Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (1,047.) 22 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
SVENSK LÄKARETLDN1NG.
N:r 4
ansträngningar för att kunna möta ’det, så j
hoppas jag, att ocksä vi-, Edra lärare, skola,^1
minnas vårt ansvar och vår plikt och äfven
därutinnan visa Eder vägen. När vi så på
båda sidor arbeta med ett stort mål i sikte,
så .våga vi hysa den förvissningen, ätt han,
af hvilken all makt kommer, skall välsigna
vår gärning och låta den bära frukt för hela
vårt lif, ja, måhända för kommande släkten,
långt sedan våra namn äro glömda och vår
stofthydda multnat.
Folkhögskolorna hafva i allmänhet ej
haft någon lysande ekonomi, och för
Röddings folkhögskola var det under
H0gsbros första tid särdeles mörkt i
ekonomiskt hänseende. Han utvecklade
liflig verksamhet för att förbättra
ställningen. Och 1852 hade han
tillfredsställelsen att ur konungens (Fredrik VII)
privatkassa mottaga 1,000 rigsbanksdaler.
G af van åtföljdes af en skrifvelse, däri
det bland annat hette, att. konungen
erkände, i huru hög grad fosterlandets
ära och styrka betingades och
befäsfa-des af den bildning och upplysning,
hvartill undervisningsanstalter sådana
som folkhögskolan i så väsentlig grad
bidrogo.
En annan svårighet än den
ekonomiska, som Högsbro hade att kämpa
emot, var den, att många af skolans
vänner ville, att densamma nu .efter
kriget skulle blifva en slags utvidgad
landtbruksskola med examen. Faran
undgicks, och skolan utvecklades såsom
folkhögskola i öfverensstämmelse med
Grun dtvigs skoltanke.
En märkesdag för Rödding och
Högs-bro var, då konungen i november 1854
besökte skolan, hälsad med tal af
statsrådet Flor och sång och hurrarop af
eleverna. Efter att ha besett skolans
lokaler och materiel intog den folklige
konungen och hans följe jämte ortens
förnämste män, skolans lärare m. n.
frukost i elevernas matsal, där
»taffelmu-siken» utgjordes af visor, som eleverna
sjöngo. Man gladde sig åt detta besök
och såg däri en borgen för, att skolans
framtid var tryggad.
År 1858 blef en vändning, i
Högs-bros lif. Genom sin skolverksamhet
hade han dels själf trängt djupare ’in i
sitt lands författning och nyaste
historia, dels blifvit känd vida omkring.
Från icke mindre än tre valkretsar fick
han uppmaning att uppställa sig som
kandidat vid riksdagsmannavalet den 14
juni. Han beslöt sig ock för att inom
en af dessa antaga maningen, och inom
densamma blef han äfven enhälligt vald.
Inom riksdagen, hvilken sammanträdde
samma höst, finna vi H. i första hand
uppträda i kyrko- och skolfrågor, oftast
i opposition mot regeringen. Detta hans
uppträdande skulle nu straffas på
folkhögskolan i Rödding, i det att det
anslag, skolan haft af statsmedel, blef
nedsatt med hälften. Och regeringen sökte
-tvinga fram en examen, hvilken åtgärd
H. sökte afvärja. På skolans vägnar
framlade han ett svar, hvilket på ett så
klart sätt tydliggör, hvarför man ej
velat införa examen i folkhögskolan, att
jag ej kan llåta bli att 4ärur göra ett
par utdrag.
Andamålet med skolan, säger han, är att
genom sina föredrag väcka och underhålla
intresset för det andliga lifvet; i synnerhet,
är för densamma maktpåliggande att främja,
kärleken till fosterlandet genom upplysning
örn dess språk och litteratur, dess natur och
historia. Vid sidan häraf lägger den icke
mindre vikt pä att gifva eleverna lust till
och insikt i att sköta ett jordbruk och
uppehåller sig därför i synnerhet vid de delar af
naturkunskapen, som ha betydelse i detta
stycke, liksom den ock genom föredrag och
därtill knutna skriftliga uppgifter utvecklar
grunderna för åkerbruk, och
husdjursskötsel, gifver undervisning i bokföring,
fältmätning, afvägning, kartritning o. s. v.––-
- Skolan underkänner visst icke
betydelsen af bestämda kunskaper och utveckling
af förståndsgåfvorna; men dess
hufvudupp-gift är dock i första rummet att uppfostra;
att utveckla känsla och vilja har större
betydelse än att öfva och stärka minnet. Och
den timme, under hvilken det lyckats att
tilltala känslan för det höga och ädla i
människolif vet, att egga tiM dugande och
verksamt arbete för dess främjande, har för
folkhögskolans elever större betydelse än den,
under hvilken man lagt en ny
kunskapsmassa till en förut vunnen, ja, t. o. m. den,
då förståndet tagits i anspråk för att följa
en grammatikalisk analys eller ett
matematiskt bevis. Äfven dessa senare timmar
tagas med men blott såsom tjänande de
andra. Här läres för lifvet, ej för skolan.
