Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (1,055.) 19 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
225
Klockareinstitutionens
afskaffande.
Uttalanden af myndigheter.
Vi hafva efter hand redogjort för de
af länsstyrelserna samt of ver
ståthållareämbetet i Stockholm afgifna utlåtanden
rörande den af representanter för rikets
organister och kantorer i maj 1900 till
k. m:t ingifna petitionen om
klockare-institutionens afskaffande, reglering af
organistlönerna äfvensom inrättande af
pensions- samt änke- och pupillkassor.
Det visar sig, sedan alla utlåtanden
inkommit, att mer än hälften af
samtliga länsstyrelserna tillstyrkt bifall till
själfva hufvudfrågan,
klockareinstitutionens afskaffande och göromålens
fördelande eller öfverlåtande på kantorerna
och organisterna, eller förklarat sig ej
ha något att invända mot en sådan
bestämmelse, fem anse det vara bra som
det är och afstyrka den gjorda
framställningen, och de öfriga ställa sig
antingen tvekande eller yrka en utredning
af frågan.
Beträffande det andra önskemålet,
reglering af lönerna, stå de flesta
länsstyrelserna på petitionärernas ståndpunkt
i fråga om befogenheten och
nödvändigheten af en sådan. Men äfven här anses
af åtskilliga en närmare utredning af
behofvet påkallad. Särskildt anse några,
att en fastställd minimilön skulle bli
orättvis och betungande för de mindre
församlingarna, och hålla fore, att det
vore bäst, om denna fråga finge bero af
lokala förhållanden och församlingarnas
bärkraft.
Däremot hålla nästan alla länsstyrel
serna fore, att det vore både önskligt
och möjligt, att uttjänta kyrkomusici
erhölle pension, samt att deras änkor
och barn erhölle fastställdt årligt
underhåll. Dock saknas icke heller här rös.ter,
som antingen blott yrka på utredning
eller helt enkelt anse ifrågavarande
tjänster af den beskaffenhet, att staten
hvarken helt eller delvis vore skyldig
sörja för deras innehafvare.
Nytt i bokhandeln.
Göteborgs folkskolors modellserie för
metallslöjd, utgifven af Hans Hallen. Gtbg,
50 öre.
Skolans skiljande från kyrkan af Hjalmar
Öhrvall samt Den kyrkliga teologiens
ställning till allmän religionshistorisk forskning
och undervisning af Sydney Alrutz. (I Vår
tids lifsfrågor 22.) Sthm, Fr. Skoglund (i
distr.). 75 öre.
Fariseism i våra dagar af Anna M. Roos.
Sthm, Vahlström & Vidstrand. 3 kr.
Verdandi. 2:a haft. - Vor Ungdom. l:a
haft. - Dagny. Haft. 5. - Korrespondens.
N:r 3. -’ Ljus, N:r 24. - Hälsovännen.NirG.
DÖDSFALL
J. P. Lundgren t- J Eksjö afled
den 8 dennes en bland de första från
Växiö seminarium utgångna
folkskollärarna, nämligen Jonas Peter Lundgren.
Född 1816 i Alsheda, blef han
utexaminerad 1847 och fick samma år
ordinarie folkskollärarebefattning i
Gälla-ryd. Här tjänstgjorde han i 30 år och
tog 1878 afsked med pension.
I sin krafts dagar var han en nitisk,
duglig och sitt kall varmt hän gif ven
lärare, med klart förstånd och fromt
hjärtelag, samt förstod att väcka läslust
och hänförelse för bildningen hos sina
lärjungar, af hvilka flera följde hans
fotspår och ingingo på lärarebanan.
Vid hans bår stå 84-årig maka och
en son, regementspastor vid Kalmar
regemente och lärare vid Kalmar
lärarinneseminarium.
C. E. Rydgren tv Den 9 dennes
afled folkskolläraren i Ö. Eneby invid
Norrköping Carl Edvard Hydgren.
Han var född i Kedum 1849, tog 1880
folkskollärareexamen vid Växjö
folkskollärareseminarium samt blef redan samma
år ordinarie innehafvare af den
befattning, som han allt sedan skött med
plikttrohet, varmt intresse och stor
duglighet.
