Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (1,050.) 12 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
127
nariet i Strängnäs och ställt det för år
1902 anvisade anslaget af 80,000 kr. till
öfverintendentsämbetets disposition för
byggnadsarbetets utförande, ined rätt för
ämbetet att under arbetets gång å
byggnaderna vidtaga smärre förändringar, om
sådana visa sig erforderliga och kunna
verkställas utan att det för ändamålet
beviljade anslaget öfverskrides.
Flera slöjdarter behöfvas icke
i samma goss-slöjdskola. Ett nytt
prejudikat härom har i dagarna fallit
hos k. m:t.
Skolrådet i Hemsö församling sökte
hos länsstyrelsen i Västernorrlands län
att för år 1901 utbekomma statsbidrag
för undervisning i slöjd för gossar vid
en distriktets skola med 40 kronor.
Genom Jesolution den 27 december
1901 utlät sig länsstyrelsen,
att som skoldistrikt för beredande af
undervisning1 i slöjd för gossar, jämlikt § l i
k. kungörelsen den 25 maj 1900, erhölle
understöd af statsmedel under villkor bl. a.
att undervisning" anordnats i träslöjd jämte
andra lämpliga slöjdarter, men, enligt
skolrådets af vederbörande folkskoleinspektör
bestyrkta uppgifter, undervisning i
folkskolan i Hemsö lämnats uti endast träslöjd,
fann länsstyrelsen sig förhindrad att det
begärda statsbidraget för gossars
undervisning’ i slöjd inom Hemsö utanordiia.
K. m:t, där skolrådet anförde besvär
öfver detta beslut, har förklarat, att som
den i § l af ofvannämda nådiga
kungörelse den 25 maj 1900 meddelade
bestämmelse i fråga om statsbidrag för
gossars undervisning i slöjd, bestående
i träslöjd jämte andra lämpliga
slöjdarter, icke må anses innefatta föreskrift
därom, att för sådant statsbidrags
erhållande fordras, ätt undervisning i olika
slöjdarter förekommer i samma skola,
har k. m:t pröfvat skäligt att, med
upphäfvande af länsstyrelsens öfverklagadt
resolution, visa målet åter till
länsstyrelsen, som äger att detsamma ånyo till
behandling företaga och därmed vidare
lagligen förfara.
Länsstyrelsen skall pröfva
lärarebostadens lämplighet. Folk
skolläraren och organisten i Blidö
församling K. V.’ Holmer anhöll hos
församlingen, att åt dess barnmorska,
hvilken innehade en lägenhet i församlingens
skolhus, måtte beredas annan bostad.
Enär anskaffandet af annan bostad åt
barnmorskan skulle för församlingen
medföra stora kostnader och ytterligare
skuldsättning, beslöt församlingen i oktober
1900 icke vidtaga någon åtgärd i
anledning af lärarens anhållan. H. klagade
häröfver hos länsstyrelsen i Stockholms
län, därvid anförande,
.att barnmorskan med sin familj bebodde
två på öfra bottnen i skolhuset midt öfver
klagandens bostad belägna rum, hvarifrån
klaganden ej allenast daglig-en oroades af
buller och oväsen utan äfven nattetid
stördes af barnskrik och sjukbesök, hvadan
yrkades, att, då klagandens bostad under
sådana förhållanden icke kunde anses utgöra
lagenlig tjänlig" bostad samt härtill komme,
dels att berörda grannskap jämväl störande
inverkade på skolundervisningen och dels
att skolhuset blifvit af enskilda personer
skänkt till församlingen för att användas
endast till skollokaler och bostadsrum för
vederbörande lärare, församlingen måtte
åläggas att skyndsamt anskaffa annan
bostad åt barnmorskan.
Länsstyrelsen resolverade, att enär
ifrågavarande mål af såge ett ämne,
hvarmed det, jämlikt 2 § 2 mom. samt 41
§ i kyrkostämmoförordningen icke
till-komme länsstyrelsen att taga befattning,
besvären icke kunde till vidare pröfning
upptagas.
Läraren fullföljde klagomålen hos k.
m:t, som den 24 sistlidna januari
afkun-nade följande utslag:
Enär i målet är fråga icke blott om
skolundervisning-ens behöriga handhafvande utan
jämväl om lämpligheten och beskaffenheten
af den klaganden på lön anslagna
lärarebostad och församlingens rätt att, såsom
skett, disponera öfver de åt barnmorsskan
upplåtna rummen i skolhuset, samt de hos
k. m:ts befhde anförda besvären följaktligen
bort af k. m:ts befhde och vederbörande
domkapitel gemensamt handläggas, pröfvar k.
m:t skäligt att, med undanrödjande af k.
m:ts befhdes öfverklagade resolution, visa
målet åter till k. m:ts befhde, som äger
att detsamma ånyo till behandling företaga
och därmed vidare lagligen förfara.
