Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (1,047.) 22 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
SVENSK LÄRARETIDNING.
63
Länsstyrelsen i Kalmar län utänordnade
emellertid den 13 maj 1899 allenast 3,005
kr. 54 öre, däraf 400 kronor utgjort
lönetillskott för folkskolläraren Engström,
som enligt vederbörligen vitsordad
uppgift såsom vikarie uppehölle den efter
Olsson lediga tjänsten och för 8 månaders
undervisning åtnjöte 600 kronor jämte
husrum till värde af 50 kronor,
vedbrand till värde af 60 kronor samt
kofoder till värde af 63 kronor 11 öre.
Under åberopande däraf att
länsstyrelser! genom resolution förklarat Olsson
berättigad att utbekomma lagstadgade
aflöningsförmåner, till dess omförmälda
i behörig ordning öfverklagade beslut
om hans entledigande från tjänsten
vunnit laga kraft, anhöll skolrådet uti
ansökning den 26 juli 1899 örn
utbekommande af ej mindre ofvannämda vid
rekvisition af lönetillskott för år 1899
afdragna 27 kronor 78 öre än äfven
som statsbidrag till Olssons anonande
533 kronor 33 öre eller sammanlagdt
561 kronor 11 öre, dock med afdrag
af de för aflöningen af Olssons vikarie
förut bekomna lönetillskottsmedel 400
kronor.
Sedan k. m:t den 2 juni 1899
fastställt beslutet om Olssons afsättning och
denne den 19 augusti samma år aflidit
samt skolrådet, som af länsstyrelsen
anmodats styrka att detsamma till Olsson
eller hans sterbhusdelägare utbetalt
lagstadgade aflöningsförmåner för tiden från
den 21 augusti 1898 till och med den
. 2 juni 1899, med anledning häraf till
länsstyrelsen insändt utdrag ur
skoldistriktets räkenskaper rörande hvad af
aflöningen utbetalts till vikarie å tjänsten
samt Olssons sterbhus under förenämda
tid, förklarade länsstyrelsen,
att då det af skolrådet åberopade
räkenskapsutdrag’ utvisade, att Olsson
tillkommande aflöningsförmåner för tiden från den
21 augusti 1898 till och med den 2 juni 1899
icke blifvit till hans sterbhusdelägare
oaf-kortade utbetalta, kunde Lofta skoldistrikt
icke äga att af allmänna medel utbekomma
lönetillskott för Olssons tjänst till högre
belopp än skoldistriktet redan fått uppbära
genom anordning den 13 maj 1899 och
afslog förty skolrådets ifrågavarande
ansökning.
Enär den af länsstyrelsen åberopade
omständighet icke utgör hinder för
skolrådet att för omförmälda tid utbekomma
vederbörligt lönetillskott för Olssons
af-lönande, har k. m:t den 13 sistlidna
december på besvär af skolrådet, med
undanrödjande af öfverklagade beslutet;
visat målet åter till länsstyrelsen, som
äger att detsamma ånyo företaga och
därmed vidare lagligen förfara.
Skolväsendet i Brännkyrka. Ut
sedda kommitterade inkommo 1899 med
förslag till behöfliga förbättringar inom
Brännkyrka församlings skolväsende och
anförde bland annat, beträffande de vid
kyrkan belägna s. k. kyrkskolorna,
att då. lokalerna därstädes utgjordes af en
folkskolesal för högst 50 barn och en
småskolesal för 30 barn, men de skorpliktiga
barnen därstädes 148, minst två nya
lärosalar behöfde vid kyrkan anskaffas; att af
förenämda barn omkring 30 visserligen skulle
få kortare väg till skolan, om lokal för
densamma uppfördes å dertill erbjuden plats på
Lang-bro äg-or, men att dessa 30 barn vore
fördelade på skolans alla afdelningar,
hvadan och enär det skulle blifva onödigt
kostsamt att bygga småskola vid Långbro för
högst ett 2Ö-tal barn och folkskola å en
annan plats, kommitterade ansett det nya
skolhuset böra förläggas till *en central
plats i närheten af kyrkan samt föreslagit,
att den tomt, där barnhemmet nu vore
beläget, måtte för berörda ändamål afsöndras
från komministerbostället Solberga och ny
skolhusbyggnad där uppföras med tre salar,
två för nuvarande och en för framtida
behof, jämte nödiga lärarebostäder.
I enlighet med skolrådets hemställan
godkände församlingen detta förslag.
Häröfver anfördes besvär af
godsägaren A. Söderlund m. fl. hos
länsstyrelsen i Stockholms län under framhållande
hufvudsakligen,
att vid de s. k. kyrkskolorna dåmera
funnes 176 barn, däraf 74 tillhörde Elf sjö,
Långbro och västligaste deleri af Väst berg1 a rotar;
att då barnantalet inom nämda rotar
sålunda vore tillräckligt stort för att i det allra
närmaste fylla två lärosalar vid Långbrodal,
dit samtliga dessa 74 barn hade närmare
väg än till skolorna vid kyrkan, något
behof så mycket mindre kunde anses
förefinnas att, såsom beslutadt blifvit, uppföra en
ny skolhusbyggnad vid kyrkan, som
därstädes förut funnes tre lärosalar, rymmande
tillsammans omkring 134 barn, och plats
sålunda kunde beredas för ytterligare 20 å 30
barn, om af det nuvarande barnantalet 74
stycken Öfverflyttades till en^skola vid
Långbrodal. På grund häraf och på åtskilliga
andra anförda skäl yrkades, att kyrkostämmans
beslut, i hvad det rörde ny skolhus byggnad
vid kyrkan, måtte upphäfvas samt föreskrift
i stället meddelas om uppförande af ett
skolhus vid Längbrodal med två lärosalar och
nödiga bostäder för lärarepersonalen.
