Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (1,036.) 6 november 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK LÄRARETIDNING.
771
Börstig, Skbg: Organistlönen höjdes med
50 kronor.
Helsingtuna, Grflb.: Minimilönen för
småskollärarinnorna bestämdes genom votering
till 400 kr. med ett tillägg om 50 kronor
efter 10 år. Till sjukhjälp åt fru Elfving
anslogs 100 kronor, dem hennes man, om
han lefvat, skulle uppburit i personligt
lönetillägg.
Visby: Förslaget om skolköks inrättande
afslogs efter verkställd votering med 594
röster af 9 röstande mot 355 af 10,. som
voro för förslaget.
Nora, Vnrl.: Lärarinna vid mindre
folk-eller småskolor, hvilken oförvitligt tjänstgjort
5 år i distriktet, blir fast anställd. Träder
hon i äktenskap, beror på skolrådets
pröfning om och huru länge hon må kvarstå i
tjänsten. Minimilönen för lärarinna vid
sagda skolor höjdes från 300 till 350 kr.
Mille, Vnrl.: En lärarinnelöii höjdes till
450 och en till 375 kronor.
Ljusdal, Gflb.: Samtliga ordinarie lärare
och lärarinnor erhöllo ett dyrtidstillägg* å
50 kr. De hade begärt 100 kr., hvilket
skolrådet afstyrkt.
Rörum, Krist.: Undervisningstiden blir 9V2
månader med 5 dagars läsning i veckan
samt 5 timmar för småskolans barn 16 april
-31 okt. och 6 timmar dagligen för
folkskolans l nov.-15 april. För dessa
anordnas repetitionsundervisning* lördags
förmiddag 16 april-30 juni.
Norrby, Vstm.: Småskollärarinnan Ida
Larsson i Varmsätra fick efter 6 års tjänst sin
lön höjd från 300 till 350 kronor.
Organisten Södergrens änka erhöll ett årligt
understöd tills vidare af 100 kronor.
Vallsjö, Jönk.: Fortsättningsskola skall
inrättas vid Säfsjö folkskola nästa år.
Tranås, Jönk.: Två lärarinnor fingo 50
och en 35 kronor i dyrtidstillägg*.
Snaflunda, Öreb.: Organist- och
klockarelönen bestämdes till 200 kronor. Lärarinnan
Jenny Nilsson erhöll 50 kronors
löneförhöjning.’
Hjälmseryd, Jönk.: I hyresersättning fick
läraren vid norra folkskolan 50 kronor
årligen.
Ö. Tomarp, Krist,: 25 kronor anslogs till
ett skolbibliotek, hvartill böcker skola
inköpas af folkskollärarne.
Sörby, Krist.: Läraren fick 45 och
lärarinnan 25 kr. som ersättning för skollokalernas
städning, hvilken ej mera skall utföras af
barnen.
Kvistbro, Öreb.: I fem skolor inrättas slöjd,
för gossar, och erhålla lärarne, utom statens,
landstingets och hushållningssällskapets
bidrag, af församlingen 25 kronor. I fyra
införes flickslöjd, för hvilken lärarinnan
årligen får 60 kronor. Till eldning och
städning anslogs 50 kr. för folkskola och 30 kr.
för småskola.
Nösslinge, Hall.: Slöjdskola för gossar med
80 kronors lärarearvode årligen och
fortsättningsskola med 150 kronors arvode
anordnas från och med nästa år.
Malma, Vstml.: På skolrådets förslag får
hvarje lärare 100 och hvarje lärarinna 50
kronor i dyrtidstillägg nästa år.
Kverrestad, Krist.: En lärares af skolrådet
föreslagna löneförhöjning med 100 kr. för
nästa år afslogs af stämman med 1,674
röster mot 1,268.
Nordmaling, Vbtn: Alla flyttande mindre
folkskolor utom en komma hädanefter att
flytta på endast två stationer.
Lohärad, Sthm: Fortsättningsskola skall
inrättas nästa år, men förslaget om en
slöjdskola för gossar föll.
Skultuna, Vstm.: Småskollärarinnornas
löner bestämdes till 400, 450 och 500 kronor.
En lärare för fjällfolkets
barn
var den Jonas Petter Lindholm, om hvars
hädanfärd vi i förra numret hade en
kort notis. I ett senare till oss ingånget
meddelande tecknas hans lefnad på
följande sätt:
Han föddes i Alsheda socken i
Småland den 22 februari 1831 och arbetade
som yngling vid Klef va nickel verk samt
började sedan utan seminariebildning
hålla småbarnsskola och var samtidigt,
för att skaffa sig utkomst, mureri-elev.
