Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (1,049.) 5 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
SVENSK LÄRARETIDNING.
109
emot pluralitetens inom kyrkorådet e.ller
skolrådet åsikt, af en tillfällig majoritet
bland de händelsevis tillkomna
ledamöterna. Jag skulle kunna anföra flera
exempel på sådana missförhållanden.
Att sålunda genom en förtolkning af
ordet »kallelse» beröfva ledamöterna i
kyrko- och skolråd sin rätt att yttra sig
och besluta om viktiga kommunala
angelägenheter kan icke öfverensstämma
hvarken med förordningens andemening
eller god ordning. Jag anser därför,
att bestämd föreskrift därom bör i den
åberopade k. förordningen af 21 mars
18f>2 intagas därom, att kyrkoråds och
skolråds ledamöter skola personligen
kallas till sammanträde.
Sådana kallelser skulle visserligen
kunna genom ortspressen offentliggöras,
men där flera tidningar å en ort
utgifvas, är det . svårt för ordföranden att
veta, i hvilken tidning han lämpligast"
bör kungöra om sammanträdet,
hvarjämte andra olägenheter därmed kunna
vara förenade. Det lämpligaste torde
därför vara, att hvarje ledamot
personligen kallas; och då ordföranden icke
lärer underlåta att på kommunens
bekostnad härtill skaffa sig tryckta
blanketter samt använda tjänstefrimärke,
torde det icke blifva förenadt med vare
sig besvär eller kostnad för
vederbörande.
Jag tillåter mig vördsamt föreslå,
att riksdagen ville för sin del
besluta,
att § 25 i k. förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 mars 1862 skall erhålla
följande förändrade lydelse:
»Kyrkoråd och skolråd
sammanträda på ordförandens kallelse så ofta
han det nödigt finner eller då minst
halfva antalet af ledamöterna därom
gör framställning; och skall sådan
kallelse till hvarje ledamot skriftligen
utfärdas.
Tillsättningen af småskollärarinnor m. fl.
Den af hr A. P. Gustafsson i
Sjöge-sta i år väckta motionen har
följande lydelse:
Under förlidet år föreslog jag i
motion under n:r 78, att riksdagen skulle
i skrifvelse till k. m:t anhålla om
ändrade bestämmelser i gällande
folkskolestadga för sökande till lediga platser
som biträdande lärare eller lärarinna i
folkskola samt likaledes för sökande till
lediga platser som lärare eller lärarinna
i mindre folkskola eller småskola, i
ändamål att det rätt ofta öfverklagade
missförhållandet, att sökt och erhållen’ plats
ej tillträddes, skulle upphöra.
Sökande kunde med nuvarande
knapphändiga bestämmelser uppehålla
skolrådet till rätt nära inpå lästerminens
början och sålunda ställa detsamma i
för-. lägenhet öfver att kunna upprätthålla
undervisningen i stadgad ordning, och
tilltrodde jag mig råda bot för nämda
missförhållande genom förbud för
samtidigt sökande af flera lediga platser.
Det utskott, till hvars behandling denna
min motion remitterades, erkände till
fullo, att det lättvindiga sätt, hvarpå
ifrågavarande lärare och lärarinnor
begagnade denna sin rätt att samtidigt
söka huru många platser som helst,
mången gång beredt vederbörande
skolråd obehag och svårigheter, och att
ändring af nuvarande bestämmelser vore af
behof påkallad.
Utskottets anmärkning att med det af
mig föreslagna stadgandet äfven borde
följa, att platserna blefve något fastare,
torde nog hafva sitt berättigande,
hvadan jag fullt instämmer i och hänvisar
till hvad utskottet i förevarande fråga
anförde, såsom: »Behofvet af närmare
föreskrifter angående arten af den
anställning, där stadgandet skulle äga
till-läinpning, att platserna offentligen
kungjordes lediga och sålunda fri täflan
kunde äga rum, att bestämda af- och
tillträdestider blefve lagstadgade samt
likaledes för båda parterna gällande
bestämda uppsägningstider».
Dessutom kan med skäl ifrågasättas,
om ej här omnämda lärares och
lärarinnors tillsättning och äfvenledes
uppsägning borde ske på kyrkostämma och
ej, såsom nu, af skolrådet och andra,
enligt nu gällande författning, därtill
berättigade. Lika stora skäl synas mig
vara, att tillsättiiing af småskollärare och
med dem likställda sker på kyrkostämma
som val af folkskollärare. I vanliga fall
är den första undervisningen, som utgör
grunden för den fortgående, lika
ansvarsfull och maktpåliggande som den senare,
hvadan inga synnerliga skäl förefinnas
’att i förevarande fall lämna
kyrkostäni-;man helt och hållet ur räkningen.
