Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (1,044.) 2 januari 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r l
besättande af folkskollärare- och
klockarebefattningen i Bälinge församling måtte
få anstå intill den l juli 1903, då en
son till innehafvaren af befattningen G.
Löfman beräknats hafva afslutat sin
kurs vid folkskollärareseminarium.
Klart vid nya årets början. Dän
deryds församling beslöt å kyrkostämma
den 10 november 1901 att hos k. m:t
anhålla, att den inom församlingen
belägna köpingen Djursholm måtte från
och med år 1902 få utgöra ett från den
öfriga församlingen skildt skoldistrikt.
Den 20 december förordnade ock k. m:t,
att Djursholms köping skall från och
med år 1902 utgöra ett eget från den
öfriga delen af Danderyds församling
skildt skoldistrikt.
Uppfostringsanstalterna för
sin-nesslÖa hafva af statsmedel tillerkänts
följande belopp för senare hälften af år
1901:
föreningens för sinnesslöa barns vård i
Stockholm uppfostringsanstalt och arbetshem
6,475 kr., arbetshemmet f or kvinnliga idioter
i Stockholm 550 kr., Stockholms läns idiot
anstalt och arbetshem 2,975 kr., den af
föreningen för vård af fallandesjuka
sinnesslöa barn vid Sundbyberg inrättade
vård-och uppfostringsanstalt 1,125 kr., Uppsala
läns uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn
och arbetshem för sinnesslöa 3,050 kr.,
Södermanlands läns idiotanstalt 2,337 kr. 50
öre, Östergötlands läns uppfostringsanstalt
för sinnesslöa barn 4,850 kr., Norrköping-s
Uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn 625
kr., Smålands idiothem 6,275 kr.,
uppfostringsanstalten för fallandesjuka sinnesslöa
barn »Hoppet» å Vilhelmsro i Jönköpings län
2,675 kr., Blekinge läns uppfostringsanstalt
for sinnesslöa barn 1,975 kr., Kristianstads
läns idiotanstalt i Hessleholm 4,850 kr.,
Malmöhus läns uppfostringsanstalt för sinnesslöa
barn 3,425 kr., undervisningsanstalten för
sinnesslöa barn å Stretered invid Göteborg
7,100 kr., hemmet för sinnesslöa i Göteborg
725 kr., Skaraborgs och Älfsborgs läns
anstalt för sinnesslöa å Johannesberg 6,975
kr., Värmlands läns uppfostringsanstalt för
sinnesslöa barn och arbetshem för
sinnesslöa 4,000 kr., Örebro läns
uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn 2,500 kr.,
Västmanlands läns uppfostringsanstalt för
sinnesslöa barn 1,750 kr., Dalarnes
uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn och arbetshem
för sinnesslöa 2,025 kr., Gäfleborgs läns
uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn och
arbetshem för sinnesslöa 5,450 kr. och
Västernorrlands läns uppfostringsanstalt för
sinnesslöa 1,625 kr.
Trötthet och öfveransträngning
i skolorna var ett af de ämnen, som
vid sammanträde i december mellan
skolråd och lärarepersonal i
Kristianstad kommo under behandling, efter att
rektor B. J. Bergqvist vid föregående
möte fäst uppmärksamhet vid detsamma
och uppmanat lärarekåren att under 1901
anställa undersökningar i denna fråga.
Vid senaste mötet höll rektor Bergqvist
först ett längre synnerligen intressant
inledningsföredrag.
Han påpekade de två, hvarandra
skenbart motsatta strömningar, som genomgå
var tid: sträfvandet å ena sidan att vinna
så stor praktisk duglighet som möjligt^ att
i rikaste mån tillgodogöra sig de materiella
krafterna, och å andra sidan det energiska
studiet af själslifvet och dess mysterier.
Inom skolans värld återfinna vi också dessa
två strömningar. De framträda där under
formen af ett allestädes hördt och mestadels
såsom berättigadt erkändt kraf på
meddelande af undervisning1 i praktiska ämnen,
kraf på en undervisning, som skall göra
lärjungarne rustade för (deras verksamhet
i det praktiska lifvet, medan å andra sidan
pedagogen, om han rätt förstår sitt kall, har
sin uppmärksamhet strängt riktad på de
ungas själslif, ägnar sin uppmärksamhet och
sitt intresse åt den moderna vetenskap, som
benämnes barnpsykologi.
Rektor B. lämnade därefter en
öfversiktlig redogörelse för hvad som hittills i såväl
vårt land som utlandet åtgjorts för att få
spörsmålet om trötthet och
öfveransträngning i skolorna besvaradt. Han ägnade
därvid särskild uppmärksamhet åt det andliga
och intellektuella arbetets verkningar samt
de metoder, hvarigenom man sökt mäta
såväl detta arbete som den däraf
förorsakade tröttheten.
Till slut lämnades några korta
antydningar om de lärdomar med afseende på
anordnandet af skolundervisningen, som af
det redan vunna forskningsresultatet fram-
finge, och betonades därvid särskildt, att
et vunna resultatet ger vid handen att
lektionerna i allmänhet äro för långa.
Lektionerna med äldre, mera försigkomna
lärjungar borde ej vara mer än högst 45
minuter, och för den yngre vore en oafbruten
lektionstid af en half timme maximum.
Lämnades icke några minuters rast efter resp.
45 och 30 minuter, slappades lärjungarnes
uppmärksamhet ovillkorligen: de blefve
trötta.
