och lärarinna Astrid Kinman.
Skolan har rymliga och ändamålsenliga
lokaler.

- Målet för undervisningen i
trädgårdsskötsel uti folkskolan, yttrades det vid Norra
Fjärdhundra lärare- och lärarinneförenings
möte i Bjurvalla den 14 d:s, är att bibringa
barnen kunskap i och intresse för
trädgårdsskötsel samt väcka och odla deras
skönhetssinne. Skall detta mål ernås, måste den
för ändamålet afskilda jorden på
skoldistriktets bekostnad förarbetas och förbättras samt
städse hållas i hög växtkraft. Undervisning
bör meddelas i bärbuskars oqh fruktträds
plantering, förädling och ändamålsenliga
vård och beskäring samt kökjäväxters
så-ning, vård under sommaren, äkörd,
förvaring och i vissa fall användning. Hvarje
enskildt barn bör deltaga i afla
förekommande arbeten.

- En angenäm skolutflykt till Leufsta bruk
företogs den 10 d:s af skolbarnen vid
För-säters båda skolor samt Sakrisbergs,
Skärp-linge, Valnäs och Ingstarbo skolor i Öster
Löfsta under ledning* af lärare och
lärarinnor. En mängd personer voro nog vänliga
att utan ersättning skjutsa barnen i
löfklädda skrindor. 450 barn voro vid
middagstiden samlade å brukets skolgård. Först
fingo barnen göra ett besök i ett lappläger:
en lappkaravan hade nämligen slagit läger
utanför bruket. Därefter besökte de
hammarsmedjan och snickeriverkstaden och
gjorde sedan sin uppvaktning hos brukets
ägare, friherre De Geer, som undfägnade
barnen med kaffe å herrgården.

- De badande barnen från hufvudstadens
folkskolor voro i Stockholms sim- och
badinrättning under den förflutna sommaren
inalles 5,843 mot 6,030 sommaren förut. Af
dessa 5,843 badade 554 gossar och 264
flickor hvar dag samt 2,917 gossar och 2,108
flickor hvarannan dag. Af gossarna voro
vid början af badterminen, som varade från
den 19 juni till den 31 augusti, endast 614
simkunnige och af flickorna 154. Men vid
terminens slut voro 1,492 gossar och 851
flickor simkunniga. Af de 202, som vid
Stockholms Simsällskaps högtidsdag den 27
augusti blefvo promoverade, voro 118 elever
vid Stockholms folkskolor. 8 flickor och 3
gossar blefvo magistrar samt 59 flickor och
48 gossar kandidater.

- En skolveteran hyllades hjärtligt af
Västerbergslagens lärare- och
lärarinneförening vid mötet i Söderbärke den 19 d:s.
De till omkring ett hundratal uppgående
mötesdeltagarne tågade vid middagstiden
upp till den bostad, som f. d. Öfverläraren
vid Hällefors skolor J. Lindgren åt sig
uppfört. Sedan sångkören sjungit några sånger,
framförde v. pastor Stenvall till hr L.
mötesdeltagarnas tack för hans arbete i skolans
tjänst samt tillönskan om, att hans
återstående dagar måtte bli ljusa och lyckliga.
Hr L. tackade, djupt rörd, för denna
hyllning och inbjöd de uppvaktande att från
husets balkong taga den särdeles vackra
utsikten i betraktande. Här afsjöngos
ytterligare ett par sånger.

- Om barns frånvaro från skolan vid
epidemi och huru den skall i skolans böcker
antecknas diskuterades vid sammanträde med
Hedesunda skolråd och lärarepersonal den
14 d:s. Då lärarepersonalen på grund af
skolreglementet ej äger rättighet att bevilja
barn lof från skolan för mer än tre dagar
å rad och i intet fall mer än en tiondedel
af terminens läsdagar, finner läraren sig
mången gång rådvill, huru han skall
anteckna sådana barns frånvaro, som ej själfva
äro sjuka men som på grund därutaf, att
smittosam sjukdom utbrutit i hemmets
närhet, ej af läraren kunna få tillåtelse att
bevista skolan. Då mötet ansåg, att friskt
barn, som på grund af här anförda skäl
måste vara borta från skolan, icke kunde
antecknas såsom sjukt och ej heller läraren
hade rättighet, förrän skolrådet därom fattat
beslut, att anteckna sådana barns frånvaro
med lof, uttalade mötet önskvärdheten af,
att hänsyn härtill toges vid upprättande ar
dagböcker för skolorna, så att en särskild
kolumn för dylika anteckningar
anbringades, och skulle denna mötets uttalade
önskan genom skolrådets ordförande
öfver-bringas till vederbörande.

