Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,046.) 15 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
hvilken genom en enkel apparat
sänkes ned, då »glasrummet» skall
användas*.
Skolans inredning (skolmöbler o. s. v.)
är utförd efter ritning af en bland
skolans lärare och har kostat 75,000 mark,
hvartill kommer iordningställandet af
den elektrotekniska verkstaden, som
’ensamt kraft 15,000 mark, trots mycket
rikliga gåfvor af enskilda.
Anordningarna för den elektriska belysningen ha
betingat en summa af 19,000 mark.
Skolan har sålunda kostat kommunen
närmare en och en half million, hvilket
torde vara ett tillräckligt talande bevis
för den synnerligen stora offervillighet,
som kommit denna skola till del, och
som ter sig ännu större, då man tager
i betraktande de summor, hvilka
skolans årliga underhåll kräfver.
Undervisningen i denna ypperligt
inrättade skola ansluter sig omedelbart till
folkskolans lärokurser, så att
fullständigt afgångsbetyg från den åttaåriga
folkskolan berättigar till inträde i
yrkesskolan, hvilket från uppfostringssynpunkt
sedt måste vara synnerligen välbetänkt.
Yrkesskolorna synas för öfrigt icke
hafva någon gemensam organisation,
utan hafva de utvecklats oberoende af
hvarandra och iörete för den skull icke
så få olikheter. Eleverna äro dock i
allmänhet fördelade på två afdelningar:
d agn f delning en samt afton \)ch
söndagsaf-delningen.
Dagaf delningen är ämnad att gifva
sådana ynglingar, som genomgått
folkskolan, tillfälle att utbilda och förvärfva
sådana allmänna tekniska kunskaper och
färdigheter, som kunna erfordras i deras
blifvande lefnadskall. Lärjungarna i
denna afdelning fördelas i tre klasser: en
allmän, en byggnads- och^en
metall-arbetareklass.
I dagafdelningen meddelas
undervisningen under såväl för- som
eftermiddagen alla dagar utom söndag med 35-
38 timmar i veckan. Deltagandet i
denna undervisning under minst ett år
befriar från skyldigheten att gå i den
treåriga fortsättningsskolan, hvilken i
Sachsen är obligatorisk för alla, som icke
deltaga i den högre undervisningen.
Undervisningsämnena äro: teckning
(frihands-, linear- och projektions-), fysik,
elektricitetslära, räkning, geometri,
geografi, historia, lagkunskap, modersmål,
bokhålleri samt engelska och franska.
Afton- och söndagsafdelningen afser
att bibringa ynglingar och äfven vuxna,
som redan ägnat sig åt något praktiskt
yrke, sådana kunskaper och färdigheter,
* Den nedre fotografien å första sidan
visar emellertid icke någon af kemisalarna
i Dresdens yrkesskola utan är tagen i en
folkskola i Hålle. Äfven de nyaste
folkskolehusen äro nämligen försedda med
synnerligen ändamålsenligt inredda
»naturkun-nighetsrum». Det nämda »glasrummet» för
framställande af giftiga gaser är här icke
bakom svarta taflan - som utföres af
tvänne större höj- och sänkbara skiffertaflor i
träramar - utan synes i rummets högra hörn
vid ingången till förrådsrummet.
som äro nödvändiga för yrkets rätta
bedrifvande men icke kunna inhämtas å
arbetsplatsen. Afton- och
söndagsafdelningen omfattar två skilda klasser:
fortsättnings- och /acÅ-klasserna. I de förra
meddelas undervisning i för ett yrke
nödvändiga allmänna kunskaper, såsom
räkning, modersmål (hufvudsakligast
upp-| satsskrifning), geometri, fysik och kemi
m. m.- Undervisningen i fackklasserna
söker däremot befordra den rena
yrkes-kunskapen. Undervisningstiden är:
veckodagar 7,30 till 9,30 e. m. och
söndagar 7-9 f. m. och 10,30-2 e. m.
Valet af läroämnen är fritt för alla
lärjungar, som icke äro
fortsättningsskol-pliktiga. Dessa senare hafva nämligen
att deltaga i undervisningen i
modersmål, skriftliga arbeten och räkning såsom
obligatoriska läroämnen. Hvarje lärjunge
måste vid anmälan styrka sig hafva
inhämtat nödiga förkunskaper; för att
in-skrifvas i en fackafdelning fordras
därjämte att hafva arbetat i ett yrke i minst
två år.
Utom de företräden i det praktiska
lifvet, som ett utmärkt afgångsbetyg
från yrkesskolan skänker sin innehafvare,
medför detsamma äfven åtskilliga
medborgerliga fördelar. Så t. ex. kunna
utexaminerade elever erhålla förmånen att
antagas som »ett-åriga frivilliga», d. v. s.
fullgöra sin värnplikt på ett år.
Särskildt framstående lärjungar söker man
utbilda till blifvande lärare vid skolan;
direktorn sade sig hafva gjort den
bestämda erfarenheten, »att de lärare, som
förut varit skolans elever, äro mest
intresserade för skolans framgång».
