Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50 (A). (1,041.) 11 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
870
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
Alltså: låt oss behålla
kristendomsundervisningen i våra skolor, ty den kan blifva
af största betydelse för ungdomens
fostran! Folket vill för öfrigt hafva
religion och undervisning däri. »Alla
människor trängta efter gudar», sade redan
den gamle Piomerus. Det religiösa
behofvet är människans djupaste lifsbehof.
Gudshungern är outrotlig. Jag
protesterar därför mot de religionslöshetens
röster, som här förnummits. Men jag
förenar mig med alla i sann mening
frisinnade i krafvet på en grundlig
reformering af den nuvarande
kristendoinsunder-visningen och främst i yrkandet på
katekesens afskaffande och ersättande med en
bättre lärobok.
Tjugu år
hafva i morgon förflutit, sedan Svensk
Läraretidning såg dagen. Det var
nämligen den 12 december 1881, som
prof numret af »Svensk Läraretidning,
organ för Sveriges allmänna
folkskollärareförening»-, utkom från
trycket.
I anmälan, som var affattad under
sex rubriker, redogjordes för
tidningens tillkomst sålunda:
Ile<l<m rid hildandet af Sveriges allmänna
folkskollärareförening framkastades frus/a om
ett särskildt organ för nämda förenhnj.
Sedan dess Ii a fr a från flera olika
kretsförening-«r till centralstyrelsen inkommit förslag i
sam-ma syfte.
Har - såsom häraf tycke* framgå - hos
de enskilda krelsföreningarna och d e ti enskilde
f ören i n (/smed lemmen ett behof af ett dylikt
organ gjort .svV/ gällande, .SY? har detta behof i
ini högre grad naturligtvis gjort sig kännbart
för centralstyrelsen. Mera än en gäng har
hon ock tänkt på förslagets realiserande.
Dä därför centralstyrelsen anmodade
föreningens nuvarande vice ord-förande att sätta
sig i spetsen för ett sådant organ, så var
frågan om detta organs uppgift och betydelse ej
för honom ny. Tvärtom. Det var dock först
efter läng tvekan, som han - nogsamt
inseende den svära och grannlaga uppgift, som
ligger- däri att på ett rätt sätt föra en hel
Mrs talan - förklarade sig härtill villig. För
honom framstod emellertid klart
nödvändigheten af ett sådant organ, liksom han ock
insåg de många skäl, som tala för, att en
dylik tidning, afsedd för hela landet, komme att
utgifvas just frän landets hufvudstad.
Tvekan gaf vika.
Svensk Läraretidning, organ för Sveriges
allmänna föIkskollärareförening, framträder
alltså nu för allmänheten.
Beträffande tidningens ändamål
hette det i anmälan:
Svensk Läraretid)iings hufvudsakliga
ända-nifil varder att - / likhet med den förening,
för /trilken hon är ett organ - arbeta, för
den svenska folkskolans och folkbildningens
höjande, för enhet och god åtala inom
lårare-l’nren och för förbättring af läroren*
ställ-tiing i allmänhet.
I främsta runnitet komma vi alltså att
si/s-selsätta oss med de frågor, som angå
folkskolon och hennes lärare. Men äfven alla .andra
undervisningsanstalter, som afse en allmänt
medborgerlig bildning, skola blifva föremal
för var uppmärksamhet. Däremot kommer
den högre nndervisni})gen att vidröras, endast
för sä vidt den har något samband ined nu
anti/dd(( undervisningsanstalter.
Hvad sedan angår innehåll
utlof-vades i anmälan, att hvarje nummer
skulle komma att innehålla minst en
ledande artikel i någon för dagen
viktig fråga, berörande skolan eller
hennes lärare. Vidare skulle införas
centralstyrelsens meddelanden,
referat från kretsföreningarna,
skolnyhe-ter, redogörelser för af k. m:t afgjorda
skolmål samt för skolfrågor vid
riksdagen, pedagogiska och metodiska
artiklar, granskning af nyutkommen
skollitteratur m. m. Afdelningen
»Innehåll» afslutades med följande ord,
som i våra dagar onekligen té sig
litet kuriösa men som för 20 år
sedan helt visst utgjorde ett viktigt
motiv för tidningens tillkomst:
/ tidningens spalter fä ej finnas: rott poli-.
tiska och religiösa artiklar; pjnnkiga,
tankefattiga bref; sädana uppsatser, so)n blott
innehålla, ordnjtteri eller som ställa skolan och
hennes lärare i en löjlig dager inför
aflmän-heten; liksom vi ock skola vakta oss för flera
månader gamla referat och dt/lik s p alt f i flinad.