- Normalplanens läsordningsförslag och
deras lämplighet för efterföljd voro under
debatt vid Sölvesborgsortens lärareförenings
möte i Helleviks folkskola den 19 dennes.
Inledaren, hr G. Vingren i Solve, påpekade,
att dessa förslag syntes rent af hafva
tillkommit i syfte att så mycket som möjligt
splittra arbetet i skolan och gifva s. k. tysta
öfningar en otillbörlig plats. Så hade t. ex.
tysta öfningar af tre klasser förlagts under
kristendomsundervisning med en klass.
Detta vore, menade talaren, i hög grad
opedagogiskt. I stället borde alla klasserna så

mycket som möjligt hållas tillsamman och
undervisningen göras sådan, att äfven barn
på olika stadier kunde fatta den. De tysta
öfningarna äro af föga vikt, helst då de ej
kunna of verv åkas af läraren, hvilket ju ej
är möjligt, då han samtidigt skall
undervisa en annan afdelning. Därtill är
ämnes-fördelningen i flera af läsordningsförslagen
alldeles olämplig. Kretsens uttalande blef
därför, att skolans olika afdelningar böra
mer hållas tillsamman än hvad
ifrågavarande läsordningsförslag gifva vid handen,
och bör tiden för de olika ämnena mera
pedagogiskt fördelas.

SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOllÄRAREFÖRENING

Valen.

a) Medlemmar i centralstyrelsen.

Gäfle-kretsen: de afgående samt Hanna
Jönsson i Ö. Torn, E. Vestberg i Hudiksvall
och P. Borgh i Lekaryd.

Nora-kretsen: dito.

N. O. Upplands-kretsen: dito.

Hedesunda-kretsen: de afgående samt E.
Vestberg, M. Tennman och Hanna Jönsson.

N. Helsinglands-kretsen: dito.

Bergsjö-kretsen: dito.

Guldkrokens krets: de afgående samt P.
Borgh, M. Tennman i Sandö och Hanna
Jönsson.

Sölvesborgs-kretsen: dito.

S. Nerkes-kr et s en: dito.

V. Värmlands-kretsen: de afgående samt
P. Borgh, G. M. Sandin i Grums och Hanna
Jonsson.

Vinslö f s-kretsen: de afgående samt P.
Borgh, L. G. Broomé i Bårslöf och Hanna
Jönsson.

Västerbergslagens krets: de afgående samt
Joh. Ahlén i Grängesberg, E. Vestberg och
Hanna Jönsson.

b) Revisorer.

N, Ö. Upplands-kretsen: N. Lundahl i Lund
och Alfr. Fridén i Örebro.

Västerbergslagens krets: dito.

Guldkrokens krets: dito.

Nora-kretsen: dito.

Gäfle-kretsen: dito.

S. Nerkes-kretsen: dito.

V. Värmlands-kretsen: dito.

Vinslö f s-kretsen: dito.

Hedesunda-kretsen: Alfr. Fridén och J. P.
Lindén i Stockholm.

Bergsjö-kretsen: N. Lundahl och P. Borgh.

N. Helsinglands-kretsen: dito.

Stiftsskolmötet i Borgholm.

Kalmar stifts 14:e folkskolläraremöte
hölls i Borgholm den 18 och 19 dennes
och började med predikan i stadens
kyrka af kyrkoherden i staden,
kontraktsprosten K. Hellgren, som till text
hade valt 2 Kor. 4: 6, 7.

I anslutning till denna text påvisade
predikanten, huru både skolläraren och
församlingsläraren äro ljusbärare för att kring
sig sprida det ljus, som förmår sträcka sina
verkningar både till detta lifvet och det
tillkommande. Att vara en sådan
ljusbärare är en särskild nåd af Gud, en skatt,
som man ej själf förvärfvar ej heller kan
själf bevara, ty i det fallet liknar läraren
det bräckliga lerkärilet, hvarför äran
tillkommer Gud allena, om läraren kan något
verka och vara såsom ett ljus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free