Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (1,054.) 12 mars 1902 - Riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 11
nen föreskrifvas som småskolans
lärokurs i kristendom. Då det utan tvifvel
är till praktiskt gagn att hafva de skilda
elementen uti ifrågavarande kurs på detta
sätt samlade, och då de bibliska
berättelserna, 1.9 ur gamla och 18 ur nya
testamentet, synas enkelt och väl
berättade, kan arbetet rekommenderas åt
småskolans lärarepersonal. Önskligt hade
varit, att psalmverserna blifvit uppsatta
i vanlig versform och ej såsom
sammanhängande text. S. N.-
Svenska nykterhetssällskapets skrifter,
1901 års serie, hafva utkommit i 5
häften å 10 öre häftet å P. A. Norstedt &
söners förlag, Stockholm.
I haft. I lämnar biskop N. Lövgren
ett hof samt och mångsidigt svar på
frågan: »Huru bör prästen förhålla sig
till tidens nykterhetsrörelse?» Svaret
kan så sammanfattas, att prästen bör
lägga bort all förnäm likgiltighet mot
sagda rörelse, göra den full rättvisa, visa
sig som en verklig vän af
nykterhetsarbetet men iakttaga en rätt kristlig
själfständighet gent mot detsamma.
Haft. II utgör andra delen af F..
Schul-thess historik af nykterhetsrörelsen i
Tyskland och omfattar tiden från 1880-talet
till våra dagar.
En korresponderande ledamot till
sällskapet, d:r O. Brenåel i Mynchen
besvarar i haft. III frågan: »Huru mycket
drickes för närvarande i Tyskland?»
Uti haft. IV redogör d:r Ernst
Almquist på ett intressant och genom en
mängd grafiska tabeller belyst sätt för
spritens inflytande på arbetet.
Den bekante finske nykterhetstalaren
d:r Matti Helenius skildrar i haft. V, som
bär titeln »Alkohol och lifslängd», en
mängd rön, som man med afseende på
nykterhetens betydelse för dödligheten
gjort inom olika försäkringssällskap.
Samtliga häftena erbjuda åtskilligt af
intresse och kunna anbefallas åt
lärarekåren som ett godt material för de
nyk-terhetslektioiier, hvilka kåren
författningsenligt har att hålla i skolan.
Varia, illustrerad månadsskrift, har
utsändt årets januari- och februarihäften.
Redigerad som förut af Torvald Nyström,
visar sig tidskriften till fullo rättfärdiga
de sympatier, den vunnit under sin
jämförelsevis korta tillvaro. Dagskrönikan
är ledigt och lätt skrifven af O. H.
Dumrath och försedd med fint utförda
porträtt och vyer; dikter och noveller, ej
blott af dagens bemärfetare författare utan
äfven af hädangångna, omväxla med
konst-och litteraturkritiker. Och den i
januarihäftet återgifna serien af bekanta
författares och artisters försök att med
förbundna ögon rita en gris har ju rent
af uppammat en sällskapssport i
hufvudstaden.
Varia kostar 6 kr. 50 öre pr år och
65 öre för löst häfte. Den anbefallés i
hvarje vittert och konstnärligt
intresserad persons åtanke. H. W-r.
Nytt i bokhandeln.
Kyrkoåret. Öfversiktlig framställning af
Alexander Rydberg. Med förord af biskop
N. J. O. H. Lindström. Lund, Gleerupska
universitetsbokh. (i distr.). 15 öre.
Hvad fru KomJcow säger. Tankar af Märta
Starnberg i anledning af Chopin-preludium
af L. Tolstoy d. y. Sthm, Albert Bonnier.
50 öre.
Från Ner os dagqr af Heiiryk Sienkiewicz.
Sthm, Albert Bonnier. 111. upplaga. Haft.
l o. 2 å 25 öre.
August Bondesons visbok. Sthm, Albert
Bonnier. Haft. 3 o. 4 å 50 öre.
Meyers fremmed ordbog. Köbenhavn, Det
Schubothesfce forlag. Haft. 33-35.
Två sorgliga upptäckter
rörande medlemmar af Sveriges
folkskollärarekår hafva under de senaste
dagarna blifvit gjorda. De .äro af den
beskaffenhet, att de icke blott väckt sorg
och bestörtning inom de afslöjades
närmaste umgänges- och verksamhetskrets
utan ock allmän förstämning inom den
kår, de tillhöra och öfver hvilken de
medelbart kastat en skugga genom sina
brottsliga tilltag.
I torsdags häktades nämligen %
folkskolläraren i Ö. Eneby invid Norrköping
Gottfrid Löwkrantz for växelförfalskning å
två belopp, det ena å 4,750 kronor och
det andra å 815 kr. Dagen förut
anhölls han i sitt hem och fördes till
stads-fiskalskontoret i Norrköping. Till en
början nekade han men kvarhölls öfver
natten å kontoret. Följande dagen
erkände han under djup ånger sina brott
och häktades.