Närmast sörja honom maka i andra
giftet och barn.
Nya lagar rörande
lärareutbildningen i Preussen.
I hela Tyskland har folkskolans
lärarekår under många år sysselsatt sig
med frågan om reformer rörande
lärareutbildningen. Med stor styrka har
påyrkats, att allmänbildningen skulle
skiljas från den egentliga fackbildningen.
Den förra skulle förvärf vas af folkskolans
lärare på samma sätt som af allt annat
bildadt folk, d. v. s. vid någon af de
högre skolorna. Därigenom skulle
folk-skollärarne upphöra att i berörda
afseende utgöra en kast för sig, sämre
lottad än andra. Fackbildningen ensam
skulle i så fall öfverlåtas åt
seminarierna. Några större förhoppningar på
en snar realisering af dessa önskemål
har man dock icke vågat hysa,
medveten som man varit om de energiska
sträfvanden att föra skolan tillbaka,
hvilka här och där under de senaste
två årtiondena låtit sig förmärka.
Hastigare äa man förmodat, har dock
en förändring till det bättre inträffat, i
det den nye undervisningsministern i
Preussen, d:r Studt, ombesörjt
utfärdandet af sex nya lagar rörande lärareut-
bildningen i detta land. Dessa lagar
motsvara visserligen icke de ofvan
antydda önskemålen, men de innebära dock
ett obestridligt framsteg, med hvilket
folkskollärarekåren under nuvarande
omständigheter kan känna sig synnerligen
belåten.
De nämda lagarna äro:
1. Läroplan för preparandanstalterna.
2. Läroplan för
folkskollärareseminarierna.
3. Metodiska anvisningar för
seminarier och preparand anstalter,
4. Förordning rörande den andra
folkskollärareexamen.
o. Förordning rörande examen för
lärare i rnellanskolorna.
6. Förordning rörande rektorsexanien.
De-tre förra hafva redan med den l
januari 1902 trädt i kraft. De senare
äro anbefallda till efterlefnad från och
med den l april detta år.
Genom läroplanerna för
preparandanstalterna och seminarierna komma dessa
båda institutioner att bilda ett organiskt
helt. Härigenom blir den första
lärareutbildningen sexårig. Kursen inom
hvardera skall nämligen vara treårig.
Preparandanstalterna skola bygga sin
undervisning direkt på folkskolans,
seminarierna skola bygga sin på preparand
anstalternas.
Redan detta innebär ett betydande
framsteg. Då det förut varit så, att
eleverna i seminariernas två lägsta
klasser fått omtugga detsamma, som de
genomgått i preparandanstalterna, komma
hädanefter biblisk historia, katekes,
psalmläsning, modersmålets grammatik,
vanlig räkning, forntidens historia,
naturhistoria, och välskrifning att alldeles
afslutas i preparandanstalterna.
Härigenom vinna seminarierna en ansenlig tid.
I seminariernas andra klass afslutas
vidare matematik, naturlära och geografi.
Högsta klassen kommer därför
hufvudsakligen att ägnas åt fackbildningen.
Ett främmande språk, franska eller
engelska, är hädanefter obligatoriskt i både
preparandanstalter och seminarier. Latin
skall dessutom fortfarande stå kvar
såsom valfritt ämne, där det förut såsom
sådant varit infördt.
Timplanen har följande utseende:
Läroämnen
Prepa randanst.
Seminarierna
I
II |III
I
11
III
Pedagogik
4 5 3 2 5 2 2 2 2 3 3
4 5 3 2 5 4 2 2 2 3 4
3 5 3 3 5 4 2 1 2 3 5
3
3
5 2
.2 5 4 3
2 3 4
1
3
4
4 5 2
2
5 4 2
2 3 4
1
3
4 4-6 3 3 2 2
1 1 1
1 3 4
Mönsterlektioner, handledning för undervisningen, undervisnings-prof
Praktiska öfningar ___ Religion , . ____
Modersmålet
Franska eller engelska. .. Historia ............ ........
Matematik ._ ....... . ....... .
Naturkunnighet
Geografi
Välskrifning .. ..
Teckning1
Gymnastik __ ... ___
Musik
Trädgårdsskötsel (huslig ekonomi") ... ...............
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