Sedan den bekante predikanten Rosenius
väckt hans håg för lappmissionen,
beslöt han att genomgå Stockholms
folkskollärareseminarium, där han inskrefs
1853 och afgick med betyg den 15 dec.
1854. Han hade därpå en kort tid
anställning som lärare vid Klefva, där hans
religiositet förskaffade honom motståndare
bland brukets förmän och prästerskapet.
På våren 1855 reste han till Laxsjö
i norra Jämtland för att tillträda tjänst
som lappkateket. Där gifte han. sig
1858 med Märta Svensson. Som kateket
verkade han i 17 år och uthärdade
därunder med oförtruten plikttrohet alla de
besvärligheter, som med en dylik tjänst
gifvetvis äro förenade. Ofta företog han
långa resor bland fjällen på skidor med
ränseln på ryggen. Den kraftige
mannen såg sig dock omsider af
öfveransträngning tvungen att begära afsked
samt sökte och erhöll anställning som
folkskollärare i Offerdal, där han
tjänstgjorde vid en ambulerande folkskola till
1894, då han erhöll afsked med
pension, dels af folkskollärarnes
pensions-inrättning, dels från Svenska
missionssällskapet.
Lindholm afled den 14 nästlidna
oktober. Af hans själfbiografi finner man,
att han i sin ungdom icke blifvit
oberörd af lifvets frestelser, men att han
tidigt vändt sin håg åt allvarliga
betraktelser och blifvit en sann kristen. En
fridens man gick han sin väg stilla genom
lifvet, och när döden lyckte gubbens
trötta öga, sörjdes han icke blott af barn
och barnbarn, släkt och vänner, både
på denna och andra sidan af Atlanten,
utan äfven af sina sockenbor samt sist
och ej minst af många fjällets söner och
döttrar, som i honom minnas en
uppoffrande vän. V.
LITTERATUR
Läsebok för folkskolans högre klasser.
Utgifven af Henrik ScJiiicJc, professor, och
Nils Lundahl, folkskollärare. Sverige.
Första delens första häfte. Lund, C. V.
K. Gleerups förlag. Pris l kr. 40 öre.
Ofvanstående del af »Läsebok för
folkskolans högre klasser» sluter sig värdigt
till de förut utgifna af samma arbete.
Äfven här är innehållet valdt med stor
omsorg och i det hela med god
urskill-ning.
Större delen af vår historiska
skollitteratur är såväl genom innehåll som
form föga njutbar för barn och
ungdom. Utgifvarne hafva nog insett detta
och därför låtit utarbeta en del nya
stycken för sin läsebok. Bland dessa
intager onekligen stycket »Vårt
modersmål» af professor Noreen ett af de
främsta rummen såväl med hänsyn till
form som innehåll. Det utgör en
öfversikt af vårt modersmåls historia från
hedenhös till våra dagar. Ehuru hela
denna framställning upptager blott 8
sidor, är den så åskådlig och enkel, att
»ett barn kan förstå dess mening». Den
må väl kallas ett stilistiskt mästerstycke,
och man kan utan någon som helst
öfverdrift på dess författare tillämpa en
berömd kritikers ord om en engelsk
författare (Garnett): »Han har lekande
öfver-vunnit språkets svårigheter utan like,
han är på en gång spr änglär d och
enkel». Den alltigenom intressanta
framställningen illustreras med en svensk
språkkarta, utvisande de olika
dialekternas utbredning äfvensom utbredningen
af lapska och finska språken inom vårt
land, en karta öfver den svenska
befolkningens hufvudsakliga utbredning och
täthet i Förenta staterna samt
afbildningar af den märkliga Rökstenen med
dess runinskrifter.
Uti stycket »Ur bokens historia»
redogör professor Schiick för uppkomsten och
utvecklingen af skriftecknen,
skrifmate-rialet, boktryckerikonsten och
bokhandeln, och i nästföljande stycke lämnar
professor Cederschiöld goda anvisningar
om »Konsten att läsa». Bland dessa
anvisningar förekommer en, som skulle vara
obehöflig, om författare mera vårdade
sin stil. Det heter nämligen:
»Också ovanligt långa satsförbindelser,
ovanlig ordföljd och andra krångligheter i
meningarnas byggnader skall du nog själf
kunna reda dig med, om du uppmärksamt
pröfvar hela sammanhanget.»
Att författaren själf både här och
annorstädes söker omsorgsfullt undvika att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
