Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (1,039.) 27 november 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 48
SVENSK LÄRARETIDNING.
823
medel till folkskoleväsendet, mottaga och för
omgifvet ändamål använda egendom eller
medel, som genom gåfva eller testamente
tillfallit distriktet för befrämjande af
folkskoleväsendet.
2. Skolrådet skall, där kyrkostämma så
beslutar, mottaga och for angifvet ändamål
använda egendom eller medel, som genom
gåfva eller testamente tillfallit församlingen
för befrämjande af folkskoleväsendet
därstädes.
3. Dispositioner och testamentsanslag,
hvilka redan blifvit ställda under
öfversty-relsens eller skolråds förvaltning, skola
därunder förblifva och må ej rubbas eller från
sina ändamål dragas.
§ 60.
De medel, församling beviljar till utgifter,
hvilka församlingen enskildt bekostar, skola
stå under skolrådets förvaltning.
§ 61.
Om lärares löneförmåner och statsbidrag
till deras aflönande är särskildt stadgadt.
KAP. 9.
Enskilda skolor.
§ 62.
1. Önskar någon inrätta enskild skola för
meddelande af sådan undervisning, som i
denna stadga omförmäles, göre anmälan
därom hos öfverstyrelsen, som ej må vägra
tillstånd till skolans inrättande, så framt
personen är känd för gudsfruktan och sedlig
vandel och belinnes äga den skicklighet,
som för undervisningens meddelande
erfordras; börande dock en sådan skola, hvad
undervisning och ordning angår, jämlikt §
4 af denna stadga stå under öfverstyrelsens
inseende. Finner öfverstyrelsen, att skolan
ej motsvarar det därmed afsedda ändamålet
eller att undervisningen därstädes är
anordnad i strid mot de i denna stadga gifna
föreskrifter, äger öfverstyrelsen återkalla det
meddelade tillståndet.
2. De skolor med det i föregående
moment omförmälda syftet, hvilka på enskildas
bekostnad äro eller framdeles blifva
inrättade, skola äfven vara under öfverstyrelsens
inseende; dock må ej någon rubbning äga
rum i de villkor, som vid deras stiftelse äro
föreskrifna. Öfverstyrelsen vare likväl
obetaget att i afseende på dessa skolors
anordning eller förvaltning vidtaga sådana emot
stiftarens bestämda föreskrift icke stridande
jämkningar eller förändringar, hvilka kunna
pröfvas lämplig^a för undervisningens
ändamålsenliga ordnande i öfverensstämmelse
med hvad denna stadga föreskrifver.
KAP. 10.
Tillsyn och berättelser om
folkundervisningen.
§ 63.
Skolrådens ordförande jämte församlingens
ordinarie präster böra. sorgfälligt vårda sig
om kristendomsundervisningen i folkskolan,
så att denna må blifva så lefvande och
välsignelsebringan de som möjligt. De böra
fördenskull flitigt besöka skolorna inom
församlingen och, om de därvid finna anledning
till anmärkning, sådant anmäla hos
öfverstyrelsen eller folkskoleinspektören.
§ 64.
1. Öfver!ärarne skola hvarje år fore den
15 januari till öfverstyrelsen lämna uppgifter
i två exemplar, enligt stadgadt formulär,
rörande förhållandet i skolan under det näst
föregående året.
2. Öfverstyrelsen skall årligen upprätta
uppgifter, enligt stadgadt formulär, om
förhållandet med folkundervisningen inom
distriktet under det näst föregående året och
före den l augusti hvarje år till
ecklesiastikdepartementet insända ett exemplar däraf
jämte ett exemplar af öfverlärarnes i mom.
l omförmälda uppgifter.
3. Öfverstyrelsen skall därjämte årligen
till k. m:t afgifva berättelse om folkskolans
verksamhet under det senast förflutna
kalenderåret, hvilken berättelse genom
öfverstyrelsens försorg till trycket befordras.
Besvär öfver öfverstyrelsens beslut i andra
fall, än i § 22 mom. l och § 32 om förmälas,
må hos k."m:t i dess ecklesiastikdepartement
anföras sist före klockan tolf å trettionde
dagen från det underrättelse om beslutets
meddelande anslagits hos öfverstyrelsen eller
beslutet delgifvits den klagande, den dagen
oräknad; kommande dock, utan hinder
däraf, beslutet att emellertid gå i verkställighet.
