Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,032.) 9 oktober 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
699
i Uppsala den l juni 1901, icke uppnått
21 års ålder, ej utgöra hinder för honom
att söka och innehafva ordinarie
folkskollärarebefattning i Lima församling.
Skolbråket i Gunnarsnäs än en
gång. Hos domkapitlet i Karlstad har
folkskolläraren i Gunnarsnäs G. Bergman
anfört besvär dels öfver att
församlingens skolråd, hos hvilket han den 14
december förlidet år begärt
tjänstgöringsbetyg, som skulle bifogas en ansökning,
hvilken skulle vara inlämnad till
vederbörande före årets utgång, först den 29
december meddelat honom det begärda
betyget, dds äfven däröfver, att det
vitsord för undervisningsskicklighet, som han
erhållit i tjänstgöringsbetyg af den 26
april 1898, blifvit i det nu ifrågavarande
betyget ytterligare nedsatt. Hr Bergman
anförde, att det skolrådssammanträde,
vid hvilket hans begäran om
tjänstgöringsbetyg behandlats, ej varit i
vederbörlig ordning utlyst samt att skolrådet
vid betygets afgifvande förfarit
godtyckligt, då det nedsatt hans förut erhållna
vitsord utan att anföra något skäl
därtill. Han yrkade, att det ifrågavarande
betyget, såsom alltså ej i laga ordning
tillkommet samt dessutom kränkande
hans enskilda rätt, måtte af domkapitlet
upphäfvas.
I sitt nu meddelade utslag i ärendet
har emellertid domkapitlet utan vidare
motivering förklarat sig finna hvad
klaganden anfört ej vara af beskaffenhet
att förtjäna afseende.
Den nya blindskolan i Växjö
invigdes i lördags i närvaro af bortåt
150 inbjudna, däribland länets höfding,
biskopen, medlemmar af magistraten,
stadsfullmäktige och skolstaten m. fl.
Blindskolans föreståndare rektor G. A.
Lylerg lämnade en intressant redogörelse
for blindundervisningens utveckling och
historia från äldsta tider till nu och
särskildt här i Sverige.
Blindskolan i Växjö började sin
verksamhet 1884, således jämt 100 år efter det den
första undervisningsanstalten för blinda
öppnats i Paris. Växjö blindskola blef den
första i vårt land för yngre blinda och
utvidgades 1889. Stadsfullmäktige lämnade
1895 fri tomt för egen lokal, till
byggnad beviljades 1898 af statsmedel 117,000
kronor, och sluta kostnaderna för
byggnaden i sin helhet på 150,000 kronor.
Biskop N. J. H. O. Lindström höll
invigningstalet, formfulländadt och
hjärte-varmt.
F. d. folkskoleinspektören C. J.
Meijerberg fyllde i måndags 85 år.
Med anledning af dagens betydelse gjorde
dels en deputation, bestående af
nuvarande folkskoleinspektören d:r C. G.
Bergman och öfverlärarne vid hufvudstadens
folkskolor, dels ock ett stort antal af
Stockholms lärare och lärarinnor den
forne förmannen sin uppvaktning,
liksom telegram, bref och
blomsterhyllningar från skilda håll kommo honom
till del.
Tack vare ständig gymnastik, flitigt
bruk af kalla bad till för ett par år
sedan och ett regelbundet lif under
mannaåren kan den gamle skolmannen glädja
sig åt en hälsa, som är ovanlig och
sätter honom i stånd att använda 12-14
timmar dagligen på språkstudier. Sedan
han på äldre dagar ägnat sig åt de
slaviska språken, torde häri vara en af de
få personer i vårt land, som behärska
tjugofem språk. Bland dessa
nygrekis-kan, som han talar med samma lätthet
som sitt modersmål.
Förhöjdt statsanslag till skolor
för kvinnlig Ungdom. Vid det i
hufvudstaden den 14 sistlidna juni hållna
mötet med föreståndare och
föreståndarinnor för flickskolor uppdrogs åt utsedda
kommitterade att ingå till k. m:t med
^n petition om förhöjdt anslag till
skolor för kvinnlig ungdom. Denna
petition är nu till k. m:t inlämnad.
Däri anhålles, att k. m:t måtte af
nästkommande riksdag äska en sådan
förhöjning i anslaget till de högre skolorna
för kvinnlig ungdom, att högre flick- och
samskolor må kunna tilldelas
statsunderstöd af högst 50 kr. för hvar och en af
dess lärjungar i klasserna öfver de
förberedande och att sådant understöd må
utgå med högst 5,000 kr. till hvarje
skola, oafsedt det understöd, som
tilldelas skola, hvilken meddelar undervisning
i huslig ekonomi. Understödgt har
hittills varit 30 kr. för hvarje sådan
lärjunge och högst 300 kr. för hvarje skola
samt dessutom 500 kr. för sådana
skolor, som meddela undervisning i huslig
ekonomi.