Be-; nämningen » ordinarie » och » extra» borde
ej heller vara främmande för denna
kategori af lärare; man kunde tänka sig,
!att sådana platser, som tillsattes på förut
obestämd tid, med exempelvis sex
månaders uppsägning, kunde benämnas
»ordinarie» och andra af mera tillfällig art
»extra».
Vid frågans ompröfning torde
^fven-ledes tagas i öfvervägande, huruvida för
extra ordinarie folkskollärare och förde
af mig benämda extra lärarne i
småskolor och med dem likställda
befattningar i folkskolor skulle gälla samma
bestämmelser som för de sålunda af mig
benämda ordinarie.
Då andra kammaren på grund af
utskottets anförda skäl afslog motionen,
men jag fortfarande anser, att ett bättre
och mera ordnadt förhållande i
förevarande afseende är af nöden, fasthåller
jag mitt till förra årets riksdag afgifna
förslag om förbud för samtidigt sökande
af flera platser; och då, med iakttagande
af härförut föreslagna bestämmelser, det
otvifvelaktigt "skulle lända såväl
lärarekåren som folkundervisningen till fromma,
vågar jag vördsamt föreslå,
att riksdagen måtte i skrifvelse till
k. mit anhålla, det k. m:t måtte
meddela sådana ändrade bestämmelser, att
ett bättre ordnadt förhållande vid
sökande af samt tillsättning af
ledigvordna platser för lärare och
lärarinnor i skolor för folkundervisningen,
äfvensom deras entledigande, mera
allmänt blefve gällande.
Pension till folkhögskoleföreståndarne
ifrågasattes uti en inom andra
kammaren af friherre F. C. K. BarneJcow
väckt motion af följande lydelse:
Inom vårt land finnes en klass af
lärare, som kraftigt verkar för spridning
af kunskap och bildning bland vårt folk,
och till upprätthållandet af
undervisningen lämnar staten bidrag, men till
följd däraf, att dessa personer ej äro
anställda i statens tjänst, kunna de ej,
då de blifva gamla och oförmögna att
fortsätta sitt ansträngande arbete, nu
erhålla pension af staten, och ovisst är,
om de från annat håll kunna påräkna
understöd. Jag afser härmed
föreståndare för folkhögskolorna i riket, och då
dessa personers verksamhet väl är känd
af hvarje ledamot i riksdagen och då
dessutom folkskollärare, som ej heller
kunna betraktas som statens direkta
tjänare, det oaktadt tilldelas pension, så
vågar jag hemställa,
att riksdagen behagade besluta att
i skrifvelse till k. m:t anhålla, det
k. m:t täcktes för riksdagen framlägga
förslag om, under hvilka villkor och
till hvilket belopp föreståndarne för
folkhögskolorna i riket kunde erhålla
pension af staten.
(I motionens syfte hafva instämt
kammarjunkaren A. Th. Carlheim-Gyllensköld
och hr J. Johansson i Noraskog,)
Motioner.
Hittills hafva blifvit väckta följande
motioner, hvilka på ett eller annat sätt
beröra skolan och lärarekåren.
Första kammaren.
N:r 10. Af friherre J. Alströmer: om
ändrad lydelse af § 25 i
kyrkostämmoförord-ningen (skriftlig kallelse till kyrko- och
skolrådsledamöter).
Andra kammaren.
N:r 11. Af akademiräntmästaren E. V.
A. EJclundh: om ändring af § 51
folkskolestadgan.
N:r 33. Af hr C. Sandquist: om
undervisning i rikets allmänna läroverk, seminarier
och folkskolor angående straffpåföljden å
brott.
N:r 36. Af hr E. Gr. Åkerlind: om
skrifvelse till k. m:t angående
katekesundervisningen i folkskolorna.
N:r 41. Af friherre F. C. K. BarneJcow.
om pension till föreståndarne vid rikets
folkhögskolor.
N:r 55. Af hr A. F. Liljeholm: om
skrifvelse till k. m:t angående Seminarielärarnes
kompetens-, löne- och pensionsvillkor.
N:r 60. Af hr A. P. Gustafsson i Sjögesta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
