Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (1,049.) 5 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
och beslöt tillika uppdraga åt inspektor
att på lämpligaste sätt i öfrigt ordna
undervisningen för de lärjungar, som
redan genomgått fjorton kurser och
önska gå kvar i skolan.
Stockholms folkskollärarekår
petitionerar om löneförhöjning.
Stockholms ordinarie folkskollärare och
lärarinnor ha vid sammanträden inför
sina öfverlärare beslutat att ingå till
folkskoleöfverstyrelsen med begäran om
löneförhöjning, och hafva för sådant
ändamål utsetts ombud, hvilka nu till
öfverstyrelsen ingifvit petitioner i saken.
Lärarne hafva begärt ett dyrtidstillägg af
200 kr. i hvarje lönegrad och
lärarinnorna grundlönens höjande med 200 kr.
Den senare framställningen motiveras
därmed, att ersättningen för de
lärarinnorna lagligt tillerkända
naturaförmåner här beräknas alltför låg.
Sålunda utgör nu ordinarie
folkskollärarinnas i Stockholm grundlön 1,200 kr.,
däri inberäknadt öfverläsningsersättning
med 112 kr., under det lagen
föreskrifver en minimilön af 700 kr. utom fri
bostad och vedbrand. Ersättningen för
dessa förmåner blir sålunda för
lärarinna 388 kr., hvilket anses vara alldeles
för litet i betraktande af de höga hyror,
vedpris o. s. v., som för närvarande råda
i hufvudstaden.
Folkskolebudgeten i Malmö skul
le enligt ett af särskildt utsedda
kommitterade uppgjordt förslag öfverflyttas
från? kyrkostämman till
kyrkofullmäktige, hvilka äfven skulle hafva att utse
kyrko- och skolrådsledamöter. Frågan
förekom förra veckan vid kyrkostämma,
som varade från kl. 5 e. m. på
fredagen till kl. 5 på lördagens morgon och
var besökt af närmare 2,000 personer.
Efter en rätt lång diskussion beslöt
stämman att först afgöra frågan om
antagandet eller förkastandet af förslaget om
en kyrkofullmäktigeinstitution, d. v. s.
om l § i kommitterades förslag.
Under ett vidlyftigt tröttande
meningsutbyte talades både för och emot
det af kommitterade, framställda
förslå-get.
De, som talade för en
kyrkofullmäktige-institution, anförde som hufvudsakligaste
skäl, att fullm^ktig-einstitutione^under alla
former främjade utvecklingen. A andra
sidan anfördes, att småfolket ej skulle få
något att säga i frågan om skolärenden a på
grund af prästernas själf skrif venhet i
kyrko-och skolråd, att man bibehållit den
gemensamma kyrkostämman och ej
territorialför-samUngarna som valkorporationer och att
röstskalan borde begränsas till en tiogradig
eller åtminstone tjugogradig. Yrkanden om
frågans hän skjut ande till en ny kommitté
förekommo ock men återtogos före
voteringen. .
Omröstningen, som började kl. -1/2 10
på aftonen och fortgick till kl. 5 på
lördagsmorgonen, fick det resultat, att för
bifall till inrättande af
kyrkofullmäktigeinstitution afgåfvos af 188 röstande
14,547 röster, under det 501 röstande
med 7,258 röster uttalade sig för afslag.
Därpå" ajournerades stämman till i
morgon, då förslägets öfriga paragrafer
skola diskuteras.
Bostadsbråket i Slaka har ännu
ej hunnit till slutakten. Nu har
folkskolläraren och klockaren Aug. Boqvist
hos k. m:t öfverklagat kammarkollegii
utslag rörande hans rätt att kvarbo i
den gamla folkskollärarebostaden.
Hr B. säg-er i sin besvärsskrift, att den
bekanta afhysningsansökningen icke alls
har någ"on sympati för sig" bland mängden
af sockenborna, hvilka tvärtom af flera skäl
äro utledsna på de rättstvister, som genom
en mängd stämmobeslut satts i gång i
socknen, mest mot klaganden.
Skulle mot förmödan, säger hr B. till slut,
ej de juridiska skälen för min
kvarboende-rätt- anses vara nog tungt vägande, så
bönfaller jag- med de mina innerligt därom, ätt
Eders k. m:t i anseende till den stora
betydelse, saken har för oss, under det att den
är så försvinnande obetydlig för motparten,
och emedan någon sådan tvist gärna icke
kan tänkas uppstå annorstädes, af nåd måtte
låta mig1, en gammal och snart uttjänt
skollärare-klockare, få kvarbo och sålunda
upphäfva utslag-et.
Planteringsdagar för
skolbarnen. En deputation från Svenska
skog-vaktareförburidet har i dagarna
uppvaktat ärkebiskopen och biskopen i Västerås
för att vinna deras medverkan till att
få skolråden inom deras stift att
behjärta skogsvården och skogsplanteringen,
helst så, att en planteringsdag vid hvarje
folkskola, så vidt sig göra låter, blefve
införd, därvid barnen öfvades och un^
dervisades i skogsplantering.