Därjämte begäres, att det bidrag, som
af berörda anslag utgår till
pensionsiii-rättningen för lärarinnor vid Sveriges
högre skolor för kvinnlig ungdom, måtte
kunna höjas till 50 kr. för hvarje
lärarinna, som är medlem af densamma.
Folkskolebarnens deltagande i
den allmänna gudstjänsten fore
kom bland diskussionsämnena vid
sammanträde mellan skolråd och
lärarepersonal i Halmstad den l dennes.
Ordföranden teol. d:r J. Vallinder
framhöll,
att det varit hans plan, att
ottesångsguds-tjänsternä skulle utsträckas till hela året och
att en del af dessa skulle anordnas som
barngudstjänster med enklare och för
barnan lämpadt innehåll. Denna tanke kunde
nu icke förverkligas, alldenstund k. m:t på
grund af kyrkostämmans framställning
medgifvit församling-en rätt att anordna en extra
gudstjänst med högmässoritual, en
anordning, som redan tagit sin början. Det hade
nu från åtskilliga håll yrkats, att
folkskolebarnen, åtföljda af resp. lärare, skulle
infinna sig vid denna extra gudstjänst.
Ordföranden önskade höra lärarekårens mening
i denna fråga.
Förste läraren S. Sandqvist hade sina
betänkligheter.
Han farm det vara en riktig tanke, att
barnen skulle deltaga i det religiösa
för-samlingslifvet. Folkskolestadgan visste dock
ej oin någon rättighet för folkskolan att
ålägga sina lärjungar kyrkobesök. Ett för-
sök härstädes för 20 år sedan i denna
riktning utföll ej gynnsamt. Den stora
barnskaran kunde ej få plats i kyrkan och
ute-blifvande kunde ej med eftertryck beifras.
Tvungna kyrkobesök verkade dessutom,
enligt hvad erfarenheten visat, oftast
motsatsen till hvad som åsyftas: motvilja mot
gudstjänsten i stället för kärlek till densamma.
Talaren ansåg därför, att f. n. och intill
dess särskilda barngudstjänster kunde
anordnas, ingenting annat vore att göra än att
i sammanhang med textens förklaring på
lördagarna uppmana barnen att helst i sina
föräldrars sällskap besöka gudstjänsten.
Mötet anslöt sig enhälligt till detta
uttalande.
Inrättande af lärjungebibliotek
var en af de frågor, som diskuterades
vid möte den l dennes mellan skolråd
och lärarepersonal i Halmstad. Inledare
var folkskolläraren J. N. Y etter strand.
Dylika biblioteks hufvuduppgift vore att
väcka och leda barnens läslust i god
riktning. En god bok utgör ett angenämt
sällskap samt ett godt och billigt
bildningsmedel. Kunde ungdomen få smak för sund
läsning, vore därmed gifvet ett utmärkt
medel mot det onda, som man kallat
»ungdomens sedliga förvildning». Skolråden ägde
enligt folkskolestadgan plikt att sörja för
skolbiblioteks inrättande. Centralstyrelsen
för S. A. F. hade låtit utarbeta Katalog
öfver lämplig barnlitteratur samt inrättat ett
mönsterbibliotek, afsedt för utlåning åt större
Skolmöten. Flera bokförläggare hade lofvat
50 % rabatt å böcker för skolbibliotek. Tal:n
redogjorde för åtskilliga i vårt land
befintliga lärjungebiblioteks tillkomst och
anordning. Halmstad borde ej underlåta att
tillgodogöra sig detta utmärkta
bildningsmedel, helst kostnaden därför icke vore
afsevärdt hög.
Såväl ordföranden kontraktsprosten
Vallinder som folkskoleinspektören
lektor Fr. Anderson uttalade sig i
hufvudsak gynnsamt för förslaget.
Förste läraren S. Sandqvist förklarade
sig äga sympatier för tanken men
fruktade, att böckerna skulle kringföra smitta
från de fattigare hemmen. Kanske skulle
den dag komma, då man fann sig
föranlåten att bränna hela "biblioteket för
att bli kvitt smittohärden.
Vid kolonien Hall försiggick den
l dennes den reglementsenliga
årsmönst-ringen med examen och
gymnastikuppvisning och sedvanliga tal å styrelsens
vägnar af direktören d:r G. F. Östberg.
Med anledning däraf att anstalten nu
verkat i 25 år, lämnade direktör Fant
några siffror om dess arbete. Inalles
hafva 773 gossar under denna tid
blifvit å anstalten intagna, af hvilka 163
finnas kvar. 17 hafva aflidit vid
anstalten och 43 hafva af olika
anledningar snart lämnat densamma. Af de
återstående 550, som efter genomgången
kurs utgått till anställning, hafva öfver
80 % förhållit sig tillfredsställande och
blott 13 % blifvit lagförda för brott eller
dömda till tvångsarbete för lösdrifveri.
Under senaste förvaltningsår af gingo
29 nieri inskrefvos 41, ett ovanligt stort
antal. Mot vanligheten voro de flesta
från landskommunerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
