Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (1,031.) 2 oktober 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 40
dåd i högsta möjliga grad. Slutligen vill
det lära de unga flickorna arbete, lära dem,
att det kostar möda att hålla hemmet vid
makt.
- Om lärarens auktoritet inför sina
lärjungar diskuterades vid Umeåkretsens möte
i Vännäs den 21 september. Därvid
framhölls bl. a. nödvändigheten för lärarne att
gifva akt på sig själfva, så att de snarare
inskränkte sin frihet i vissa afseenden än
använde den till fullo. Lärarnes anseende
bland medmänniskor vore en viktig faktor
för deras anseende bland barnen, dock hände
det ej sällan, att föräldrar och målsmän, som
i regel hade en skef åsikt om nutidens
skolor, just genom sina barn lärde sig
värdera både skola och lärare. Dessa senare
borde undvika allt slags pedanteri, göra
undervisningen ej blott lärorik utan äfven
intressant, äga -förmåga att sänka sig ned
till barnen och höja dem till sig, visa ömhet
och kärlek men ock allvar, bereda sig till
lektionerna, så att barnet finge klart för sig,
att de visste långt mer än det, som stode i
läro- eller läseboken.
- Bör något göras för att bevara barnen
från onda inflytelser, sedan de lämnat skolan,
och i så fall hvad? lydde en af de frågor,
som Stora Tuna lärare- och
lärarinneförening den 21 september diskuterade vid
möte i Hushagen. Frågan inleddes af fru
Vidigsson och alla voro eniga därom, att
stora faror hotade de mera vuxna barnen,
hvarom vittnade det myckna snus- och
tobaksbruket, svordomar, oanständigt tal, dåligt
uppförande mot föräldrar och äldre samt det
usla lifvet å dansbanor. Såsom botemedel
mot de onda inflytelserna föreslogs
åstadkommande af lefvande gudsfruktan, af
väckelse hos föräldrarna att i kärlek men
med allvar göra sitt bästa för sina barn,
besök af lärare i hemmen samt enskilda
samtal med forna lärjungar, inrättande af
fortsättnings- eller aftonskolor, bibliotek och
läsestugor, sysselsättning med lämpligt, ej
för öfveransträngande arbete samt
föräldramöten för väckande af föräldrarnas intresse.
- Ett lärarebibliotek framhölls af
folkskolläraren J. P. Sellberg vid
Ytterlännäs-kretsens nyligen hållna möte i Bollsta som
ett önskemål. För flera år sedan hade början
gjorts till ett dylikt bibliotek, men de böcker,
värda omkring 47 kr. som man då lyckats
anskaffa, uppbrunno på samma gång som
Hammars folkskola lades i aska 1885.
Skolrådet skulle helt visst lämna ett litet anslag
årligen, medlemmarna kunde betala ett par
kronors afgift om året, och måhända vore
lärarinnorna villiga att främja den goda
saken genom anordnandet af någon basar.
Uppgiften torde alltså ej ligga utom
möj-hetens område. Vidare borde lärarekåreii
anordna gemensamma af ton samkväm och
då bl. a. hafva sångöfningar. Svensk
Läraretidnings sångbok borde fördenskull anskaffas.
På aftonen antecknade sig mötesdeltagarne
för erhållande af hvar sitt ex. af sångboken.
En historisk återblick borde göras vid
föreningens femtonåriga tillvaro, en matrikel
upprättas och ett fotografi album anskaffas
för kretsen. Hvarje medlem skulle till detta
album lämna sitt porträtt.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOIIÄRAREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Sköns- Alnö-Timrå-kretsen: de afgående
samt P. Borgh i Lekaryd, E. Vestberg i
Hudiksvall och Hanna Jönsson i Ö. Torn.
Sydvästra Nerkes-kretsen: de . afgående
samt P. Borgh, M. Tennman i Sandö och
Hanna Jönsson.
Stora Mellö s a-krets en: dito.
S. Jämtlands-kretsen: dito.
Sköfde-kretsen: dito.
N. Gestriklands-kretsen: de afgående samt
E. Vestberg, J. Cederberg i Norrköping och
Hanna Jönsson.
b) Revisorer.
Sydvästra Nerkes-kretsen: N. Lundahl i
Lund och Alfr. Fridén i Örebro.
N. Gestriklands-kretsen: dito.
S. Jämtlands-kretsen: dito.
Sköfde-kretsen: dito.
Sköns-Alnö-Timrå-kretsen: N. Lundahl i
Lund och Aug. Björklund i Sundsvall.
Stora Mellösa-kretsen: Alfr. Fridén i
Örebro och A. G. Vinländer i Stockholm.
Folkskolebyg-gnader.
.Stockholms-kretsen antog i lördags
följande af en kommitté föreslagna svar
på de framställda frågorna:
l och 2. Lärarebostaden bör helst
förläggas i särskild byggnad på något afstånd
från skollokalerna. Där ekonomiska eller
andra förhållanden nödvändiggöra
skollokalernas och lärarebostadens inrymmande
under samma tak, böra de vara förlagda till
olika delar, ej olika våningar, af byggnaden,
förses med skilda ingångar, helst från olika
sidor af huset, samt inomhus ej stå i
förbindelse med hvarandra.
