Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (1,051.) 19 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
SVENSK LÅRARETIDNING.
N:r 8
Rektorerna E. Jungner i Skara, J.
Vickbom i Kalmar och O. Sjöberg i Umeå
äfvensom domkapitlet i Strängnäs hafva intet att
erinra mot hvad revisorerna föreslagit.
Rektor H. Åkerblom i Falun anser det
önskvärdt att för seminariernas kataloger
ett särskildt formulär utfärdas.
Rektor C. O. Arcadius i Växjö uttalar, att
enligt hans åsikt formuläret för de allmänna
läroverken utan olägenhet kan föreskrifvas
för alla seminarier. Dock icke mera än
en katalog för hvarje läsår behöflig.
Rektor P. Vingren i Lund hemställer om
bifall till den gjorda framställningen, dock
att kostnaderna bestridas af statsmedel.
Rektor N. Torpson i Landskrona anser
det lämpligt, att årskatalogen bifogas
räkenskaperna, men ett gemensamt formulär torde
icke vara nödigt.
Rektor S. Nygren i Göteborg har öfversändt
de två årskataloger, som hafva afseende
på räkenskaperna för 1900. De äro ej
upprättade i full öfverensstämmelse med
föreskriften för de allmänna läroverken men »för
framtiden skulle sådan öfverenstämmelse i
tillämpliga delar lätt kunna åstadkommas».
(I anledning af hvad ^rektor sålunda anfört,
anser domkapitlet i Göteborg, att
revisorernas framställning ej bör föranleda någon
åtgärd!)
Rektor A. B. Lindblad i Karlstad anser
det vara i sin ordning’, att katalog
hädanefter bilägges seminariets räkenskaper. Dock
behöfver katalog tryckas blott en gång
årligen.
Rektor Gr. V. Bucht i Hernösand uttalar
sig i liknande riktning.
I allmänhet hafva domkapitlen uttalat, att
de icke haft något att erinra eller tillägga
vid den förklaring, som af vederbörande
rektor afgifvits.
Stockholms stads konsistorium meddelar,
att det tillställt rektorsämbetet vid
Stockholms folkskollärarinneseminarium en
anmodan att för framtiden foga
lärjungeförteckning vid räkenskaperna.
Inventeringsinstrument saknas.
Enligt hvad statsrevisorerna inhämtat,
har kammarrätten, med föranledande af
anmärkningar, framställda å dess
revi-sionsafdelning och för befordrande af
kontrollen å stiftens kassor och fonder,
i skrifvelser den 21 mars, den 4 april
och den 12 december 1895 till
konsistorierna i samtliga stiften anmodat dem
förstäiidiga vederbörande, bland annat,
att inventering af samtliga under
gemensam förvaltning ställda kassor och
fonder, såväl med afseende å kontanta
penningar som värde- och
säkerhetshandlingar, skulle förrättas å sista söckendagen
af hvarje år, efter det in- och
utbetalningarna för samma dag upphört, eller,
där hinder härför mötte, å nästföljande
årets första söckendag före det in- och
utbetalningarna för samma dag tagit sin
början, samt att vid räkenskapen, då
densamma för granskning insändes till
kammarrätten, skulle fogas instrument
öfver berörda inventering.
Förutom vid räkenskaperna för
folkskollärareseminarierna i Uppsaja, Skara,
Hernösand och Stockholm, för hvilka
några tillgångar vid revisionsårets slut
icke utbalanserats och där följaktligen
någon inventering icke kunnat
ifrågakomma, saknas de i kammarrättens
före-nämda skrifvelser påbjudna
inventerings-instrument vid räkenskaperna för
folk-skolläräreseminariérna i Lund, Lands-
krona, Kalmar och Umeå; å hvilket
förhållande revisorerna ansett sig böra fästa
uppmärksamheten.
Rektor P. Vingren i Lund hänvisar till
att hela den utbalanserade behållningen
in-nestod hos Skånes Enskilda bank, hvarom
bevis finnes bland verifikationerna. Han
förmenade, att i följd häraf särskildt intyg icke
erfordrades från seminariets inspektör eller
arman vederbörande, att denna behållning
»befunnits i behörig ordning förvarad»,
helst förbemälda bankinrättning hör till de
»mycket ansedda». Framdeles skola
emellertid seminariets räkenskaper, när
tillgångar, af hvad art och huru verificerade de än
måtte vara, förefinnas att utbalansera,
beledsagas af inventeringsinstrument.
Rektor N. Torpson i Landskrona
meddelar likaledes, att behållningen innestod å
Skånes Enskilda bank. Kammarrättens ofvan
åberopade skrifvelser voro honom obekanta,
helst de icke finnas intagna i samling af
författningar rörande
folkskolläraresemma-rierna.
Rektor J. Vickbom i Kalmar har intet att
erinra mot en sådan inventering, som f
Beskrifvits af kammarrätten. Skrifvelsen i fråga
hade emellertid ej delgifvits rektorsämbetet
vid Kalmar seminarium. (Domkapitlet
förklarar, att med anledning af anmärkningen
en afskrift af kammarrättens skrifvelse skall
’ötverlämnas till rektor.)
Rektor O. Sjöberg i Umeå meddelar, att
räkenskaperna för 1900 blefvo i laga tid
afslutade och inventeringsinstrumentet i laga
ordning uppsatt. Ett den 5 december re:
kvireradt belopp erhölls emellertid först på
nyåret. Då ölet ansågs riktigast att upptaga
denna post i räkenskaperna för 1900, så blef
det nödvändigt att göra om. seminariets
räkenskaper, hvilka j följd häraf ej kunde
åtföljas af vederbörligt
inventeringsinstrument.