Denna stadga skall lända till efterrättelse
från och med den l januari 1902; och
upphör då att gälla den genom k. m:ts nådiga
stadfästelseresolutiori den 27 september 1861
antagna stadga angående
folkundervisningen i Stockholms stad, dock med undantag
af hvad § l innehåller därom, att
folkskoleväsendet i Stockholms stad utgör en detta
samhälles gemensamma angelägenhet, samt
af § 2, § 3 litt. d och f, § 5 litt. c, § 6, >§
10 och § 12, i hvilka delar sistnämda stadga
med däri redan gjorda ändringar
fortfarande skall lända till efterrättelse; skolande
med benämningarna »skolstyrelse» och»
skolinspektör i vissa af nämda paragrafer afses
skolråd och folkskoleinspektör.
Med tillsättning af Läraretjänst, som är
kungjord ledig, då denna stadga träder i
tillämpning, förfares enligt hittills gällande
bestämmelser.
Det alla, som vederbör, hafva sig
hör-samligen att efterrätta. Till yttermera visso
hafve Vi detta med egen hand un der skrif vit
och med Vårt Kongl, sigill bekräfta låtit.
Stockholms slott den 8 november 1901.
OSCAR.
(L. s.)
Nils Claeson.
Det är icke bra som det är
i Småland.
Småland är äfven däruti likt
Norrland, att så snart missförhållanden
påpekas, de må vara huru uppenbara
som helst7 så förnekas de helt enkelt.
Vi hafva naturligtvis icke väntat, att
vederbörande där nere skulle bli
belåtna med vår artikel i n:r 46. Men
att de skulle taga sig för att förneka
allmänt kända sakförhållanden hade
vi icke väntat. Så mörkt är det dock
ej i Småland, att icke en del af hvad
som sker där tränger fram till öfriga
delar af landet.
I de båda Växjötidningarna
»Smålandsposten» och »Nya Vexiöbladet»
hafva artiklar varit synliga, hvilka
visa, huru förbittrade de ledande i
provinsen blifva, så snart någon
vågar påvisa, att det icke står så bra
till hos dem.
Smålandspostens artikel söker göra
troligt, att vårt mål varit att
framkalla missaktning mot den
småländska befolkningen. Dess författare har
tydligen icke gifvit sig tid att läsa
första delen af vår artikel, där vi
bland annat yttrade: »Småländingens
flit och energi äro allmänt kända»
och: »Huru gärna hugger han icke
undan skogen och röjer upp den
sten-fyllda marken, om han blott får en
jordlapp, där han kan bygga sig ett
hem! Han gör ofta underverk i att
afvinna jorden äring.» I dessa ord.
ha vi uttalat vår mening om
Smålands inbyggare. Men vi kunna icke
vara blinda för, att småländingen
liksom andra människor lätt försjunker
i lojhet och råhet, ifall han hålles
nere och blir efter sin omgifning i
själsutveckling.
Nu försäkra emellertid de ärade
artikelförfattarne i
smålandstidningarna med stor tvärsäkerhet, »att
folkbildningen varmt omhuldas i S måland»,
och att det uppgifna måttet af
katekesplugg »icke alls förekommer».
Hvad förmäla offentliga handlingar
härom?
Slå till exempel upp i »Sveriges
officiella statistik», berättelsen om
folkskolorna för år 1898 (den senast
utgifna), tab. 6! Där står, att å
Kronobergs läns landsbygd
undervisades 17,503 barn i flyttande och
5,421 barn i fasta skolor eller 76
procent i flyttande och 24 procent i
fasta. Intet annat af rikets län har
tillnärmelsevis så ogynnsamma tal.
Om Värmlands och Västerbottens län
undantagas, kommer Jönköpings län
detsamma närmast med 10,183 i fasta
och 14,057 i flyttande skolor.
Hvad ligger nu för en verklighet
bakom dessa nakna siffror? Ingen
tänkande folkbildningsvän behöfver
underrättas därom. Barn, som
undervisas i flyttande skolor, få högst fyra
månaders undervisning om året, detta
om skolan flyttar på endast två
stationer. Kronobergs och Jönköpings
län hafva dock 32 folkskolor, som
flytta på tre stationer. Där blir årliga
undervisningstiden för hvarje barn
icke mera än 11 ä 12 veckor.
Utanför de två västra småländska länen
finnas blott 18 på lärotid så
vanlottade skolor i hela landet; Norrland
har blott 5.
Ofta får den flyttande skolan
använda hyrda lokaler, d. v. s. vanliga
allmogebostäder och själfklart icke
de bästa af dessa. Har den egna
skolhus, så kunna dessa icke gärna vara
bra. Ingen kan vänta, att allmogen
skall göra sig stort omak för lokaler,
som icke sällan stå oanvända 8 ä 9
månader om året. Läraren måste
undervisa 3 ä 4 klasser, vanligen det
senare antalet, samtidigt.
Den fasta skolan i Småland är icke
heller stort bättre lottad. Så godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
