Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (1,055.) 19 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
215
jande fem: Söderhamn, Sala,
Vänersborg, Skara och Enköping. Däremot
äro i stället upptagna fem städer med
mindre än 4,000 invånare, nämligen
Umeå, Eksjö, Mariestad, Norrtälje
och Engelholm, l hvilka städer under
senare åren löneregleringar blifvit
beslutade (i Umeå dock endast hvad
angår . lärarinnorna).
#
Vid en granskning af tabellens
siffror finner man, att i de städer,
där fullständig lönereglering blifvit
genomförd, e. o. folkskollärare
numera aflönas med lägst 1,100 kronor
(Jönköping och Linköping) och högst
1,400 kronor (Stockholm och
Kristianstad). I rätt många städer saknas
emellertid såväl e. o. folkskollärare
som e. o. folkskollärarinnor, hvadan
lön för dem ej blifvit fastställd.
För ordinarie lärare är
begynnelselönen lägst 1,200 krojior (Uddevalla,
Varberg, Arboga m. fi.) och högst
1,600 kronor (Sundsvall). I femton
städer (däribland Stockholm och
Södertälje) är den 1,500 kronor.
Slutlönen stiger efter 15 ordinarie
tjänsteår till lägst 1,600 kronor (Arboga),
högst 2,500 kronor (Sundsvall). I
följande åtta städer är slutlönen 2,400
kronor: Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping, Gräfle, Helsingborg, Luleå
och Hernösand.
Lönen för e. o. folkskollärarinna
växlar mellan lägst 1,000 kronor
(Gäfle, Jönköping, Örebro m. fi.) och
högst 1,200 kronor (Göteborg och
Karlskrona).
Lägsta begynnelselönen för
ordinarie folkskollärarinna är 1,000
kronor (Arboga, Eksjö och Norrtälje).
I Stockholm m. fi. ställen belöper
den sig till 1,200 kr., i Karlskrona
och Borås till 1,225 kr., i Göteborg,
Helsingborg och Västerås till 1,250
kr. och i Norrköping till 1,300
kronor. Slutlönen är lägst 1,300 kr.,
hvilken lön utgår i de tre städer,
som hafva lägsta begynnelselönen;
den stiger i Stockholm och Örebro
till 1,650 kronor, i Göteborg och
Helsingborg till 1,700 kronor samt i
Malmö och Sundsvall till 1,800
kronor.
Hvad slutligen beträffar
småskollärarinnorna, är i de angifna städerna
deras begynnelselön lägst 500 kronor
(Lidköping, Sköfde och Eksjö), högst
775 kronor (Södertälje). Med 750
kronor utgår begynnelselönen i
Norrköping*, Helsingborg, Lund och
Östersund. Slutlönen varierar från 650
kronor (Visby, Sköfde och Eksjö) till
1,050 kronor (Helsingborg).
I öfrigt hänvisas till tabellen, som
talar för sig själf med siffrornas
omutliga språk.
Om på grund af missförstånd eller
bristande upplysningar något fel in-
* Af småskollärarinnelönen i
Norrköping-insattes årligen 50 kr. på sparbank.
smugit sig i tabellen, äro vi
tacksamma, om någon genast på ett
bref-kort härom gifver oss upplysning, så
att nödig rättelse kan ske.
Lämpligaste tiden för 19O3
års allmänna möte?
Såsom redan i n:r 2 för
innevarande år omnämdes, har den tanken
blifvit framkastad, att nästa
allmänna svenska folkskolläraremöte, som
skall hållas i Stockholm sommaren
1903, icke borde förläggas till
sommarferiernas slut (augusti) utan i
stället till deras början (veckan
mellan midsommar och l juli).
För en sådan anordning kunna
många skäl anses tala. Viktigast
bland dem äro emellertid de rent
praktiska, som stå i samband med
mötets förberedande. Ett allmänt
svenskt folkskolläraremöte kräfver,
efter de stegrade kraf, som
numera göra sig gällande, mycket
förberedande arbete. Ej minst torde
så blifva förhållandet med det nu
förestående. Det ligger i sakens
natur, -att hufvudparten af nämda
arbete måste komma att falla pä
medlemmar af Stockholms
folkskollärarekår. Men för dem äro säkerligen
sommarferierna, med den möjlighet,
de erbjuda att under några veckor
komma undan storstadslifvet med
dess jäktande och enerverande
ifi-flytande, dyrbarare och oersättligare
än för någon annan del af
lärarekåren. Nu är det emellertid klart, att
om mötet förlägges till midten af
augusti, kommer hela den föregående
sommaren att gå förlorad för de
lärare och lärarinnor, på hvilkas
skuldror den hufvudsakliga bördan af
förberedelsearbetet blir lagd. En stor
del af detta arbete måste nämligen
gifvetvis komma att hopa sig på
veckorna närmast före mötets hållande.