Deputa-tionen mottogs mycket vänligt af
arke-biskopen, hvilken visade sig mycket
intresserad för * frågan och lofvade sitt
understöd dels genom att utsända ett
cirkulär till respektive skolråd och dels
genom att personligen vid sina
ämbetsresor söka intressera
skolrådsordförandena i de olika kommunerna inom
ärkestiftet för saken.
Biskopen i Västerås visade sig äfven
vara en varm vän af skogsplantering
och lofvade att sätta1 sig i förbindelse
med ärkebiskopen för att samma
åtgärder må bli vidtagna i Västerås stift som
i ärkestiftet.
Förut ha biskoparna i Hernösands,
Skara, Göteborgs och Karlstads stift
blifvit uppvaktade af deputatiöner från de
lokala skogsmannaförbunden, och en del
af dessa stifts chefer hafva redan utsändt
dylika cirkulär till skolråden, och detta
med goda resultat. Östergötlands läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har för sin del till domkapitlet i
Linköpings stift hemställt, det domkapitlet ville
uppmana skolråden inom länets kommuner
atq. låta skolbarnen under någon dag om
våren deltaga i skogsplantering eller sådd
af skogsfrö. Domkapitlet har med
hänsyn till det behj ärtans värda syftet
anbefallt framställningen till vederbörandes
synnerliga uppmärksamhet.
år tillbaka den anordningen praktiserats,
att så många barn som möjligt
tillhållits att själfva köpa erforderlig
skolmateriel. För underlättande häraf ha böcker
och andra skolsaker till mer eller mindre
nedsatt pris genom folkskolestyrelséns
försorg tillhandahållits åt barnen.
(Folkskolans läsebok har sålunda lämnats
inbunden till ett pris af l kr., katekesen
12 öre o. s. v.) Endast skrifbläck och
läskpapper ha alla folkskolans lärjungar
erhållit gratis. Barn, som åtnjutit
fattigunderstöd eller för öfrigt befunnits ur
stånd att själfva bekosta sin
skolmateriel, hafva emellertid efter skolnämdernas
pröfning erhållit sådan på skolkassans
bekostnad. Pennor, grifflar o»ch andra
förbrukningsartiklar ha lämnats dem till
skänks, läro- och läseböcker till låns.
Da lånta böckerna ha efter begagnandet
återburits till skolan för att, öm de varit
brukbara, utlånas till andra barn.
På sådant sätt har det icke sällan
blifvit de fattiga barnens lott att hålla
1 till godo med böcker, som af en
föregående låntagare blifvit mer eller mindre
illa tilltygade. Barnen ha sålunda ofta
ej fått glädjen att börja sitt arbete i
en ny och snygg bok. Och bokens
be^-handling har blifvit därefter.
Dessa olägenheter hafva ofta kommit
opå tal. Så t. på skolmötet i Göteborg
1893, då frågan väcktes af en ledamot
af bestyreisen. Samma fråga har ock
(på förslag af läraren E. Ekman) varit
upptagen på programmet för
sammanträde mellan skolstyrelsen och
lärare-personalen, hvarjämte skolnämden i
Göteborgs stads första distrikt gjort
framställning i syfte att fattiga barn skulle
få behålla sina böcker på samma sätt"
som örn de betalt dem. Nu har
ärendet motionsvis omhändertagits af
skolinspektören d:r J. M. Ambrosius, och
folkskolestyrelsen har remitterat det till
sin ekonomiska afdelning.
Skolmateriel åt fattiga barn.
Vid Göteborgs folkskolor har sedan flera
Barnbespisningen oeh
skollofs-kolonierna i Göteborg. Öfver denna
välgörenhet, sådan den praktiserats i
Göteborg, har i dagarna från trycket
utkommit en synnerligen upplysande
redogörelse, beträffande dels det sist
gångna verksamhetsåret/ dels de föregående
eller tiden fr. o. m. 1885 t. o. m. 1901.
Af denna historik, som är utarbetad
af sekreteraren hos »föreningen för
anordnande af barnbespisning och
skollofskolonier i Göteborg», fröken Anna L.
Lessel, göra vi några korta utdrag, som
möjligen kunna vara af intresse för
andra orter, där en liknande verksamhet
redan utöfvas eller måhända påtänkes.
Förening-ens inkomster ha utgjorts af
års-bidrag, gåfvor och donationer af enskilda,
anslag från stadsfullmäktige o. s,, v. Bland
gåfvor och donationer nämnas i
redogörelsen: 1890 Wilsonska donationen å kr. 10,000;
1894 Lyckholmska å kr. 10,000 och A. G.
Lundhölms i .Kungälf å kr. 4,137; 1898
War-burgska å kr. 17,000; 1900 Ekmanska å kr.
10,000 och Frsenckelska å kr. 1.800; 1901
Frisellska å kr. 3,450 till uppsättning och
underhåll af 3 skollofskolonier jämte
förbindelse att under 9 föjande år erlägga kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