Under den korta rubriken »Farff-»
yttrade redaktionen följande:
I själfständig anda skola vi - utan
fruktan för att uttala, vår mening, men ock utan
obetänksamhet - kämpa för tidsenliga
reformer på skolans område.
.»Bom byggdes ej på en dag», och den, som
begär allt, vinner ofta inlet. Inseende
sanningen häraf, skola vi tum för tum kämpa
mot målet och vara belåtna, om något vinnes,
blott det går framåt och ej tillbaka.
Vid alla frågors behandling skola vi intaga
en lugn, hofsam, men bestämd hållning och
endast fästa oss vid sak, ej vid person,
hvadan våra spalter aldrig komma att lämnas
öppna för personliga angrepp.
Klart är, att en tidning sådan som denna
- skrifven af lärare för lärare - också
alltid skall förfäkta lärarnes intressen. Då
emellertid läraren är till för skolan och ej tvärtom,
måste den förres intressen underordnas den
senares, om skolans väl så kräfver. Vi skola
alltså ej öfversbyla lärarnes fel utan klandra,
där så behöfves.
Såsom vi redan antydt, ämna vi ställa oss
utom alla politiska och religiösa stridigheter.
Därnäst lämnade redaktionen några
meddelanden angående format, pris
m. m. Det förtjänar härvid
anmärkas, att formatet varit oförändradt
detsamma under alla tjugu åren. Det
är endast antalet sidor, som år efter
år ökats - från 440 år 1882 till
omkring 940 år 1901. Och priset var
ursprungligen 8 kr. 38 öre men har på
grund af de mera än fördubblade
trycknings- och sättningskostnaderna
samt det ökade omfånget höjts till
jämt 4 kr., postarvodet i båda
fallen inberäknadt.
Angående redaktion och medarbetare
meddelades, att flertalet medarbetare
utgjordes af lärare vid folkskolan.
Omkring ett hundratal framstående
lärare i landets mest skilda delar
hade lofvat sin medverkan.
Tidningen kommer emellertid - hette dei l
anmälan - icke därför att varda ett
kompo-stttim af lika. inånga meningar, som det finns
lärare från ’Ystad till Hoparanda, utan skall
redaktionens åsikt varda den röda tråd ,
som ledonde genomgår det Jtela.
Sin anmälan afslöt redaktionen med
följande ord:
tfåsow af förestående synes, skiljer sic) vår
tidning ’ined hänseende till sin jtlan väsentligen
från ofri (ja hittills i vårt land utgifna
skol-Hdningar. Denna plan liar i sina grunddrag
hlifvit underkastad granskning af ett flertal
lärare i olika trakter af landet och vunnit
(/illande. Vi hoppas ock., att ofri f/a vårt lands
lärare, som ej förut varit i tillfälle tagci del
af den, skola skänka den sitt understöd.
Framtiden må visa, huru vi komma att
luckas i vårt företag.
Ett skall emellertid aldrig hos oss saknas:
det redliga uppsåtet att gogna vår svenska
folkskola och hennes lärare.
Ja, så yttrade sig redaktionen, då
den för första gången talade till sin
läsekrets. I hvad mån redaktionen
varit trogen sitt sålunda angifna
program tillkommer icke oss att afgöra
- därom må läsarne döma.
Tjugu år hafva emellertid flytt,
sedan Svensk Läraretidning började att
en gång i veckan tala till lärarekåren.
Under nästa år inträder följaktligen
tidningen i myndighetsåldern.
Mera än en tycker nog, att sedan
tidningen kommit till så pass
»stadgad ålder», så borde hon uppträda
litet mera »saktmodigt»,, låta bisko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