Hvad vi önska våra elever är, att de lämna
oss med lust att taga sin del i lifvets
uppgifter, de ideella såväl som de materiella,
och med förstånd att bruka de medel, lifvet
har att bjuda.
Angreppen på skolan och H0gsbro
fortsattes dock. Han blef i synnerhet
tagen för hufvudet för sin
»bondevänlighet». Varmt togs H. i försvar af bl. a.
Flor, och blef icke svarslös själf.
Emellertid blef han betänkt på att
lämna skolan; han kände nog ock
svårigheten af att i längden förena lärarens
kall med riksdagsmannens. Dock gör
Hogsbro ännu ett försök att få lefva
kvar i sitt kära Ködding, i det han
nämligen söker den ledigblifna
kyrkoherde-befattningen därstädes. Han- fick den
emellertid ej. Och så kom den dag, då
han lämnade Sönderjylland, hvars väl
låg honom så. varmt om hjärtat, och
hvars bäste män han stått så nära som
lärare eller vän.
På hösten 1861 vände H0gsbro sig
till Ludvig Schröder, som då verkade som
privatlärare i Köpenhamn, och sporde
honom, om han ville vikariera vid
skolan i november och december, hvilket
S. med nöje åtog sig. Med tanke på,
att S. kunde blifva hans efterträdare i
Rödding, tog H0gsbro 1862 afsked från
sin befattning. Hans verksamhet där
har haft stor betydelse ej blott för
Sönderjylland utan för folkhögskolesaken i
hela Norden. Vid afskedet erhöll H.
många bevis på erkännande för sitt
arbete.
Nästan hela Hogsbros senare lif har
ägnats åt politiken. Allt ifrån 1858 har
han med undantag af ett år intagit en
synnerligen bemärkt plats i riksdagen.
Han har därinom varit »formand i fi-
nansudvalget». (ordförande- i
statsutskottet), statsrevisor, v;ce talman 1873,-1887
’och talman från 1887 till i fjor, då han
af hälsoskäl nedlade klubban.
Sitt <intre&se för folkhögskolan, bibehöll
han till det. sista. Många rninnas
säkert, den vördade gamle från, de
nordiska folkhögskolemötena på Hvilan 1890
och Askov 1894.
H. var änkling sedan 1893. Af hans
barn är en dotter gift med den i
skol-kretsar väl kände folketingsmannén
Harald Holm i Köpenhamn.
H. Odhner.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner. Profnummer
utdelas ’gratis.
Skolstatistik.
Sveriges undervisningsanstalter
år 1901.
Som vanligt meddela vi ur den vid
riksdagens öppnande afgifna
»berättelse om hvad i rikets styrelse sedan
sista riksdagens sammanträde sig
tilldragit» åtskilliga officiella
sifferuppgifter angående vårt lands
undervisnings ans t alter? därvid till jämförelse
bifogande på ett och annat ställe
motsvarande siffror från närmast
föregående år.
Allmänna läroverken och
pedagogierna.
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde
antalet lärjungar vid början af 1901 Års
hösttermin 17,852 (ökning under året
608).
Lärjungeantalet vid de pedagogier, som
meddela undervisning utöfver folkskolans
ståndpunkt, uppgick höstterminen 1900
till 233 (minskning 2).
Under år 1901 hafva 993 lärjungar,
däraf 68 kvinnor, undergått ’godkänd
mogenhetspröfning vid allmänna läroverk
och privata läroanstalter med
dimissionsrätt (ökning 25).
Pr of årskurser för praktisk utbildning
af blifvande lärare hafva under år 1901
varit anordnade vid högre
latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläro-;
verket i Stockholm samt högre allmänna
läroverken i Uppsala och Lund. ^ör
att genomgå dylik kurs hafva under året
52 lärarekandidater blifvit af chefen för
ecklesiastikdepartementet till nämda
läroverk hänvisade.
Af det anslag å 6,000 kronor, sem
finnes uppfördt å de allmänna lärover-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