Förfalskningarna synas hafva så
tillgått, att han under vistelse i Sköfde i
fjor köpte en postremissväxel i
Skaraborgs läns bank därstädes. Härigenom
fick han namnteckningar af bankens
tjänstemän –ett par af bankens
blanketter hade han förut tillfälligtvis
kommit öfver vid en bouppteckning. Under
någon förevändning fick han använda
en numreringsmaskin å ett boktryckeri
i Norrköping och kunde där åsätta dem
nummer; för att vara något så när på
det klara med de löpande numren, hade
han vid förnyade besök i Sköfde köpt
ytterligare ett par postremiss växlar.
Sedan han hos John Fröberg i Finspång
beställt och fått sig under falskt namn
tillsänd en stämpel med ordet »Sköfde»
fullständigt lika med den å de äkta
remissväxlarna befintliga, tog han det
ödesdigra steget, förfalskade tjänstemännens
namnteckningar och fick de ofvannämda
växlarna, som voro endosserade af en
»Frans Bohman», den 31 juli inlösta i
Stockholm, den större å Skandinaviska
kreditaktiebolagets afdelningskontor och
den mindre i Tjänstemannabanken. Det
upptäcktes snart, att akta växlar redan
voro inlösta under de två numren, och
noggranna efterforskningar gjordes men
länge utan resultat. Den Fröbergska
gummistämpeln gaf en oväntad ledtråd.
En kamrat hade på L:z begäran hämtat den
i firmans filial uti Norrköping. När växel-
förfalskningen för en tid sedan
omnäni-des i pressen, blef L. förskräckt och
gick till sagda kamrat samt uttryckte sitt
beklagande, att han J, denna sak, som
han lofvat uträtta för tredje man,
indragit vännen. Denne, som ingenting
hört om saken, blef förvånad, och när
L. ej kunde säga, hvem tredje man var,
fattade vännen misstankar. Dessa
kommo till vederbörandes öron, och nu var
förfalskarens öde besegladt.
Med förfärande hårdhet drabbar hans
nesa äfven den kvinna, med hvilken han
sedan ett halft år är förenad i sitt
andra äktenskap och som i Sköfde utan
att ana något köpte den första äkta
växeln. Då var hon blott hans
trolof-vade.
Det ser ut som om han tidigare varit
nära att sätta i verket sitt brottsliga
uppsåt men i sista stunden tvekat. Så
skref han i maj 1901 till en kamrat i
Sköfde och båd honom å Skaraborgs
läns enskilda bank därstädes köpa en
postremissväxel å 25 kr., ställd till en
viss Magnus Jonsson, med hvilken han
uppgaf sig hafva affärer. Men strax
därpå hade han antagligen bäfvat
tillbaka, ty dagen efter kom ny skrifvelse,
att saken ordnats på annat sätt, hvadan
ingen växel behöfdes.
En af de sista dagarna i juni mötte
sagda kamrat helt oförmodadt L. i Sköfde.
Denne, som då genomgick slöjdkurs å
Nääs, uppgaf som orsak till sin vistelse
i staden, att han skulle sammanträffa
med sin trolofvade, hvilken ock
tillstä-deskom. Det var då som en af de äkta
växlarna inköptes.
En annan sak har i sammanhang
härmed åter dykt upp. År 1890 nedbrann
det hus i Brändtorp, där L. då bodde,
och år 1895 hemsöktes två skolhus i
Ö. Eneby af samma olycksöde. Vid
de polisförhör, som höllos med
anledning af den senare branden, var L.
inkallad, och misstankar hvilade på
honom. Han nekade, och saken förföll,
Sedan en arbetare fällt utlåtelse!* i
frågan, stämdes han af L. för ärekränkning
och straffades med tre månaders fängelse.
Vid med L. nu hållet förhör har han
emellertid nekat att hafva anlagt eller
låtit anlägga eldsvådorna.
Han fördes i går med fångtransport
till Stockholm, där de förfalskade
växlarna användes och där han således
kommer att rannsakas.
Bland oförklarliga punkter i denna
mörka historia är, att L. dels fört ett
sparsamt lefnadssätt och dels haft goda
inkomster. Utom sin lärarelön 1,625
kr., af hvilken han dock under åtnjuten
tjänstledighet utbetalte 700 kr. till sin
vikarie, uppbar han som
fattigvårdssyssloman i förstäderna 800 kronor. Det är
således svårt att förstå anledningen till
hans penningebehof. Om sådana lär han
ej heller hafva talat till sina två bröder,
båda burgna, ja, den ene rik. Vid
häktandet innehade L. 1,000 kronor, och
för ett halft år sedan utlånade han 1,500
kronor mot inteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
