Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,046.) 15 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
45
år 1900 tilldelats statsanslag (600 kronor för
år 1900 samt 800 kronor för år 1901).
Med den sist nämda årgången har
kommittén afslutat sin första treårsperiod, och
en ny lika lång period börjar med nästa
årgång. Revisorerna vilja därför uttala den
önskan, att lärare och lärarinnor vid den
svenska folkskolan måtte till dess fulla värde
uppskatta den handräckning till
fortbildning1, som lämnas genom
litteraturkommitténs verksamhet, samt under kommande
treårsperiod ännu talrikare än tillförene sluta
sig till Sveriges allmänna
folkskollärareförenings Pedagogiska litteratursällskap, så
att detta icke allenast måtte få behålla
samtliga sina förutvarande medlemmar utan
därutöfver förvärfva sig ett stort antal nya.
Litteraturkommitténs räkenskaper äro
noggrannt, redigt och detaljeradt förda samt
behörigen verificerade; och få vi därför åt
kommittén tillstyrka full och tacksam
ansvarsfrihet för den tid, som denna revision
omfattar.
Centralstyrelsen beslöt meddela den
föreslagna ansvarsfriheten samt uppdrog
åt hr Franzén att till
litteraturkommittén frambära uttrycken af
centralstyrelsens tacksamhet för dess förtjänstfulla
arbete.
Pedagogiskt handlexikon,
Enär de af den för ändamålet utsedda
kommittén vidtagna förberedande
åtgärderna gifva vid handen, att god utsikt
till åstadkommande af ett dylikt lexikon
förefinnes, uppdrog centralstyrelsen åt
de förutvarande kommitterade (J.
Franzén, Fridtjuv Berg och Alfr. Dalin) att
fortsätta det påbörjade arbetet.
En pedagogisk högskola
vill Falköpingskretsen hafva upprättad
och har i detta syfte ingifvit en motion
till centralstyrelsen.
Behofvet af en dylik högskola, vid
hvilken en grundligare utbildning i
pedagogikens teori och därmed besläktade
ämnen kunde förvärf vas än den, som
for närvarande erhålles vid våra
lärareseminarier samt genom profårskurserna
vid de allmänna läroverken, erkändes,
och centralstyrelsen önskar fortfarande
lifligt, att en sådan högskola måtte
upprättas. Men då frågorna om denna
högskolas anordning samt om lämpligaste
platsen för densamma kräfva ett
grundligt och allsidigt öfvervägande, och då
motionen inkommit omedelbart före
sammanträdet, beslöts, att ärendet för
närmare utredning skulle göras hvilande.
Främjande af studieresor.
Motion i detta ämne hade ingifvits af
Växjö-kretsen. Ärendet ansågs kräfva
en närmare utredning och blef därför
bordlagdt.
l ’
l Stipendier för bevistande af sommarkurserna
j i Kristiania.
j Härom var motion väckt af hrr J. N.
J Bergström i Vadstena och A. Vallqvist
i Landskrona. Som det sammanträde
inom Letterstedtska föreningen, vid
hvilket ärendet kunde afgöras, ej hålles förrän
i april, beslöts att innan dess införskaffa
åtskilliga upplysningar i ämnet.
Öfverbefolkningen inom folkskolan.
Uppgifter hade till centralstyrelsen
inkommit från 1,857 skoldistrikt, hvaremot
sådana saknades från 528 skoldistrikt.
Antalet skolor (lärare), för hvilka
uppgifter inkommit, utgör något öfver 10,000.
Den statistiska bearbetningen är i det
närmaste afslutad, och ehuru sannolikt
uppgifter företrädesvis saknas från sådana
skoldistrikt, i hvilka öfverbefolkning
förekommer, lämnar likväl den verkställda
undersökningen en åskådlig bild af
skolarbetets skiftande förhållanden samt
konstaterar i ej oväsentlig grad
öfverbefolk-ningens omfattning och beskaffenhet.
Centralstyrelsen beslöt att, sedan den
statistiska redogörelsen blifA^it fullt färdig,
utgifva densamma såsom ett häfte af
föreningens årsskrift, och god utsikt fore;
finnes, att detta skall kunna ske redan
under innevarande år.
Här nedan förekommer ett upprop
angående insändande af uppgifter från
de skolor, för hvilka sådana saknas.
Minimikurs i sång.
