Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (1,058.) 9 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
komminister Anngren en villig, om icke
så skicklig* medhjälpare och ledare.
Han hade nämligen, såsom en med
förhållandena väl bekant prästman uttryckte
sig för tecknaren af dessa rader, »en gås
oplockad med Bergman från den
remarkabla nykterhetsstriden (i Länstidningen),
där A. drog kortaste strået, därför att
han ej höll sig till sanningen». Men
längre än till de första otympliga, af
domkapitlet upphäfda åtgärderna skulle
komminister A. .ej hafva kommit, om ej
församlingens »äldste» varit honom
be-i hjälplig.
* En »faderlig förmaning», såsom
åtgärden lustigt nog benämnes i ett
skolrådsprotokoll, två kyrkostämmobeslut om
tillrättavisning och ett betyg upphäfdes på
grund af formfel af domkapitlet.
DÖDSFALL
S. J. Celander f. Den 2 dennes
afled i Göteborg f. d. folkskolläraren,
klockaren och organisten Sven Johan
Celander.
Han var född i Vinköls församling,
Skbg, den 23 maj 1834, tog 1855
folkskollärareexamen i Skara, 1857
organist-examen därstädes, var någon tid lärare
1 Grude församling af Björke pastorat
liksom klockare därsammastädes samt i
Veseneds och Gällby socknar. Valdes
1863 till folkskollärare och organist i
Fristads församling i Älfsborgs län,
hvilken plats han innehade, tills han tog
afsked med pension, hvarefter han med
sin familj bosatte sig i Göteborg. Efter
sitt afskedstagande 1893 innehade han
flera vikariat i skilda delar af landet
och var någon tid under år 1894
slöjdlärare vid Hallands läns räddningshem
för vanartade barn å Mäshult och v.
slöjdlärare därstädes en tid under år
1900.
For ett par år sedan träffades han af
ett slaganfall, som nedbröt den
energiske mannen, hvilken var en ovanligt
beläst, nitisk, plikttrogen och dugande
lärare, som aldrig kunde vara sysslolös.
Celander var en hedersman af gamla
stammen, ytterst flärdfri och vänfast
samt djupt religiös, hvarför han var
varmt afhållen af alla, som kommo i
beröring med honom.
Den bortgångne sörjes, förutom af en
stor släkt- och vänkrets, närmast af
maka, född Tyrén, samt af 4 söner och
2 döttrar. Bland sönerna är en
kontorschef, en maskiningeniör och de två
yngsta läsa på fil. kandidatexamen. Af
döttrarna är en folkskollärarinna i
Örgryte församling vid Göteborg.
Frid öfver den gamle hederlige
lärarens minne! S. G. T.
Å. J. Venjierholm f. Påskdagen
afled i Timmersdala, Skbg, f. d.
folkskolläraren, klockaren och organisten
därstädes Anders Johan Vennerholm.
Han var född 1829 i Svenarum, Jönk.,
tog folkskollärareexamen i Skara 1851,
organist- och kyrkosångareexamen i Växjö
1852 och i Göteborg 1854 samt blef
sistnämda år ordinarie innehafvare af
folkskollärare- och klockaretjänsten i
Timmersdala. År 1888 tog han afsked
från f olkskollärarebef attningen; de andra
tjänsterna skötte han till det sista.
Närmast sörja honom maka och nio
barn, däraf fyra söner äro klockare och
organister och en dotter lärarinna.
Den gamle klockaren, som i mångt
och mycket varit församlingens trogne
och villige hjälpare, efterlämnar en vid
vänkrets.
Edla Myrberg f. Vid 50 års ålder
och efter 30 års plikttrogen verksamhet
vid Sala folkskola afled påskdagen å
Akademiska sjukhuset i Uppsala
lärarinnan fröken Edla Myrberg, sörjd af
moder, kamrater och lärjungar.
Berna Halländer t Den 2 april
afled folkskollärarinnan Serna Halländer.
Hon var född 1863, blef utexaminerad
som folkskollärarinna 1883 och vardt
året därpå ordinarie lärarinna i Mogata
församling, Östg., där hon nu efterlämnar
en sörjande vänkrets af gamla och unga.
En intressant statistik, Eektom
vid en skola i Paris har upprättat en
statistik öfver de besök, som barnens
föräldrar gjort honom, och därvid
särskildt antecknat anledningen till dessa
besök. Under tiden l oktober-31
december 1901 har han mottagit 284
besök. Orsakerna voro följande:
91 personer begärde skor åt sina barn,
60 begärde kläder åt dem,
44 bådo om fri bespisning,
29 sökte återfå förlorade mössor m, m.,
18 beklagade sig öfver att barnen skulle
komma till skolan i bestämd tid på
morgnarna,
17 anförde klagomål mot andra barn,
16 klagade öfver klasslärarens sätt att
behandla deras barn (12 af dessa utan g-rund),
3 kommo för att taga kännedom om
barnens arbete och framsteg i skolan.