Öfriga församlingsmedlemmar bestredo
allt afseende å berörda yrkande, enär
stämmans öfverklagade beslut vore både
lagligt och befogadt.
Genom .utslag den 16 augusti 1900
utlät sig länsstyrelsen,
att som, utom det att de icke klagande
torde få anses hafva uppvisat, att större
delen af de utaf klagandena ofvan omförmälda
74 barn skulle hafva kortare väg,
visserligen icke till de nuvarande skolorna* vid
kyrkan, men till den, som beslutats skola där
inrättas, än till en skola vid Långbrodal,
vederbörande folkskoleinspektör bestämdt
förordat församlingens i skolbyggnadsfrågan
fattade, nu öfverklagade beslut såsom
varande väl grundadt, alltså fann
länsstyrelsen ej skäl att i samma beslut g’öra
ändring.
Kammarkollegium fann den 25 april
1901 några sådana omständigheter icke
vara i målet ådagalagda, som kunde
föranleda till ändring i länsstyrelsens
öfverklagade utslag, och k. m:t har den
31 nästlidna december ej funnit skäl
att i kammarkollegii utslag göra
ändring.
Folkskollärare får ej vara
medlem af kommunalnämden. Bodums
sockenmän utsago å kommunalstämma
den 14 april 1901 till ledamot i
socknens komrnunalnämd för tiden t. o. m.
utgången af år 1904 folkskolläraren Sund-
vis Andersson med 1,332 röster mot
902 röster, som tillföllo handlanden
Johannes Nsesström och valde därefter
enhälligt Andersson till ordförande i
kom-munalnämden under denna tid, oaktadt
föreskriften i § 4 af k. förordningen den
21 mars 1862, enligt hvilken
folkskollärare med hänsyn till sin
tjänstemannabefattning icke får vara ledamot i
kommu-nalnämden.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
förklarade på anförda besvär
kommunalstämmans beslut utan all kraft och
verkan samt förständigade kommunen att
i Anderssons ställe i kommunalnärnden
å ny stamma välja en annan valbar
person.
Utslaget öfverklagades under yrkande,
att k. m:t måtte med upphäfvande af
länsstyrelsens beslut förklara Nsesström
behörig att som ordinarie ledamot i
nämden inträda, och med ändring af
länsstyrelsens utslag har k. m:t förklarat
Nsesströrn å kommunalstämman den 14
sistlidna april vald till ledamot i
kommunalnämden för tiden t. o. m. utgången
af år 1904, till följd hvaraf
kommunalstämman äger att ny ordförande i
nämden i Anderssons ställe ofördröjligen utse.
De röster, som vid val af
kommunal-nämdsledamot afgåfvos på Andersson,
hafva alltså af k. m:t blifvit kasserade
och motkandidaten förklarad vald.
Ett gif akt för herrar
skolrådsordförande äfvensom för lärare och
lärarinnor vid våra små- och folkskolor är,
att, då i dagarna förslag till besättande
af den ledigförklarade
folkskollärarinnebe-fattningen i Hernösand upprättades, den
af de sökande, som var bäst meriterad, ej
kunde å förslaget uppföras, enär
vederbörande skolrådsordförande vid utfärdande
af tjänstgöringsbetyg ej iakttagit, hvad § 8
mom. 2 af gällande folkskolestadga
föreskrifver. Nämda moment innehåller
bland annat följande bestämmelse:
Skolrådet åligger att åt lärare senast inom
trettio dagar efter det skriftlig begäran
därom framställts, utfärda tjänstgöringsbetyg.
Nu hade emellertid
tjänstgöringsbetyget meddelats icke af skolrådet utan af
skolrådets ordförande »enligt uppdrag» -
af hvem uppdraget lämnats, förmäler icke
aktstycket. Da betyget sålunda icke
utfärdats i enlighet med folkskolestadgans
föreskrift, hade det i föreliggande fall
icke något värde för styrkande af
sökandens behörighet.
Visserligen upptager slutet af förut
delvis anförda moment denna
undantagsbestämmelse:
Tjänstgöringsbetyg må ock, där
skyndsamhet är af nöden, utfärdas af skolrådets
ordförande jämte de ledamöter, som
skolrådet därtill utsett.
Men i sådant fall måste dock
skolrådet på förhand hafva utsett de
ledamöter, som jämte ordföranden skola äga
befogenhet att utfärda giltigt betyg, och
icke heller detta stadgande meddelar
skolrådets ordförande rätt att ensam
»enligt uppdrag» meddela sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