3. Till en fullt ändamålsenlig
skolbyggnad höra utom lärosalarne avklädningsrum,
förstuga eller inbyggd veranda och sal för
manlig slöjd samt i skolor med flera än två
lärarekrafter rum för undervisningsmateriel.
4. En folkskoleklass borde bestå af högst
40 barn och en småskoleklass af högst 30.
För att undvika hygieniska olägenheter vid
tillfällig ökning1 af barnantalet utöfver det
ofvan nämnda, är emellertid önskvärdt, att
skolsalarne göras så stora, att de lämpligen
kunna rymma ett något större barnantal.
5. a) I lärosalarne böra längd och bredd
förhålla sig till hvarandra ungefärligen som
talet 4 till 3.
b) Afklädningsrummets rymd bör utgöra
minst hälften af lärosalens.
c) Slöjdsalen för manlig slöjd, afsedd för
15 elever, bör hafva en golfyta af omkring
55 kvm.
6. Lokalernas uppvärmning synes
fördelaktigast äga rum genom s. k.
ventilationskaminer. Under rasterna ventileras
dessutom genom fönsterna eller ventiler i
väggarna. ’
7. Golfven böra oljedränkas;
väggpanelen och taket målas med oljefärg.
11. Den ensitsiga skolbänken är att
föredraga.
Landstingen och
skolväsendet.
Nedannämda landsting hafva vid sina
sammanträden till skoländamål anslagit
följande belopp:
Uppsala läns landsting: till pension åt
föreståndarinnan för länets
småskoleseminarium fru Laura Gerle 500 och lärarinnan
vid samma seminarium fröken Augusta
Pettersson 450 kronor; till döf stumläraren
J. A. Vilén i pension 1,500 kronor; till
idiot anstalten 4,000 och till arbetshemmet
2,400 kronor; till blindundervisningen 900
kronor årligen för 3 år. Ett förslag om
kvinnlig kurs vid länets folkhögskola vann
ej landstingets bifall.
Norra Kalmar läns landsting: till
blindunder visningen 1,500 kronor och till »De
blindas veckoblad» 50 kronor.
Södra Kalmar läns landsting: för
öfver-åriga döfstumma 150 kronor, till
Eugenia-hemmet 200 kronor, till blinduiidervisningen
1,200 och till »De blindas veckoblad» 50
kronor samt till folkskollärare och lärarinnor
för bevistande af akademiska
föreläsningskurser 200 kronor.
Nytt i bokhandeln
Uppfostran under skolåldern af Sven
Lundqvist. Haft. 3. Tukten. Sthm, P. A.
Norstedt & söner, l kr. 10 öre.
Öfningsbok i modersmålets skrifning af J.
J. Dalström. Bihang till förf. »Svensk
språklära jämte ordlista». Sthm, C. E. Fritzes
k. hofbokh. 30 öre.
Lärobok i lagenlig bokföring för
minuthandel af O. Bobeck. 1. Beskrifning samt
uppgifter till ett bokföringsexempel, l kr.
25 öre. 2. Formulär för bokföringsexemplets
uppställande, l kr. 25 öre. Sthm, P. A.
Norstedt & söner.
Exempelsamling till bråkläran af Anna
Lindhagen och Anna Gahm. 1. Inledande
kurs i allmänna bråk. 45 öre. 2. Allmänna
bråk. 45 öre. 3. Decimalbråk och blandade
öfningar. 45 öre. Sthm, Vilhelm Billes
bokförlagsaktiebolag.
Svensk rättskrifning siar a. Efter 7:e
upplagan af Svenska akademiens ordlista
utarbetad af H. Kabner och J. G. Victorin.
Gtbg, N. J. Gumperts bokh. 4:e uppl. 50
öre.
Blomster studier. Till tjänst för flickskolor,
tekniska skolor och mönsterritare af Elisabet
Björk. Sthm, C. E. Fritzes k. hofbokh. 3
kr. 25 öre.
Varia. N:r 9. - Korrespondens. N:r 1. -
Facklan. N:r 1. - Ljus. N:r 52. - Svensk
sång. N:r 36.
O, G. Skarin t- Fredagen den 20
september afled efter några dagars
sjukdom f. d. folkskolläraren i Lungsunds
församling i Värmland Olof Gustaf Skarin.
Han var född i grannsocknen Varnum,
blef vid 12 års ålder på grund af
förkylning och vaiivård angripen af värk,
som gjorde honom vanför för hela hans
lefnad, och hvarifrån han aldrig vardt
fullt befriad. Hans kroppslyte vardt
emellertid en anledning till, att han kom
att ägna sig åt lärarebanan.
Utexaminerad från Karlstads seminarium 1856
tjänstgjorde han först som tillförordnad
och sedan 1860 som ordinarie lärare i
Lungsund, tills han 1891 tog afsked med
pension.
Till en början undervisade han än här
än där i den vidsträckta församlingen,
och först på de senare åren inskränktes
skolstationerna för honom till två. Men
med kraft och en synnerligen god
förmåga att hålla disciplin grep han
arbetet an och vann i förhållande till
lästiden goda resultat, särskildt i sina älsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