Ett skolråd, som vill förhala
med nödiga skolreformer. Hjär
tums församling i Bohuslän beslöt å
kyrkostämma den 4 mars 1901, att
Ströms flyttande folkskola skulle
förändras till fast. Skolrådet klagade hos
domkapitlet i Göteborg under anförande
hufvudsakligen, att skolrådet vid
behandling af förenämda ärende beslutit
hos kyrkostämman hemställa om
det-sammas bordläggande (!), men att
kyrkostämman utan hänsyn härtill genast
fat-* tat beslut i ärendet, hvilket vore af stor
vikt,, och därvid jämväl lämnat alldeles
å sido den därmed i flera afseenden
sammanhängande frågan om Hasteröds
folkskola. Enär sålunda ärendet icke
blifvit vederbörligen beredt samt
kyrkostämmans beslut icke i laga ordning
tillkommit, yrkade skolrådet, att samma beslut
måtte varda upphäfdt och ärendet
återförvisas till vederbörlig behandling.
Domkapitlet fann skäl att, med
ogillande af besvären, stadfästa det
öfverklagade beslutet. Och k. m:t, hos hvilken
skolrådet fortsatte klagomålen, harx den
31 sistl. januari ej funnit skäl att i
domkapitlets beslut göra ändring.
Folkskolebudgeten i Malmö var
under ny behandling wd den från den
31 januari uppskjutna kyrkostämman,
som fortsattes den 6 dennes.
Sedan den första paragrafen i det af
kommitterade framställda förslaget
angående inrättande af kyrkofullmäktigein
stitution vid stämman den 31 januari
blifvit i princip godkänd, fortsattes nu
granskningen af öfriga paragrafer. Det
beslöts, att gemensamma kyrkostämmans
befogenhet skulle inskränkas till
Kestäm-mande af kyrkofullmäktiges antal och
val af kyrkofullmäktige.
En lång diskussion uppstod om fjärde
paragrafen, d. v. s. huruvida
röstgrunden skulle vara den för kyrkostämman
stadgade eller en förändring till högst
10-gradig röstskala, samt huruvida
fullmäktige skulle väljas af gemensam
kyrkostämma eller i de territoriella
församlingarna. Härunder påpekades särskildt
vikten och rättvisan af att småfolket
borde få något inflytande vid
bestämmandet af frågor rörande folkskolan, den
enda skolan för folkets barn, och
yrkanden framställdes på tillsättande af en
ny kommitté.
Det gällde här, yttrade arbetarnes
förtroendeman Nils Persson, huruvida Malmö
arbetare skulle få något inflytande på
folkskolan, den skola, där deras barn få sin
undervisning. Öfver elementarskolans
undervisning skulle arbetarne ej vilja
bestämma, men det vore väl ej underligt, om de ville
göra det angående folkskolans. Deras barn
finge ingen annan undervisning, och
därför ville de ha den så bra som möjligt, så
att barnen kunde bli "möjligast dugliga för
lifvet.
Och en annan talare, skräddaremästaren
Bouvin, förklarade, att folkskolan aldrig blir
hvad den kan och bör vara, förrän den
samhällsklass, som sänder dit sina barn, får
inflytande på densamma.
Enhälligt antog stämman följande
resolution :
Kyrkostämman beslutar att uppdraga åt
en kommitté på 7 personer, att utarbeta och
till kyrkostämman framkomma med ett nytt
förslag till § 4 i syfte att bereda större
inflytande åt innehafvarne af mindre röstetalen
och att i denna kommitté invälja de 4 i
staden varande medlemmar af förra
kommittén.
Två af dessa, borgmästaren Åhlström
och folkskoleinspektören d:r Stenkula,
afsade sig förtroendet, och i kommittén
invaldes redaktören fil. d:r C. Herslow,
med. d:r T. Petrén, vice häradshöfdingen
Herman Åhlström, redaktören af »Arbetet»
Aug. Nilsson och arbetareförtroendeniannen
Nils Persson. Kvarstående från förra
kommittén äro lektor E. Lindahl och
kyrkoherden H. Visell.
Öfriga paragrafer af förslaget
bordlades.
Folkhögskolan och landtbruket.
Vid Sveriges agrarförbunds möte i
hufvudstaden i måndags höll kaptenen, f.
d. folkhögskoleföreståndaren 7.
Nauckhoff föredrag om folkhögskolans och
landt-mannaskolans betydelse för det svenska
jordbruket.
Talrn redogjorde för danska
folkhögskolornas uppkomst och påvisade den goda verkan,
de därstädes haft. Af landtbruksskolornas
elever voro de bästa de, som kommo från
folkhögskolorna, och Danmarks jordbruk har
just genom folkhögskolans hjälp nått sin
höga ståndpunkt.
Den svenska folkhögskolan är ett barn
af den danska. Först meddelades
undervisningen genom föreläsningar: man glömde,
att lärjungarna saknade teoretisk
underbyggnad. Snart fick man klart för sig, att
undervisningen måste vara mera praktisk.
Folkhögskolan får ej vara en yrkesskola
men ej heller en politisk skola, hvilket den
nog tyvärr stundom varit i Sverige. Till
folkhögskollärare måste väljas personer, som
ej blott ha teoretiska kunskaper utan äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