Sedan allmänna musikläraremötet i
Göteborg 1901 gjort det uttalandet, att
det ansåge lämpligt, att en minimikurs
efter urval af våra mest omtyckta
nationella sånger stadgades för våra svenska
skolor, så att alla med sångröst
begåfvade kunde vid högtidliga tillfällen
deltaga unisont i sången, samt uppdragit
åt en kommitté att dels lämna förslag
till hvilka sånger, som lämpligast kunde
för ändamålet väljas, och dels sätta sig
i förbindelse med lärareföreningar för
frågans vidare utredning, hade
musikdirektören Fredrik Hjort till
centralstyrelsen ingifvit en skrifvelse med anhållan,
att Sveriges allmänna
folkskollärareförening ville härvid medverka på det sätt,
att centralstyrelsen att börja med
anmodade samtliga kretsföreningar i rikefc
att uppsätta förslag till 30 sånger af
fosterländskt innehåll, som. kunna
sjungas unisont, samt att föreningen, sedan
förslagen inkommit, utsåge några
kommitterade, hvilka tillsammans med
musikläraremötets kommitterade utvalde de
sånger, hvilka vore gemensamma på såväl
alla dessa förslag som ock de förslag,
hvilka inkommit från sånglärarne vid
rikets allmänna läroverk samt
seminarier och flickskolor.
Centralstyrelsen, som var tveksam om
lämpligheten af att en minimikurs i sång
blefve stadgad för alla svenska "skolor,
och som dessutom ansåg, att något
framsteg näppeligen vore att vänta genom
det föreslagna sättet, beslöt, att
skrifvelsen skulle till ingen dess åtgärd
föranleda.
Barnens lekar under rasterna.
Sydöstra Ångermanlandskretsen hade
anhållit, att centralstyrelsen niåtte låta
utarbeta en ur pedagogisk synpunkt
lämplig handbok för lärare att användas vid
ordnandet af barnens lekar under raster,
såväl inom som utom hus.
Då emellertid nu tillgängliga
handböcker i ämnet innehölle ett stort antal
kortare lekar, och då det för öfrigt
ansågs att ifrågavarande sak helst borde
Öfverlämnas åt det enskilda initiativet,
beslöts, att motionen icke skulle till
annan åtgärd föranleda, an att i
årsskriften skulle uppräknas de handböcker i
ämnet, som vore för centralstyrelsen
kända.
Folkskolebyggnader på landet.
Detta ärende hade under år 1901
varit utsändt till allmän behandling inom
kretsarna samt mångenstädes föranledt
lifliga öfverläggningar och längre
uttalanden.
En sammanfattning af kretsarnas
önskemål hade jämte centralstyrelsens egna
uttalanden i ämnet blifvit öfverlämnad
till chefen . för ecklesiastikdepartementet
med anhållan att öfverintendentsämbetet
måtte anmodas taga tillbörlig hänsyn till
de uttalade önskemålen.
Skrifvelsen återfinnes i n:r 43 af denna
tidning för 1901.
Enligt hvad centralstyrelsen inhämtat,
har öfverintendentsämbetet ännu icke
af-gjort ärendet.
Tjänsteårsberäkningen för pensions erhållande,
Från Sundsvalls-kretsen hade
inkommit motion med förslag, att
centralstyrelsen måtte vidtaga åtgärder, så att
lärare och lärarinnor finge i likhet med
läroverkslärarne räkna såsom tjänsteår
hela den tid, de varit anställda vid
skolan, och ej såsom nu blott den ordinarie
tjänstgöringen samt den tid utöfver fem
år, som läraren eller lärarinnan
tjänstgjort såsom extra.
I motionen hade hänvisats till
gällande bestämmelser för läroverkslärarne.
Förhållandet är emellertid det, att för rätt
till pension fordras af en läroverkslärare
i regel 70 lefnadsår och »minst 30 års
oafbruten tjänstetid». Lefnadsåldern har
genom senare bestämmelser blifvit
nedsatt till 65 års ålder, »då^ efter vid pass
40 års tjänstgöring, deras sjuklighet eller
försvagade hälsotillstånd genom laglig
läkareattest bestyrkes». Då härtill
lägges, att enligt senast offentliggjorda
statistik medelåldern för att blifva anställd
som ordinarie läroverksadjunkt är 42 år,
inses nödvändigheten af att få räkna
hela den föregående tjänstgöringen, om
afgång med pension skall kunna ske vid
65 å 70 års ålder.
För folkskollärarne finnes däremot i
stort sedt intet dylikt behof.
Folkskollärare är nämligen berättigad till hel
pension redan vid 55 lefnads- och 30
tjänsteår. Och då han i regeln
utexamineras och vinner anställning vid 20 å
21 års ålder, kan full pension fås vid
55 å 56 lefnadsår, äfven om 5 extra
tjänsteår frånräknas.
Den ifrågasatta reformen skulle alltså
endast undantagsvis blifva till nytta för
lärarepersonalen. Däremot skulle
förslagets upptagande på programmet gif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