Förlägges mötet åter till
sommarferiernas begynnelse, så kommer
visserligen äfven detta att medföra
åtskilliga olägenheter för de mest
ar-betsbetungade, enär de dä måste åt
mötesförberedelserna ägna de
fristunder, som skolarbetet lämnar dem
öfriga. Å andra sidan hafva de i
sådant fall den oskattbara fördelen att
efter det ansträngande arbetet kunna
motse en af besvär och bekymmer
ostörd hvilotid, hvartill bör läggas,
att arbetet under sådana
förhållanden kan blifva långt jämnare
fördeladt, enär bestyrelseledamöterna
ännu äro mera mangrant samlade i
Stockholm och sålunda hafva vida
lättare att med hvarandra öfverlägga
och samverka.
I och för anordningen af mötet
synas sålunda många skäl tala för
mötets förläggande till juni i stället
för augusti.
Äfven ur en annan synpunkt är
den förra tidpunkten särdeles lämp:
lig: då står naturen i
Stockholmstrakten i sin bästa fägring.
Naturligtvis måste dessa skäl
emellertid vika, ifall den hittills vanliga
mötestiden skulle mera
öfverensstämma med mötesdeltagarnas intresse.
Möjligt kan ju ock vara, att så
verkligen förhåller sig, ehuru det för de
lärare och lärarinnor, som ännu ej
slutat vårterminens arbete, icke borde
möta större svårigheter att få ledigt
veckan mellan midsommar och l juli
och, därest så påfordras, »läsa igen»
denna tid vid höstterminens början.
Det vore emellertid högeligen
önskvärdt, om mötesbestyrelsen, då; den
skall fatta sitt beslut rörande
mötestiden, hade kännedom om de åsikter
och önskningar, som i detta
afseende kunna inom folkskollärarekåren
förefinnas. Vi tillåta oss på grund
häraf ställa en uppmaning till våra
läsare att meddela oss sina tankar i
nu berörda fråga och göra detta så
tidigt, att de uttalanden, som komma
oss tillhanda, kunna framläggas vid
mötesbestyrelsens konstituerande
sammanträde på torsdagen i nästa vecka
och clå tagas under öfvervägande.
Klenare skäl
hafva väl ytterst sällan blifvit i ett
utskottsbetänkande inom svenska
riksdagen andragna mot en
allmännyttig sak än de, som af andra
kammarens första tillfälliga utskotts
majoritet anförts mot statsunderstöd för
folkbiblioteken i det utlåtande öfver
detta ärende, som på annat ställe i
dagens nummer återgifvits. Kan ett
förslag ej bekämpas med starkare
grunder, borde dess framgång vara
gifven. Egendomligt nog räknar
utskottets majoritet bland sig en
skolrådsordförande och en f. d.
folkskollärare. Frågan förekommer till
afgörande inom andra kammaren vid
dagens plenum, hvadan vi först i
nästa nummer kunna lämna
meddelande om dess utgång.
Skrif kort och rakt på sak,
när det gäller att klaga öfver en
varning eller annan åtgärd, och blanda
framför allt icke in uti
besvärsskriften sådant, som ej har med den
föreliggande saken att skaffa! Detta är
en maning, som vi ej nog starkt
kunna i lärarekårens eget intresse
framhålla. Tyvärr brytes allt för ofta
häremot, och det har nästan alltid
visat sig, att detta haft ett ödesdigert
inflytande på sakens utgång. I det
mycket beryktade Gunnarsnäsmålet
skref klaganden tjogtals ark fulla, så
att myndigheterna till sist alldeles
tappade bort hvad saken egentligen
gällde. I förra numret refereras ett
varningsmål, som fick en lycklig ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