Således endast 3 af 284 kommo af
den sistnämda anledningen. Man
jäm-före med förhållandena hos oss!
Portugal är med afseende på
folkundervisningen ett -af de mest
efter-blifna af Europas länder. Folkskolornas
antal hade under åren 1878-1899
visserligen ökats från 5,310 till 6,071, men
det oaktadt voro 79 procent af
befolkningen år 1899 i saknad af skolbildning.
Man kan dock hoppas, att förhållandet
numera skall i betydlig mån förbättras,
sedan lagen af den 18 mars 1897 trädt
i kraf t.: Denna lag föreskrifver
nämligen obligatorisk skolgång för alla barn
mellan 6 och 12 års ålder. Skolorna
skola underhållas och inspekteras af
staten. Ett * synnerligen stort steg framåt
torde vara taget därigenom, att
folkskoleinspektionen alldeles undandragits
de kyrkliga myndigheterna och i stället
lagts i händerna på en särskild stab af
statsinspektörer.
Folkbildningfens ståndpunkt i
Petersburg* är föremål för en utredande
framställning i den ryska tidningen
»Rus-skija Wjedomosti». Tidningen kommer
till det resultat, att mer än en
tredjedel af Petersburgs befolkning vid slutet
af det 19:e århundradet var utan all
skolbildning och kunde således hvarken
läsa eller skrifva. När ställningen är
sådan i hufvudstaden, där man gjort
mest för folkundervisningen, kan man
lätt göra sig en föreställning om,
hurudan den skall vara i det öfriga landet.
BREFLÅDA IX
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
223. Jerker. Härom inga för hela riket
gällande bestämmelser.
224. Klas i E. 1902. 1) Bäst att
församlingen gör detta. 2) Ni har att hålla Eder
till kyrkorådet. Det blir dess sak att skaffa
hvad som utlofvats. 3) Antagligen bäst att
detta sker vid häradsrätten. Länsstyrelsen
tager nog ej upp saken utan förklarar den
tvistig.
225. S. T. H. 1902. Nej, uttryckligt
förbud häremot finnes.
226. A- m. 38. Ni är skattskyldig i den
kommun, där Ni för det år skatten gäller
rätteligen bort vara mantalsskrifven. Nå^on
skattskyldighet för halft år känner
författningen" icke till.
227. S. n. Då det börjar skolan. Men
däremot i förteckningen öfver skolpliktiga
barn så snart skolplikten börjar.
228. Observator. 1) För motionens Öde
har redogörelse lämnats såväl i årsskriften
som i denna tidning. 2) Intet tydligt
prejudikat. 3) Nej.
229. Carolus 1902. Huru skola vi kunna
veta hvad länsstyrelsen kan komma att
göra? Den ena länsstyrelsen handlar si,
den andra så. I regeln vägra de
statsbidrag, så snart ringaste anledning härtill
kan uppletas - detta for att freda sig mot
anmärkningar från kammarrätten. 2) Ja,
hos k. m:t. 3) Möjligen. Alldeles säkert,
ifall det kan rubriceras som »förfall för
ordinarie lärare». 4) Antagligen det förra -
särskildt om framställning härom göres hos
k. m:t. 5) Cirkuläret i "fråga är upphäfdt.
Nu gäller k. kungörelsen den l juni 1900.
230. Der Adler. 1) och 2) I detta fall ingen
pension, därest ej obotlig sjukdom föreligger.
3) Formulär till meritförteckning finnes i
denna tidning n:r 8 år 1898.
231. Kalle P. Nej, skolrådet borde ej
kunna göra detta.
232. Priffe. 1) Nej. 2) Nej, icke det vi
kunna se.
233. Maccabeus. Ja.
234. A. J. U. Gr. »Förenade» tjänster skola
samtidigt frånträdas, därest ej församlingen
annorlunda medgifver.
235. C. A. Estd. 1) Nej. 2) Ja, om §
13 i reglementet är tillämplig. 3) Högst
100 kr.
236. Rådvill a. -f b. Eder uppfattning
är riktig. Har församlingen fått statsbidrag
efter 700 kr., är den skyldig att för
vårterminens 4 månader gifva Eder 350 kr. i lön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