En annan viktig omständighet till
förekommande af trötthet och slapphet hos
lärjungarna vore undervisningens anordnande
på ett så fängslande och intressant sätt som
möjligt. Ali tråkighet borde vara bannlyst,
ty den gjorde lärjungarna ointresserade och
likgiltiga.
Under den därpå följande diskussionen
redogjorde folkskollärarne O. Th. Huldén
och And. Vedin för de rön, som de gjort
under årets dagliga skolarbete, hvarefter
det lämnades i uppdrag åt rektor
Bergqvist, hrr Huldén och Vedin samt
lärarinnorna Johanna Persson och Anna Larsson
att under innevarande år i skolan
anställa systematiska undersökningar
rörande trötthet och öfveransträngning
hos lärjungarna, i* den mån sådana
undersökningar kunna göras utan att
undervisningen och skolarbetet därigenom
stores eller lider afbräck. Åt rektor
Bergqvist uppdrog© att meddela instruktion,
på hvad sätt dessa undersökningar skola
företagas, äfvensom att öfvervaka och
i öfrigt leda desamma.
Folkskoleinspektören påyrkar
hvardagsläsning i skolorna I
Sollefteå, som är ett stadsliknande
samhälle vid Ångermanälfven, förekommer
afdelningsläsning. Folkskoleinspektören
P. Holmvall finner emellertid detta högst
oegentligt och påyrkar ändring, Hans
skrifvelse härom till skolrådet har
följande lydelse :
Efter inspektion af de flesta skolor i
Sollefteå får jag härmed fästa skolrådets
uppmärksamhet på det otillfredsställande i att
s. k. afdemingsläsniiig förekommer
i"samtliga folk- och; småskolor i Sollefteå
skol-| distrikt. Enligt nya normalplanen af 1900,
.söm jämlikt k. m:ts cirkulär den 7
december s. å. skall tjäna till ledning vid
uppgörande af läroplaner och läsordningar, bo’ra
skolformer med blott half undervisningstid,
(litt. C och E) förekomma »endast då lokala
förhållanden eller medellöshet betinga
dylika anordningar». Se normalplanen sidan
3 och 4! Inom vissa skolområden i
Sollefteå torde onekligen nuvarande lokala
förhållanden påkalla afdelningsläsning, men så
kan ingalunda anses vara fallet i den .tätt
bebyggda kyrkoroten med dess omkring 300
barn i skolåldern. Ej heller torde det med
afseende på ett sådant samhälle som
Sollefteå kunna med någon Canning påstås, att
medellöshet gör en dylik inskränkning i
folkskolans lärotid nödvändig. I många
församlingar på landsbygden (för att iiu ej
tala om städer och köpingar) med mycket
mindre ekonomisk bärkraft än Sollefteå har
hvardagsläsningen redan länge varit införd.
Jag tillåter mig därför hemställa, att
sådana anordningar vidtagås med afseende på
lokalers anskaffande och lärarekrafters
ökning, att hvardagsläsning må kunna införas
åtminstone i kyrkroten, såväl hvad
folkskolorna som småskolorna beträffar.
Hernösand den 14 december 1901.
P. Holmvall.
Med anledning af denna skrifvelse har
skolrådet, som ställt sig välvilligt mot
förslaget, föreslagit tillsättande af en
kommitté.
Nya normalplanen ttiider debatt.
Vid Västra Östergötlands lärareförenings
möte i Skeninge den 27 december
förekom till behandling frågan om nya
normalplanen, »särskildt i hvad den afser
skolformer inom kretsområdet».
Samtliga de under den långvariga
diskussionen uppträdande talarne hade kommit
till den erfarenheten, att normalplånen
vore rent af orimlig att följa, om några
resultat skulle vinnas i skolan vid
af-kortad lästid. Såsom ett uttryck f Or
den allmänna meningen härom gjordes
följande uttalande:
Mötet anser, att normalplanens förslag till
läsordningar för mindre lyckligt lottade
skolformer äro otillfredsställande, enär
kristendomsundervisningen blifvit alltför mycket
tillgodosedd på de öfriga ämnenas
bekostnad, och vill mötet med anledning häraf
uttala den önskan, att undervisningen i
kristendom inskränkes till en timme om
dagen, samt att, där flera klasser samtidigt
undervisas, åtminstone två läsa i
sammanhang i ett läxlag.
»Den militära folkhögskolan».
Chefen för generalstaben har nu
afgifvit utlåtande öfver den af riksdagen för
de värnpliktiga ifrågasatta elementära
undervisningen i läsning, skrifning och
räkning äfvensom undervisningskurser i
allmänt medborgerliga ämnen.
Generalstabschefen anser förslaget vara
till syftet godt och b ehj ärtans var dt men
undrar, huruvida tid kan beredas därtill utan
intrång på de militära öfningarna. Först
genom erfarenhet angående verkningarna
af de värnpliktiges ökade utbildningstid kan
detta utrönas, och främsta ändamålet blir
alltid rekrytens danande till soldat, men detta
ändamål kan icke uppnås, då de 365
dagarna för flertalet värnpliktige afkoitades till
240. - ".. /. , . .
Undervisningskurser i allmänt
medborgerliga ämnen synas knappast möjliga att
anor dm a, ej ens vid de trupper, söm få 365
dagars utbildning, utan att intrång göres på
rnilitäröfningarna. En kurs måste nämligen
innefatta en sammanhängande undervisning
i ett ämne eller en del af ämnet. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