Utom de rikhaltigaste samlingar och
den yppersta undervisningsmateriel af
allra nyaste tillverkning äger skolan ett
mycket värdefullt och väl ordnadt
bibliotek. Allt detta skulle hafva varit
hart när omöjligt att åstadkomma,
därest icke skolan omfattats med varma
sympatier från såväl myndigheternas som
allmänhetens sida. Förteckningen på till
skolan lämnade gåfvor upptager icke
mindre än sex stora tättryckta sidor i
det senaste årsmeddelandet.
Skolan besöktes under vinterhalfåret
1900-1901 af 232 lärjungar i
dagafdelningen och af 638 i afton- och
söndagsafdelningen eller tillsamman af 870
lärjungar; åldern växlade mellan 14-
40 år. Gust. Bergh.
En slöjdkongress å Nääs.
Ett privat sammanträde för
öfverläggning om den svenska pedagogiska
slöjden har under sistlidna vecka den 7 -
11 januari hållits å Nääs.
. Följande personer hade på inbjudan
tillstädeskommit:
Almer. V., folkskollärare, Arlöf; Berg,
Hjalmar, slöjdmspektör, Stockholm; Blomberg1,
J , folkskollärare, Örebro; Dahlström, M., d:o,
Engelholm; Ekelund, G. V., d:o, Falun;
Erlandsson, M., d:o, Jönköping; Johansson, A.,
öfverlärare, Nääs; Johansson, Albin,
slöjdlärare, Uddevalla; Johansson, A. G.,
folkskollärare, Skallsjö; Larsen, G. A., d:o, Halmstad;
Lundin, A. P., d:o, Tmnninge; Molén, J. A.,
d:o, Skepplanda; Nordendahl, C.,
skolinspektör och slöjdinspektör, Borås; Palmqvist, P. A.,
folkskollärare, Kvistofta; Pihlqvist, A., d:o,
Säfvenäs; Selander, A., d:o, Floby; Sjögren,M.,
slöjdinspektör, Norrköping; Svanlund, A.,
öfverlärare, Malmö; Vahlqvist, J.,
seminarieföreståndare, Linköping; Vallqvist, A.,
folkskollärare, Landskrona; Velin, S.,
folkhög-skoleföreståndare och slöjdinspektör,
Herr-Ijunga.
Slöjdinspektörerna i Göteborg och
Norrköping hrr H. Hallen och J. Cederberg
jämte ett par andra personer, hvilka
voro till sammanträdet väntade, hade
blifvit förhindrade att tillstäd eskomma.
Till ordförande utsågs direktör O.
Salomon å Nääs, till vice ordförande
slöjd-inspektören Hjalmar Berg i Stockholm
samt till sekreterare
folkhögskoleföreståndaren S. Velin i Herrljunga och
folkskolläraren A, Vallqvist i Landskrona.
Mötet, som tillkommit särskildt för att
diskutera och granska utarbetade förslag
till nya modellserier vid Nääs, fördelade
sig på tre sektioner, af hvilka den
första skulle förberedande behandla
ofnings-serien, den andra öfningarnas
tillämpning och den tredje föreslagna modeller
från praktisk synpunkt.
Sektionernas förslag diskuterades
därefter på gemensamma sammanträden, och
detaljerade uttalanden gjordes, hvilka
framdeles torde komma att praktiskt
till-lämpas vid den pedagogiska slöjden å
Nääs.
Utom hvad ofvan är nämdt
diskuterades om slöjdritningar, om sambandet
mellan rit- och slöjdundervisningen samt
om en hel del andra till den
pedagogiska slöjdundervisningen hörande frågor
äfvensom bland annat angående
anordningen af ifrågasatta pedagogiska
sommarkurser å Nääs.
Vid sammanträdets slut, efter fem
dagars uthållande arbete, betecknades af
alla deltagarna . resultatet af
»slöjdkongressen», det namn, man sinsemellan gaf
åt mötet, såsom i hög grad
betydelsefullt för den svenska pedagogiska
slöjdundervisningen.
Två särskildt högtidliga ögonblick
under mötet kunna omnämnas. Det ena
var, då af direktör O. Salomon den
två-tungade svenska riksflaggan för första
gången hissades å Nääs
slöjdlärareseminarium såsom ett tecken därpå, att Nääs
numera är en statens tillhörighet. Det
andra var, då samtliga deltagarn^ tågade
upp till den grafkulle, under hvilken
svenska skolslöjdens store välgörare Aug.
Abrahamson hvilar, och på hans graf
nedlade en krans. Härvid framhöll
slöjdinspektören Hjalmar Berg från
Stockholm den hädangångnes förtjänster om
den svenska folkskolan. Sång utfördes
fore och efter talet.
Sammanträdet afslöts på lördagens
middag. Direktör Salomon tackade för
det entusiastiska arbete, som utförts, och
för den rika erfarenhet, som från vidt
skilda håll framburits under samvaron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