Domkapitlet i Hernösand anmärker
härvid, att den omständighet, att. domkapitlet
icke förrän den 31 december kurmat
godkänna en rekvisition och att beloppet alltså
ej hunnit lyftas förrän på nya året, ej bort
utgöra hinder för rektor att i föreskrifven
ordning med räkenskaperna insända det
den 31 december 1900 dagtecknade
inventeringsinstrumentet.
Räkenskaperna skola föras för
kalenderår.
Jämlikt k. cirkuläret den 17
september 1856 till samtliga domkapitlen i
riket skola folkskollärareseminariernas
räkenskaper afslutas för kalenderår. Vid
granskning af Hernösands stifts
räkenskaper hafva emellertid statsrevisorerna
funnit, att räkenskapen för det numera
till Mur j ek förflyttade seminariet i
Mattisudden för lapska småskollärare och
lärarinnor är uppgjord för-läsår, eller
för tiden september 1899-juni 1900.
För rättelses vinnande hafva revisorerna
velat å förhållandet fästa
uppmärksamheten.
Seminarieföreståndaren har i afgifven
förklaring meddelat, att han, enligt hvad
som varit brukligt vid seminariet i fråga
allt sedan det trädde i verksamhet,
uppgjort räkenskaperna för läsår, men att
sedan nu anmärkning häremot gjorts,
räkenskaperna skola för framtiden
afslutas för kalenderår.
Pedagogiska sällskapet
i Stockholm sammanträdde i lördags
för första gången under innevarande
termin. Ordföranden, rektor S.
Almquist, erinrade om att det senast gångna
året varit sällskapets tionde arbetsår.
Med anledning häraf hade sekreteraren
på styrelsens uppdrag uppsatt en
berättelse öfver
Pedagogiska sällskapets verksamhet
åren 1892-1901.
Ur denna berättelse, som vid
sammanträdet upplästes, meddela vi följande:
Ar 1892 den 19 april samlades ett antal
lärare och lärarinnor från åtskilliga skolor
inom hufvudstaden till ett möte för
öfverläggning om bildandet af ett pedagogiskt
sällskap, som skulle hafva till ändamål att
åstadkomma en sammanslutning mellan
lärare och lärarinnor vid hufvudstadens
samtliga skolor samt att söka väcka intresse
för uppf ostrings- och undervisningsfrågor.
Detta möte beslöt enhälligt konstituerandet
af ett sällskap med nämda ändamål.
Därjämte valdes en styrelse, hvilken erhöll
uppdraget att utarbeta förslag till stadgar. Vid
ett följande möte beslöts, att sällskapet skulle
benämnas »Pedagogiska sällskapet»,
hvarjämte stadgar blefvo antagna.
Pedagogiska sällskapet har-under.de tio
år, detsamma ägt bestånd, sökt fylla sin
uppgift företrädesvis genom anordnande af
öfverläggningar och föredrag öfver
pedagogiska ämnen. Sammanträden hafva hållits i
regeln f em gånger årligen. Utom de ordinarie
sammanträdena hafva åtskilliga extra
sammankomster anordnats.
Inom sällskapet hafva hållits 16 föredrag
och behandlats 44 öfverläggning^ämnen.
Dessutom hafva vid flera sammanträden
varit anordnade utställningar af pedagogisk
litteratur, teckningar m. m. från svenska
och utländska skolor.
Af den i berättelsen upptagna
förteckningen öfver ämnen för öfverläggningar och
föredrag, hvilka förekommit inom sällskapet,
framgår, att det företrädesvis varit
spörsmål rörande undervisningsämnenas metodik,
som varit föremål för sällskapets intresse.
I de flesta fall har sällskapet vid ett
ämnes behandling låtit vid den förda
Öfverläggningen bero. Beträffande frågan om
farorna af studentexamen såsom mål för
läroverkens undervisning äfvensom frågan
om reduktion af folkskolans lärokurser har
sällskapet dock gjort särskilda uttalanden.
Sedan 1897 har sällskapet genom sin
styrelse stått i förbindelse och samarbetat med
pedagogiska sällskapen i Lund samt
Kristi-ania och Köpenhamn. En frukt af detta
samarbete har varit utgifvandet af
redogörelser för de nordiska ländernas
skolförhållanden. Hittills hafva utkommit:
»Redogörelse för svenska skolväsendets
märkligare förhållanden år 1,897.»
»Redogjorelse for det norske skolevsesens
vigtigste begivenheder iskoleaaretl897-98.»
»Meddelelser om danske og svenske
skole-forhold i skoleaaret 1898-1899.»
En redogörelse för Skolförhållandena
under de två senast gångna åren är för
närvarande under utgifning.
Antalet medlemmar i Pedagogiska
sällskapet var vid 1892 års slut 113. Sedan
dess har medlemsantalet stacligt stigit och
utgjorde vid förra årets slut 298.
Sällskapets styrelse består af 7 ledamöter.
De personer, som längst tillhört styrelsen,
äro rektor S. Almquist och d:r N. Gr. F.
Lagerstedt samt fröknarna Lilly Engström
och Anna Sandström, hvilka under hela
10-årsperioden fungerat som styrelseledamöter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
